HANDCRAFTED HISTORY

Tag Archives: Dräkttips


by Leave a comment

Åka på lajv del 2: Praktiska tips och packning

Förra gången skrev jag om spelteknik och nu tänkte jag bli mer praktisk genom att skriva om själva packningen, och allt du behöver ha med dig. 360 graderslajvande (den vanligaste typen av lajvande i Sverige?) innebär att du både omger dig med saker, spelar i en miljö och bär kläder som passar till lajvvärlden, vilket gör lajv till något av en prylsport. Men det är också det som gör lajvandet så speciellt; en omedelbar förflyttning till en helt annan värld.

This post is in Swedish since I am addressing the Swedish larping scene, which differs from other countries.

Jag har publicerat inlägg tidigare på bloggen som handlar om packlistor och packning, och de kan du återfinna här:

Förvaring på lajv och medeltidsevent; påsar, säckar och en hemmagjord ryggsäck

Min första lajvpackning, eller hur du undviker att frysa när du sover

Du kan också skriva in “lajv” i sökrutan för alla inlägg på svenska som handlar om lajv, eller klicka i kategorin “larping/lajv” för mer lajvrelaterat.

Det första du behöver veta, är förstås vad du ska använda din packning till. Var ska du? Hur länge ska du vara borta? Och vilka regler gäller på det lajv du ska åka till? Att skapa en helt generell lista är väldigt svårt, eftersom mycket av packningen varierar med roll (exempelvis dräkt, vapen, tillbehör) boende (tält, inomhus, kallt, varmt) och hur du ska lajva (svår terräng med mygg eller i en herrgård med serverad mat).

Foto från lajvet Nordanil där jag arbetade i köket; här fanns all köksutrustning redan på plats!

Du kan dela upp din packning i två delar: det du behöver för att sköta om dig själv och orka lajva, och det du behöver för att kunna delta i lajvet och göra en bra rollprestation.

Exempel del 1:
vatten + mugg
mat + tillagningskärl + matskål
filtar + varma strumpor + tält

Exempel del 2:
rollens dräkt
vapen eller annan rekvisita

Var inte rädd för att fråga andra lajvare, arrangörer och internet efter fler tips. Jag spenderade mina första 10+ lajv med att frysa under nätterna och sova dåligt innan jag lärde mig att hålla värmen utomhus under yllefilten, och hur jag skulle packa för att åstadkomma det. Lösningen? Att äta och dricka mer än jag brukar, samt att sova med underställ, mössa, strumpor, och täcke under filten.

Foto på Becky som spelade handlare; här behövdes mycket kläder att sälja (inlajv eller på riktigt)

Här kommer packlistorna som jag brukar använda mig av:

Sovplatsen:
lager 1: liggunderlag/fältsäng/uppblåsbar madrass
lager 2: får eller renskinn
lager 3: sovpåse i form av en hopsydd, stor yllefilt med ett duntäcke/sovsäck i + kudde

lager 4: extra filt om det är kallare

Närmast kroppen: underställ, mössa, tjocka strumpor. Om du vill se inlajv ut; det går bra att sova i lajvkläder, väl mjuka yllekläder. Tänk på att du behöver ett ombyte ifall du blir blöt under dagen.

Bra tips: myggnät att hänga upp för att slippa mygg, har du inget nät fungerar ett tunt bomullstyg bra att hänga över ansiktet. Öronproppar för att sova ostört. En hätta är bra för värme+myggskydd.

Tänk på: marken kyler, hoppa inte över skinnen som skyddar dig mot markkylan. Ullfiltarna skyddar mot kvällsfukten som kyler ner din sovplats, men också mot eld. Ersätt inte yttersta lagret ull med syntetfibrer, om ett ljus eller gnistor skulle falla över din sovplats.

Moderna saker:

Necessär med tandborste, hudkräm, ev mediciner och annat som används till vardags (man mår bra av att få borsta tänderna och ta hand om sig själv)
Skavsårsplåster, sårtvätt, handsprit, våtservetter, toapapper.

Mobil, kamera i en plastpåse.

Mat:

Välj den mat som du vet att du gillar, och packa lite mer än du äter hemma. Nu ska energin räcka till massor av äventyr och att hålla dig varm. Det är helt ok att förbereda matlådor att värma på plats, gör det bara diskret om det räknas som modern mat som lasagne.
Frukostmat som jag gillar + kaffe + kanna att koka upp vatten i på elden.
Lunch och middag i form av enkla rätter, piroger, paj som kan ätas kall, en snabb soppa eller dyl.

Vatten, minst 6 liter/dygn (om inte det finns på området). Tänk på att du behöver både dricksvatten, tvätt och diskvatten.

Snacks ifall du blir trött och hungrig; frukt, kex, torkad frukt, godis…

Kärl att laga mat i, slev, skärbräda… Allt du behöver för att laga mat, samt matsaker för att äta. Testa gärna hemma först om du aldrig provat att laga mat över öppen eld. Kolla med arrangemanget om det finns eldstäder, ved osv eller om du behöver ordna det själv.

Tips: både filtar, skinn, grytor och träskålar kan man hitta på loppisar billigt om man är beredd att leta. Börja flera månader innan du tänkt åka på lajv för att hinna förbereda din packning utan att den blir alltför dyr.

Tips: mat håller en hel helg med hjälp av kyla. Kylbag gömd i en säck, kylklampar, frusna matlådor, frusna vattenflaskor är bra alternativ.

Matlagning under ett SCAevent (medeltida läger) med massor av bra lägerutrustning synligt.

Packning:

Prova gärna packa några dagar innan lajvet för att se om du kan bära allting, kontrollera att du inte glömt skaffa något samt fundera på hur allt kan packas så bra som möjligt. Ska du bära långt kan en fjällryggsäck vara bra, men om du skaffar lajviga säckar och väskor så slipper du gömma saker på lajvet.

Boende:

Fråga arrangörerna om boende ingår eller går att köpa till/hyra, om du inte har ett eget inlajvigt tält eller kan dela med andra i en grupp. Tänk på att historiska tält är både dyra, tunga att bära och kräver skötsel, så blir du inbjuden att bo i någon annans tält så erbjud dem en slant som tack, hjälp till med att bära och ta med kakor att bjuda på. Då kanske du blir inbjuden igen… En del sover offlajv (utanför lajvets område) av olika skäl (har inget bra tält, vill åka hem och sova, sjukdomar osv) men då missar man en del av lajvet.

Transport:

De flesta lajv äger rum ute i skogen, så du behöver ta bilen dit. Vissa arrangemang erbjuder upphämtning av deltagare på stationer/busshållplatser. Ett annat alternativ är att samåka med andra. Planera hur du ska ta dig till och från lajvet flera veckor innan start; om du behöver matsäck samt boka hämtning eller samåkning med andra. Om någon erbjuder dig plats i bil; skicka en bild/beskrivning på hur mycket packning du har och fråga om den får plats- gör den inte det behöver du fundera på andra alternativ. Erbjud dig också att betala mer än bara din del i bensinen, föraren står ju faktiskt för hela bilen, kör den och hämtar/lämnar dig också på en plats.

Gruppen bestämde sig för gula västar för att visa att vi hörde ihop, längst ned till vänster i bild är vår nyanställde vakt som ännu inte fått en väst…

innan han förrådde oss!

Kläder:

En dräkt som passar till den roll du ska spela… men som också passar till tiden på året och vilken temperatur det kan vara. Som ett exempel har jag under flera år åkt på lajv i juli utanför Skellefteå, och där har temperaturer uppmätts på mellan +5 till +30 grader. Du behöver flera lager, och gärna ett ombyte om du blir blöt. Jag brukar försöka ha med mig två skjortor/tunikor i linne och sedan lager på lager med ullkläder. Som nybörjare känns det dyrt att köpa ulltyger till dräkten, men det kommer göra din lajvupplevelse bättre och är kläderna välsydda så kan du alltid sälja dem efter lajvet, för att köpa in tyg till nya dräkter…

Där har du min dräktkarriär i en mening, att sälja gamla kläder har gjort att jag har kunnat bekosta nya projekt och utvecklats. Om du inte vill sy själv, så säljer många lajvare begagnade kläder för billiga summor. Ett alternativ som är vanligt i andra länder är att du beställer dräkt av någon som syr upp lajv/historiska kläder på beställning. Du kan få exakt den dräkt du vill ha, i dina mått och med ett bra andrahandsvärde om du sedan vill sälja och köpa nytt.

Min första dräkt till kampanjerollen Sari, fotat 2006. Det är med skräckblandad skäms-känsla jag tittar på de här bilderna nu.

Hur tänkte jag överleva i skogen i 3 dagar iförd höftskynke, linnetunika och väst? Jag hade tur den gången, det varm varmt och soligt nästan hela lajvet.

Tips: kom ihåg underkläder och flera par strumpor.

Bra att veta: många lajv har krav på vilken typ av dräkt/färg/stil du ska välja till olika roller. Tänk på det när du väljer roll så du är säker på att du kan göra/få tag på rätt dräkt till lajvet. Många lajv hjälper nybörjare med att hitta/låna/sy/hyra dräkt till sitt första lajv- fråga arrangörerna.

Idag finns mycket gratis sömnadsbeskrivningar, filmer på Youtube och inspiration att hitta på Pinterest. Hur skulle din ultimata dräkt se ut till en viss roll?

Tänk på: att hitta/skapa en bra dräkt tar mycket tid och kostar pengar, men kommer också ge dig en bättre upplevelse och skapa rätt stämning för andra. Med hjälp av dräkten kan du visa andra spelare om din roll är rik, mäktig, ond, magisk, tillhör en viss grupp…

Mer om att skapa lajvdräkter finns här på bloggen, sök på “lajv” eller “lajvdräkt” i bloggens sökfält.

Samma roll, fast 2013 (längst ut till höger) byxor i ull och skinn, kjortel och handskar i skinn, kappa i ull och päls. Lite äldre, mycket klokare. 

Rekvisita och tillbehör:

Eftersom lajv är en aktivitet som man gör för sin egen skull men också med respekt för andra, så är rekvisita en viktig del av din och andras upplevelser. Många arrangörer lägger massor av resurser på att skapa bra miljöer, coola monster, fina skatter… du behöver inte vara sämre!
Olika typer av rekvisita:

  1. Skapa din roll och kommunicera vad du spelar till andra. Exempel: magikerstav, svärd och sköld, nycklar, heliga påsar, slevar och grytor- välj det som din roll borde äga!
  2. Rekvisita som inbjuder till spel. Exempel: en helig amulett (som kan stjälas), hemliga brev (som kan smygläsas) en förbjuden dolk (som kan hittas) är saker som du kan ta med eller plantera ut på lajvet. Hittar du/tar du andras rekvisita under lajvet förväntas du alltid ge tillbaka det direkt efter lajvet. Annars är det ju faktiskt stöld enligt svensk lag.
  3. Rekvisita som skapar miljö/stämning: Exempel: ljusstakar, dukar, möbler, flaggor, prydnadssaker, smycken, tavlor… Allt som inte behövs eller ska spelas med, men som förstärker upplevelsen för dig själv och andra.

Mysbelysning skapar stämning

Till dina första lajv kommer du förmodligen inte dra med dig så mycket saker; de flesta är rätt överväldigade när de börjar lajva och nöjda om de kommit ihåg Både mat, sovplats och kläder. Mången är den lajvare som drömt mardrömmar inför ett lajv om att anlända utan svärdet eller dräkten (och en del har gjort just detta).

Men gå gärna runt innan och efter ett lajv, hälsa på olika grupper och kolla hur de bor och vad de valt att ta med sig för att förstärka stämningen och sin grupp. Fota eller skriv inspirationslistor till framtida lajv, eller inspireras av miljöer i filmer.

Innan lajv är det fantastiskt att komma så tidigt som möjligt. Då hinner du se dig omkring på området, träffa medspelare och kanske komma överens om roligt spel med andra. Efter lajvet stannar de flesta kvar några timmar för att mingla och fota, ta tillfället i akt att lära känna folk på riktigt. Fråga gärna om tips på dräkt, spel och gå fram till de som tillfört spel till ditt lajv och tacka. Beröm någons coola kläder, och hjälp sedan till att packa (först dina egna saker, sedan din grupps saker) och städa (din egen lägerplats, sedan hjälper man arrangörerna).

Vapen till salu, en fana, färgglada drycker i små flaskor. Ingenting är nödvändigt för att åka på lajvet, men allt bidrar till känslan!

Extra tips: gillar du inte att skriva listor? Fota istället dina grejer, utlagda på golvet, för att komma ihåg vad du har och hur du brukar packa det!


by Leave a comment

The handcrafting camp at Hägnan

During Hägnans Medeltidsdagar in Luleå this summer, (that the local SCA group Frostheim organized) I had the over all responsibility to make the handcraft camp work out well. We had a camp outside (or inside if the weather was bad) with different kinds of handcrafts that each participant brought (so you could do whatever was in your interest and current project, as well as trying out some new things others had.) My work was mostly about saying “yes, good job!” and checking that the guard schedule was working. And reminding people of lunch – lunch is important!

Basically, it’s not that much work – happy handcrafters of different kinds gather and sit down during the days to craft, talk and show different kinds of handicraft to interested visitors. I usually try to make them bring many different things to work with, and to show different stages in the handcrafting process so that visitors can grasp what it really is about. Good ways of doing this is showing step-to-step pictures or unfinished objects, talk about the handicraft, lay out your tools etc. People get really interested when handcrafting is actually done – my love even got attention for winding yarn by hand when he sat down and helped me…

I also brought my market shop with me; but as usual I’m just not that interested in selling things from a specific place, when there is an opportunity to go around, talking handicraft, taking photos, sewing on projects and drinking coffee. So my market stall was mostly empty (but my friends checked it for me – thanks!) Anyway, it is good to have the shop with me because it usually spread the costs and make me afford all the traveling expenses.

Johan and Erik from Trix were performing just behind us during the week- first class entertainment while you are sewing!

I really recommend visiting handcrafting areas if you are a visitor on a medieval/viking market. Bring a project, some snack or just questions about different handcrafts and you will be almost sure to find someone who is willing to share and talk about how things are done.

  

Spara

Spara


by Leave a comment

Gör lajvdräkten trovärdig- om patinering

Att patinera sin dräkt betyder att du tillför smuts, slitage och liknande för att få dräkten att se mer använd ut. När du har sytt en ny dräkt till ett lajv eller en karaktär så är ju just dräkten ny, och den ser också ny ut för de som tittar på den. Idag är det ju inte så många som går runt med slitna, lappade och smutsiga kläder om man inte arbetar inom ett yrke där man blir smutsig, men om du tänker dig en medeltida värld eller en äventyrare i skogen så finns det definitivt mer smuts och mindre tvättmöjligheter där än i dagens samhälle. Att fläcka ner och slita på dräkten på rätt sätt gör helt enkelt att den ser använd och mer trovärdig ut. Men dra inte kläderna genom vedklyven och hoppas på det bästa; utan tänk logiskt istället.

Först av allt behöver du se till så att dräkten är ren (så att patineringen fäster där du tänkt dig) och stryka alla plagg. Ingenting symboliserar lajvare-ute-på-första-äventyret-för-säsongen så mycket som en dräkt som fortfarande har kvar veck och hårda skrynklor sedan en lång vinter i garderoben. Gillar du inte att stryka eller äger du inget strykjärn? Fukta alla plagg ordentligt och häng ut för att torka. Eller ta på dig dräkten fuktig för att låta den formas efter kroppen och bilda veck där det borde vara veck efter lång användning.

IMG_9789bra profil

Inga pressveck här; genom att fukta ärmarna på linnesärken och dra upp dem till armbågen bildas veck. Rollen bär ofta ärmarna uppkavlade för att att det är praktiskt, och därför hänger de vecken kvar. Smutsen kommer också lägga sig ytterst på vecken där tyget kommer i kontakt med omvärlden- så gnugga ärmarna med patinering medan de är hopveckade.

Ta sedan på dig dräkten i sin helhet och markera ut (med krita eller nålar) och anteckna:

  • Var uppstår slitage? På insidan av fotleder, på knän och armbågar eller där bälte och rustning ligger mot dräkten nöts tyget hårdare och blir luddigt, noppigt och nött. Du kan slita på tyget genom att försiktigt sandpappra eller dra med rakblad på de områden som ska vara nötta.
  • Var kan dräkten ha gått sönder och behövt lagas? Har du fastnat med tyget någonstans, är en söm spräckt och klumpigt lagat eller har du en lapp på ena knäet? Ta sönder plagget på något utvalt ställe och laga sedan med större eller mindre hantverksskicklighet, allt efter vad din roll skulle ha åstadkommit.
  • Vad för slags smuts och fläckar kan ha uppstått, och var? Jobbar du i köket kanske ett förkläde har fått utstå de mesta fläckarna, medan någon som rör sig i skog och mark stängt ner byxor med lera och jord. De flesta fläckar (även blod) ser tråkigt brunrostiga eller gråsvarta ut när de torkat in, så undvik klara färger och gnugga in patinering i brungrå toner, och gärna i flera lager. Matta färger och urtvättade fläckar i omgångar ger ett bättre resultat än att måla på enstaka avgränsade fläckar eller rulla ett varv i en lerpöl.

När du gått igenom alla de här punkterna så kommer din dräkt se ut som om den också varit med om alla de äventyr som din roll säger sig ha upplevt!

Sari från Rådstammen

Patinering ska se naturlig ut- som en del av dräkten och inte något du sminkat på i efterhand. Arbeta hellre med flera lager som gnuggas in, än att hälla på för mycket av det goda på en gång. Ser ni skillnaden på skinnrocken och byxorna? Byxorna är helt nya extrabyxor som inte fick någon patinering förrän under lajvet, medan skinnrocken är infärgad och infettad flera varv för att se använd ut.

Vad ska jag använda för att patinera min dräkt?

Förutom att fundera över varför dräkten blev smutsig och av vad, så kan det vara klokt att fundera på vad du ska använda för att patinera dräkten. Material såsom skinn kan med fördel fettas in ordentligt för ett mer använt utseende, och tyger kan lämnas ute i solen för att blekas. Vill du ha patinering som sitter kvar lajv efter lajv och bara behöver bättras på, eller vill du kunna slänga kläderna i tvätten och få ut dem rena och fina efter lajvet?

Ska du tvätta bort patineringen så kan du använda jord, aska, lera, gräs (kan vara svårt att få bort gräsfläckar) och matvaror av olika slag. Kaffe, kakao och fett i olika blandningar bildar bra patinering. Sådant som är svårt att få bort från plagg vid en vanlig tvätt kan vara roligt att ha på plagg som ska se ut att ha en lång användning bakom sig; rödvin och blåbär brukar kunna sitta kvar även efter flera tvättar.

Vill du kunna ha kvar patineringen mellan lajven så är det bra att undvika organiska produkter såsom jord, lera och matvaror. Dessa kan ruttna, mögla och förmultna och kommer förstöra tyg eller skinn i processen samt dra till sig skadedjur. Riktigt blod är inte heller bra att ha kvar, dels är det svårt att tvätta bort helt och kan dra till sig kryp och djur och dels förstör det plaggen. Läder och skinn mår alltid bra av att fettas in ordentligt och inte torka ut mellan användningarna, och tyg bör hänga luftigt och vädras, eller förvaras i vakuumförpackningar där skadedjur inte kan komma åt dem.

Om du vill patinera plagg permanent så finns det många olika typer av färgpigment att använda, till exempel vanlig akrylfärg för konstnärer som späs ut med vatten. Den här färgen kan målas på i flera omgångar, blandas till olika nyanser och gnuggas in i både skinn, läder och tyger. Den är vattenfast och sitter mer eller mindre genom flera tvättar. Det går också att använda färgpigment för textilfärgning eller växtfärgning som tillsätts på delar av plagget. Närvsvärta är en väldigt stark permanent färg som används på läder, den går både att spä ut, blanda, och måla med i olika nyanser och lager. Prova dig fram!

Hur ska dräkten skötas efter patineringen?

Matrester och organiska delar såsom jord och lera behöver tvättas bort. Det gäller även för skinn och päls, som helst ska tvättas innan smutsen torkar in, för hand i svalt vatten. Ylle och siden tvättas gärna för hand medan linne och bomull tål en omgång i tvättmaskinen om du har förtvättat tyget. Om plaggen inte behöver tvättas så kan du hänga ut dem på vädring, gärna i fuktigt och blåsigt väder. Ta in, förvara torrt och titta till din lajvgarderob då och då för att titta efter skadeinsekter. Har du liten förvaringsyta så kan vakuumpåsar vara en lösning. Undvik att ha tyger hopknölade eller förvara skinn, päls och tyg öppet i fuktiga och kalla utrymmen. Vi har dock haft våra skinn i kallförråd och garage under flera år, häng upp dem luftigt och se till att det är torrt, då klarar de sig.

Men jag kanske borde patinera mig själv också?

Nu kanske du har en fantastiskt skitig och sliten dräkt med alla rätta fläckar och skavanker. Men själv står du redo att åka på lajvet, nyduschad och med snygg frisyr. Hjälp; nu passar du inte ihop med din dräkt! Att låta bli att duscha flera veckor innan lajvet är oftast inget alternativ; varken du eller dina medlajvare kommer må bra av det. Men det finns bra patinering för lajvare också:

  • Kokosolja får håret att se fettigt och smutsigt ut (och verkar som en hårkur under lajvet).
  • För att få håret att se risigare ut så kan du tupera det lite försiktigt. Små inbakade flätor kan sys fast för att skapa en hållbar frisyr, eller för att fästa skräp, fjädrar eller smycken i. Tänk att du vill ta dig bort från en modern hårfrisyr.
  • Fetsmink kan gnidas in i huden för ge smutsfläckar om du inte vill använda riktig smuts. Har du känslig hy kan jag rekommendera att investera i lite bättre smink för att slippa utslag; ekologiska eller mineralbaserade ögonskuggor finns i många nyanser (köp en helmatt utan skimmer) och kan målas på i ansiktet utan otäcka utslag som följd.
  • Fejkblod som har runnit från något nyare eller lite äldre sår får dig att se ut som om du varit med om våldsamheter.
  • Ärr kan sminkas (googla eller youtubesök så kommer du få massor av inspiration) eller skapas med hjälp av latex och färg. Gör flera sår så du kan sätta på ett nytt om ditt gamla lossnar, och kom ihåg att fota dig själv och ta med spegel (för ansiktet) för att få samma utseende hela lajvet.
  • Undvik att låta spritpennor, närvsvärta och kemikaliska färger komma i kontakt med huden. Det kanske känns som en bra idé i stunden med permanent patinering på huden, men det blir jobbigt ifall det leder till hudutslag eller konstiga blickar på jobbet efter helgen…
  • Aska är en trevlig källa till smuts, gärna i kombination med vegetabilisk olja. Fungerar på både kläder och kropp…

Jag spelar en riktigt proper kostymnisse, jag tycker inte att patinering passar min roll?

Ibland måste man tänka tvärtom; ska du spela medeltida adel, en riktigt tjusig affärskontakt eller liknande så kanske inte blomjord och fejkblod är vad du behöver. Men du kan använda samma tänk för att arbeta med din dräkt. Ska den vara välstruken? Se till att stryka den innan lajvet och förvara den så det inte uppstår veck och rynkor. Du kanske behöver flera ombyten med identiska bomullsskjortor för att alltid framstå som ren och perfekt? Eller är din karaktär lite sliten och det annars så perfekta utseendet har förstörts av lite lerstänk från nattens jakt, en mycket liten blodfläck på kragen efter mötet med vampyren eller ett smycke som sitter snett? När du arbetar med en tillrättalagt karaktär som ska se “perfekt” ut så jobbar du med både helheten och detaljerna. En skitig linnetunika och en välstruken skjorta kan båda kommunicera saker när de befinner sig i ett sammanhang och när det finns motpoler till uttrycket; andra karaktärer som är annorlunda i sitt dräktuttryck.

Spara


by Leave a comment

Dräkttips- om att passa ihop med sig själv

När du skapar en dräkt som blir sådär fantastisk att du bara vill gå runt i den hela dagarna, och andra överöser dig med komplimanger om hur bra och realistisk dräkten ser ut- då har du gjort en dräkt som passar ihop med sig själv. Vad menar jag med det? Och hur gör du?

En dräkt som passar ihop med sig själv gör det estetiskt, historiskt och praktiskt. Det vill säga, den är skön att titta på för ögat, den har en historisk sammanhållning och den är gjord som en välsittande helhet. I början av din dräktkarriär kanske du syr plagg för att lära dig, prova något roligt och för att det där tyget med den speciella färgen var på rea. Men vill du skapa en dräkt som passar ihop med sig själv behöver du börja från grunden.

IMG_9536

En dräkt behöver inte vara dyr eller tjusig för att vara fin.

Passform, tygval och att den passar med sig själv är viktigare.

Matchning

Att matcha material, kvalité och färger innebär att dräkten ser ut att passa ihop med sig själv, och den blir skönare att titta på för ögat. För att lyckas med det här behöver du oftast ha en plan, samla tygprover att jämföra med varandra och kanske göra en moodboard där du samlar idéer, materialprov och färgprover. Börja alltså med en övergripande plan; vilka plagg behöver du och i vilka tyger? Kom ihåg att matchning inte bara handlar om estetik; utan om att tygerna ska utgöra en trolig kombination med varandra utifrån vad du vill gestalta. Olika samhällsklasser hade tillgång till olika tyger i olika material, färger och kvalitéer så blanda inte en grov oblekt linnesärk med en sidenklänning.

Proportioner

Historiska proportioner och siluetter skiljer sig ofta från det som vi som moderna människor uppfattar som snyggt, så studera den historiska period du har valt att återskapa och försök efterlikna det kroppsideal som gällde då. Titta på proportioner och vilka delar av kroppen som lyfts fram, och försök åstadkomma liknande proportioner och idéer med din dräkt. Du behöver inte alls ha samma kroppstyp för att lyckas; en välsittande dräkt som har plockat stilgreppen från en period ser välgjord ut.

IMG_0757

Den vikingatida kvinnan verkar inte ha haft bälte eller figursittande kläder över midjan.

Det betyder inte att det behöver bli tråkigt.

Klass och status

Glitter, bling, sidentyger och vackra färger är Roligt, men om du inte satsar på aristokrati, kungligheter eller adel så får du leta efter andra saker som säger “glitter” i din ögon. Den där speciella nyansen av gult som du tycker om, ett vackert vävt tyg och välsittande hosor kan lika gärna dekoreras med sömmar och små enkla detaljer för att ge intrycket av en välgjord dräkt. Är bling din grejj? Go all the way! Om du vill återskapa en aristokratisk dräkt så kan du inte nöja dig med ett par rika detaljer, en krona eller en översmyckad klänning utan hela dräkten måste passa ihop. Det blir dyrt, det blir opraktiskt men det är också det som gör det trovärdigt och ger en wow-faktor. Bestämd dig redan från början vad du vill satsa på, och om du sedan vill variera dig så gör en hel dräkt till från en annan klass. Perfekt om du vill kunna göra olika saker under event eller träffar.

Tillbehör

Grottmänniskan i oss gillar att samla på saker, och när vi inte längre får ha handväskor, utan ett bälte att hänga saker i så är det lätt hänt att det går överstyr och vi förvandlas till medeltida scouter. Alltid redo, allt är med! Men titta på medeltida bilder och målningar- det är bara vissa sorters människor som är packade med saker och det är de som arbetar långt hemifrån eller är ute på vägarna. Om du vill göra din dräkt trovärdig så kan du inte hänga alla dina ägodelar i bältet, utan välj ut det som 1. återfinns på historiska bilder och 2. är trovärdigt för den person och den dräkt du försöker skapa. En adelskvinna med en kåsa i bältet? Njae, lämna dryckeskärlen i lägret- en person med din status blir bjuden på dryck i bägare. Men den moderna människan har fortfarande ett behov av att bära med sig saker (mobil, nycklar, pengar, vatten osv) så leta gärna efter ett alternativ som kan passa din dräkt även om den inte riktigt hör till den. En diskret pilgrimsväska, en linnesäck, en vacker sammetspåse eller en korg gör att du får med dig alla dina moderna saker, men förvarar dem dolt.

_MG_0008

Den här påsen är gjord för att passa ihop till dräkten, och för att ha liknande proportioner som påsar på målningar.

För att den ska hänga på rätt sätt kan jag inte fylla den med saker; mobil, nycklar, och större saker får istället vara i en korg.

Färger

När vi tittar på färger som matchar varandra och passar ihop händer det något i vår hjärna; och vi myser lite inombords. Två färger som skär sig mot varandra kan få den mest inbitne medeltida återskaparen att vrida sig lite, trots att det är historiskt. Vi är helt enkelt programmerade till att vissa färger är vackra, och att vissa färger passar ihop med andra. Den medeltida människan såg inte på färger på samma sätt som vi gör, de grupperades inte på samma sätt, och man pratade inte om dem på samma sätt. För att göra en historiskt trovärdig dräkt så är det bra om du försöker ta reda på så mycket som möjligt om hur färger och nyanser användes och valdes under den period du vill återskapa. Men tro inte bara på internet utan titta gärna på tryckta källor; bilder som ser logiska ut kan skilja väldigt mycket i sin färgåtergivning och det är inte ovanligt att människor laddar ner, gör om och laddar upp bilder igen som cirkulerar vidare på nätet med helt nya färger.

När du bestämt dig för vilka färger eller nyanser du vill återskapa så är vi tillbaka på moodboarden; ta dig tid att samla in tygprover som matchar varandra och som är vilsamma att titta på. Annars finns risken att du skapar en fantastiskt välsydd och historisk dräkt som du sedan drar dig för att använda för att färgerna inte alls är sköna att titta på när du har dem bredvid varandra.

Passform (och tygkvalité)

Ett plagg som är sytt för att passa din kropp ser alltid mer välgjort ut än ett som sitter dåligt, även om de är sydda på samma sätt. Studera passformen på historiska bilder och målningar; var sitter plagget tajt? Var bildas det veck och hur djupa är de? Försök sedan återskapa samma passform när du syr din dräkt. Tänk också på att välja rätt tyg; hur tunt, löst eller hårt vävt och valkat ett ylletyg är spelar stor roll för hur veck kommer att bildas och draperas på kroppen. En perfekt passform i ett tyg av fel kvalité kommer inte ge dig det uttryck du är ute efter.

För att få ett plagg att sitta bra behöver du oftast göra ett provplagg, en toile, i ett enkelt bomullstyg först. Det här kan du nåla, sy och klippa i för att prova in plaggets form ordentligt. Lägg tid på att få ärmarna att sitta bra, se till så ärmhålen inte blir för stora och lösa på tajta plagg, och fundera på hur långt plagget ska vara för att bilda rätt fall och proportioner.

IMG_9028

Ett tjockare tyg till kjorteln och ett tunnare till pösbyxorna gör att dräkten blir bekväm och lagom varm, och det tunnare tyget bildar djupa veck i pösbyxorna.

Ditt eget utseende

Nu är vi tillbaka på det medeltida kontra det moderna skönhetsidealet, och de skiljer sig åt rätt mycket. Ditt moderna utseende som du är van vid och bekväm med är oftast inte alls speciellt medeltida, och om du vill skapa en trovärdig dräkt så behöver du dölja attribut som är moderna (tatueringar, piercings, moderna och färgade frisyrer osv) och istället lyfta fram attribut som hör till skönhetsidealet för den period du vill återskapa. Det här är svårt- för oftast är det inte attribut som man känner sig bekväm med att bära. Titta på målningar och på hur människors ansikten och hår avbildas, men också kroppshållning och proportioner. Hög panna, ljus hy och ljus ansiktsbehåring, slätrakade ansikten, en rak stolt hållning eller en ödmjukt sänkt haka är alla uttryck för både samhällsstatus och tidens skönhetsideal. Men du behöver inte raka av dig skägg och hår för att se medeltida ut; det bleka släta ansiktet är ett uttryck för ungdomlighet och själslig renhet (strunta i sminket) snarare än att alla européer var ljusa och blonda under medeltiden. Den moderna frisyren täcks enkelt med snygga huvuddukar eller en moderiktig hatt. Yngre män syns ofta slätrakade, medan skägg förekommer på fler äldre män- inspireras av målningar och deras sätt att bära frisyrer och skägg. Kort sagt, dölj de attribut som är moderna och framhäv dem som hör till det medeltida skönhetsidealet!

sent1300talvinterkläder

När jag är lat så slarvar jag oftast med frisyren. Men ett par slöjor ger fort ett medeltida uttryck.


by Leave a comment

Patinera ditt plagg- steg för steg

Det är roligt att sy nya plagg, och fantastiskt spännande att få sätta ihop en hel dräkt åt en roll till ett lajv. Det finns så mycket roligt att fundera på; vilka färger vill jag ha? Vad ska jag spela för roll och hur kan jag använda dräkten för att visa och förstärka rollens karaktärsdrag och hjälpa mina medspelare att spela mot mig?

(Är du sugen på att få veta mer om hur du gör en dräkt till lajv eller teater som kommunicerar med omvärlden och förstärker din roll? Jag har en föreläsning på temat som går att boka.)

Sedan kan man snöa in på accessoarer, tillbehör, roliga prylar… För att sedan inse att tiden för förberedelser tog slut, snabbt slänga ner dräkten i packningen och dra iväg på äventyr. Men, du glömde något? Din coola äventyrare med välsydd dräkt och coola tillbehör kommer dyka upp på området med en helt fräsch, hel och ren uppsättning utrustning, som tagen direkt ur garderoben. Nej! Inte roligt! Så hur gör du för att få en dräkt som verkligen ser realistisk ut?

Jag har skrivit om patinering i några tidigare inlägg, så här tänkte jag visa hur jag patinerade min trälklänning.

WP_20160703_15_36_25_Pro

Steg 1: Slitage. Jag valde att fålla halslinning men lämna nederkanten och ärmarna ofållade. Dessa kanter fick sig sedan en omgång med en sax, som jag drog längs med tygkanterna upprepade gånger. Tanken är att kanten ska se sliten och nött ut, du kan ta i ganska mycket för att det ska synas på håll, men undvik att klippa utan skär in i tyget.

WP_20160703_15_21_05_Pro

Steg 2: Mer slitage. Ylletyg går att fluffa och rugga upp i blött tillstånd, så jag fuktade kanten på halslinningen och de partier på klänningen som utsatts för mest nötning (under armarna, under bältet, framtill på knän osv) och drog ett knivblad fram och tillbaka på dessa ställen. Tanken är att tyget ska se nött ut, gärna noppigt och kanske till och med tunnslitet.

WP_20160703_15_20_52_Pro

Steg 3: Ännu mer slitage. Nej, jag skojjar inte- kör på! Jag tog en liten sax och högg in den i tyget upprepade gånger för att bilda små hål och avskurna vävtrådar. Sedan nötte jag ännu mer, på bilden är ett hål som jag gjort genom att nöta igenom tyget med ett knivblad som dragits fram och tillbaka över fuktat tyg.

Medan du nöter på plagget så kan du backa och titta på det från några meters håll; slitaget ska synas men inte vara övertydligt. Tänk på att de du spelar med kommer stå en bit ifrån dig så snöa inte in på småsaker. Teaterdräkt? Ska du stå på en scen så behöver du oftast överdriva ännu mer för att resultatet ska bli synligt.

WP_20160703_15_48_10_Pro

Steg 4: Smuts! Den roligaste delen (tycker jag). Jag använde svart akrylfärg utspädd med lite vatten, plasthandskar och en himla massa gnuggande. Var kommer plagget bli som smutsigast? Jag gnuggade in flera lager i kjolfållen och där klänningen tar i marken när jag sitter ned. Själva gnuggandet gör att färgen går in i tyget och nöter lite på ytan så snåla inte med armträningen. Jag avslutade sedan med att stänka färg runt om hela kjolen- som om jag gått genom lerpölar och fått smutsstänk på plagget.

Alla hål och nötta partier färgades också in för att nötningen skulle synas mer, och för att plagg oftast blir nötta och smutsiga på samma ställen.

img_9776

Dräkten in action. En gammal bomullstygbit som jag färgat in och sedan slitit på många lajv fick bli huvudduk, och under ylleklänningen har jag en linnesärk.

 

 

Spara


by Leave a comment

Nytt knektprojekt

Ute regnar det igen så jag håller mig inne och arbetar på ett nytt projekt. Just nu tillverkar jag metervis med fina remsor. Urklippta ylleremsor är supersnyggt, här med en lång sidenremsa bredvid sig. Eftersom siden oftast vävs på smalare bredd än andra tyger så klipper jag remsor och syr ihop till en enda lång. Den använder jag sedan och klipper av allt eftersom.

Remsor till knektdräkter kan gärna mönsterklippas innan de sys fast eftersom du kan rita på avigsidan av tyget, och om du gör fel någonstans är det enkelt att skarva. Det är också enklare att komma åt. Nackdelen är att remsorna gärna drar sig och flexar lite i storlek, så det gäller att nåla eller tråckla noga innan du syr.

WP_20160527_11_45_33_Pro

Alla dessa remsor alltså… Har klippt remsor i två dagar nu… ibland undrar jag över vad jag håller på med.

WP_20160527_11_51_51_Pro

Men fint blir det… Kolla på ljuset och skillnaden på bilderna; det är samma tyg med på svart bottentyg. Ännu ett bevis på att man alltid ska beställa tygprover när man vill köpa nytt tyg och inte lita på bilder. =)

WP_20160525_16_39_54_Pro

Jag beräknade noga hur mycket tyg som skulle gå åt genom att rita upp alla mönsterbitar på rutat papper. Sedan lägger jag alltid på 10% för att tyget ska kunna krympa lite i tvätten. Det kan kännas segt att behöva rita på ett papper först, men på det här viset spar du pengar och köper inte tyg i onödan! Det här är spillet från hela dräkten… (fodret är inte utklippt än)


by Leave a comment

När sommaren är långt borta

I januari när snöskottning och eldning i huset är huvudsysslor känns medeltidssommaren ofta långt borta. Men det är ju nu det finns massor av tid för att gå igenom garderoben och planera upp nya projekt inför säsongen!

Under vintern är det bra att vädra alla kläder och städa ur förvaringsutrymmen för att undvika oönskade hyresgäster. Speciellt medeltidskläderna mår bra av vädring, de används inte lika ofta, och ylleplaggen tvättas bara när det verkligen behövs.

Jag väntar på en kall dag med minusgrader och snö, och sedan hänger jag ut alla plagg, gärna under något dygn om jag har tid. Luftfuktigheten på vintern är lägre än på sommaren, och det är fukten i luften som transporterar bort smuts från ylleplaggen och gör dem fräschare, enkelt förklarat. Men kylan kan istället ta död på lite kryp, och genom att skaka ur plaggen några varv och vända på dem så blir de avdammade och eventuella kryp kan ramla ned på snön och syns tydligt.

Jag brukar föra anteckningar över hur jag tycker att dräkterna fungerar på event, och skissar ofta på nya idéer när jag får inspiration från andra eller från någon spännande bok.

WP_20160112_13_07_36_Pro

(Långt ifrån alla idéer blir till plagg, men här är första skisserna av halloweendräkten.)

Ett bra sätt att få koll på sina medeltidskläder är att sortera upp dem i högar efter årtal, användningsområden eller säsong, och sedan fundera på om något behöver kompletteras. Behövs det fler underkläder till årets medeltidsvecka eller kanske vinterplagg till vikingadräkten? Jag skriver upp alla idéer jag kommer på; och sen vet jag vad jag behöver till sommaren!

När man har en färdig plan känns det ju också enklare att starta med ett projekt…

Själv syr jag på några klänningar som ska bli klara till sommarens medeltidsäventyr, lagar strumpor och ska ta tag i den nya gollaren som jag håller på med när inspirationen faller på.


by 1 Comment

Halloween 2015

Till halloween så har vi en ny tradition numera; halloweenfest med utklädnad och massor av roliga vänner!

WP_20151101_01_03_10_Pro

Att skapa dräkter som bara ska användas en kväll och inte alls behöver vara historiska på något sätt kändes som en rolig omväxling, och jag härjade glatt på med smältlim, fuskande och effektiv maskinsömnad dagarna innan festen.

För att inte bli alldeles för ivrig och glad (och lägga alldeles för mycket tid på en sådan här engångsdräkt) gav jag mig själv 20 timmar och ett tygshoppande för ungefär 300 spänn på den lokala tygaffärens superrea. De hade inte så mycket att välja på, men vem klagar om man kan få tyg för 25 kr/metern!

Smink och stylingprodukter hade jag hemma, skorna syntes ändå inte och smyckena låg i en byrålåda och väntade på att bli använda. Min inspiration var andra halvan av 1800talet blandat med steampunk, och med hjälp av några roliga youtubevideos lyckades jag fixa håret, och sminket hittade jag under sökorden “make up tutorial looking dead” eller något liknande.

WP_20151031_18_51_00_Pro

Jag blev rätt nöjd med klänningen, och sminket lyckas med att se lite ohälsosamt ut…

WP_20151027_18_23_38_Pro

Jag hade ingen lust att göra ett mönster, men jag hade en gammal korsett hemma som jag skar ur, sydde fast band på och hade som grund. Sedan höftade jag lite med överdelen, provade och sydde ihop allteftersom. När man har en toile kan man använda den till många olika dräkter och vara säker på att få till en hyfsat bra passform redan från början. Jag använde min toile till att lägga ut direkt på satintyget och klippa ut bitar till överdelen.

WP_20151027_18_23_58_Pro

Hela klänningen syddes sedan ihop på maskin. För att spara tid sicksackade jag inte överallt, utan sydde istället dubbelvikta fållar. Fort ska det gå! Nåla gjorde jag inte heller, förutom vid inprovningen. Det går bra att sy utan att nåla om man kan tänka sig att hålla i tyget själv när man syr ihop delarna, men risken ökar förstås för lite ojämnheter. Några centimeter hit eller dit försvann också, men det märks inte på 8 meterskjolen.

WP_20151030_12_27_27_Pro

Sedan sydde jag på svarta spetsband för att göra klänningen lite mindre gullig, och få den att passa med mina svarta spetshandskar. Banden döljer också små ojämnheter i fållen. Jag hade flera olika korta bitar av spetsband, men när man sydde fast dem på olika delar av klänningen så märktes det inte att mönstren inte matchade…

WP_20151027_19_05_23_Pro

Rosetten fungerar som knytband och håller ihop kjoldelen av klänningen. Här provas den framför spegeln i badrummet, innan den är pressad. Att vändsy ihop delar sparar tid och innebär att alla sömmar hamnar dolda på insidan och man slipper sicksacka om plagget inte ska tvättas och bäras ofta.

WP_20151030_16_06_03_Pro

Men strykning och pressning fuskar jag inte med! (Inte så mycket i alla fall…) Klänningen ströks när den var färdig, och de flesta sömmar pressades ner för att bli släta och snygga. Jag tycker att det är så tråkigt att se en vacker klänning eller välsydd dräkt där bäraren inte orkat stryka ur vecken som kommer från när klänningen var hopvikt i garderoben. Det är ok att fuska så mycket man vill, men snygg vill man ju vara ändå!

WP_20151101_01_03_06_ProKlänningen fick bra vidd med hjälp av två underkjolar, varav den ena försågs med kanal nedtill och ett gammalt rensband (när behöver man sådana egentligen?) som håller ut kjolarna. Mycket tjusigt och mycket svårt att röra sig i möblerade rum. Helt plötsligt förstår jag kopplingen mellan kläder och varför rummen möblerades så annorlunda under 1800talet. Det var bara jag som rymdes i en dörröppning, och att komma in på toaletten var något av en utmaning…

WP_20151101_01_03_42_ProEfter en helkväll på fest var håret lite trött, men resten av dräkten höll sig bra. Jag tror att den förtjänar att sparas och användas igen!


by 1 Comment

Hur ska jag köpa medeltidstyger?

Det här inlägget handlar om vad du behöver tänka på när du handlar tyg (och andra hantverksmaterial) på marknader, i butiker och över nätet. Hade jag skrivit en artikel för någon kvällstidning så hade inlägget givetvis fått heta “Så undviker du att bli lurad- här är fällorna” men eftersom jag utgår från att de allra flesta försäljare faktiskt inte försöker lura mig så får vi nöja oss med en ärligare titel.

WP_20150921_11_23_33_Pro

En siden/syntetblandning är lite tåligare och mycket billigare än rent siden, det här ska bli lösärmar.

Även om de allra allra flesta tygförsäljare, marknadsåkare och butiker är ärliga och gör sitt bästa för att ge kunderna en bra service, kan det ändå hända att du kommer hem med en bunt tyg och upptäcker att det inte var det bästa köpet i ditt liv… Så här är några bra tips:

  • Se alltid över produkten du köper. Hela produkten. Så köper du 10 meter tyg så ska du alltså be om att få titta på de 10 metrarna i lugn och ro, gärna innan de klipps men absolut innan de packas.

På marknader kanske det är dåligt med plats och säljaren vill hjälpa fler, men det är också här risken är som störst att hitta skadade tyger. Tygrullarna packas upp och ner, fraktas runt och kan skadas i hanteringen, hänger tygerna ute i solen länge kan de blekas ojämnt, och om det har varit fuktigt kan de till och med börja mögla (de flesta väverier idag anti-mögelbehandlar sina textilier med kemikalier innan transport). Det kan också finnas fel på tyget sedan produktion, såsom vävfel, hål, ojämn färgning eller liknande. När du väl har kommit hem med tyget kan det vara svårt att bevisa vem som gjort en reva i det eller lagt det ute i solen så det blivit flammigt, så regeln är att alltid titta innan du lämnar marknadsståndet eller affären. Är tyget skadat ska säljaren klippa bort biten, eller erbjuda dig en rejäl rabatt om du kan tänka dig att köpa med skadan.

  • Vad är det för material i tygerna?

Idag finns det många seriösa återförsäljare på den svenska marknaden som säljer fina ylletyger i 100% ull, men tyvärr finns det lika många som har sisådär-ungefär-bara-ull-i-tygerna. Flera tyghandlare (Ohlssons tyger exempelvis) räknar också tyger med 90-100 % ull som rena ulltyger, och dessa tyger saknar ofta specifikation på exakt ullmängd trots att det står 100% ull på etiketten.

Om du är ute efter ylletyger i ren ull så kan du bränntesta tyget genom att dra loss ett par trådar från tyget, se till att få med både varp och inslag (trådar som går både vågrät och lodrät i tyget) och sedan bränna dessa med hjälp av tändare eller tändsticka. Ren ull brinner dåligt och förkolnar, medan en inblandning av plastfibrer gör att tråden smälter, och det bildas en hård klump i änden.

Det är också skillnad på “ren ny ull” och “ull”, eftersom ullfibrer kan återvinnas och vävas in i nya tyger. Det är i och för sig bra med ett återvinningstänk, men ullen förlorar mycket av sina bra egenskaper då den behandlas med värme, färg och kemikalier ett varv till, och det blir svårare att garantera att det inte kommer med andra fibrer eller plaster. “Ren ny ull” kommer alltid direkt från djur utan att först ha använts som något annat.

  • Hur ska jag veta vad som är en bra kvalitet på ull?

Olika djurraser och arter ger olika kvaliteter på ull, och ullen från ett och samma djur sorteras i olika kvaliteter. Kort sagt, så är det stor skillnad på ull och ull i kvalitet. Om man inte är sådär riktigt nördig på ullsorter så är det väldigt svårt att se skillnaderna på det vävda tyget och kunna namnge dessa, men du kanske känner igen namnen merino, alpacka och angora som är några vanliga sorter. Merino är en mjuk fårull, alpackaull kommer från alpackan och angora från angorakaniner eller getter. Vanligast i garner, och det ger en produkt som är mjuk och full av lyster. I ulltyger så är det vanligast med fårull, som ibland blandas med merinoull för att ge ett finare tyg (som också är en fårull, men producenter namnger ofta bara den exklusivaste sortens ull).

Som tur är behöver du inte bli något ullproffs för att hitta igen bra tyger, utan du kan istället känna på kvaliteten. Ett bra tyg till kläder ska kännas jämt vävt och se slätt och fint ut, det får gärna vara bra fall (rulla ut lite av tyget och häng det snett över en bordskant till exempel) och om du skrynklar ihop ett bra ulltyg i handen ska det inte finnas veck kvar på tyget när du öppnar handen. Om du ska sy tajt åtsittande kläder så vill du ha ett tyg med lite stretch i, till exempel en tunnare ullkypert, medan mantlar, överrockar och liknande gärna får vara lite filtade och tjockare, då den filtade (tovade) ytan står emot regn och vind bättre. Tunna sommarklänningar i ull och slöjor ska ha ett riktigt tunt ulltyg med fint fall, gärna kypert, och med en bra kvalité så de inte noppar och luddar sig. Löst vävda tyger som ser lite “håriga” ut betyder att mycket av ullfibrerna är lösa, vilket gör att tyget lätt tovar sig och kan börja ludda (de små håren lossnar helt enkelt), men ett löst, luftigt tyg är bra på att hålla värmen som mellanlager.

Priset kan givetvis användas som en hjälp; bra ylletyger kostar mellan 200-300 kr/metern idag, medan tyger med återvunnen ull är billigare. Kläde och riktigt fina tygkvaliteter kan kosta upp emot 500-600 kr/metern. När tygaffärer säljer “äkta ulltyger” för 100 kr/metern eller billigare så är det dags att bli skeptisk och verkligen undersöka tyget. Priset på tyger följer både handel, valuta och råvarupriser och tyvärr har tyger blivit dyrare i Sverige de senaste åren.

  • “Det här tyget är bra till allt!”

Nej, tyvärr. Inget tyg är så fantastiskt att det passar lika bra till sängfilt, yttermantel, finklänning och mjuk vinterskjorta. Generellt så vill du ha tunnare och jämt vävda tyger till kläder, kraftigare och gärna filtade till ytterplagg och tjocka, löst vävda tyger till filtar (se också ovan på kvaliteter). Vik ut tyget och titta på det, lägg det över bordet, häng det över kanten, håll det mot kroppen. Är det stickigt och kliar det? Hur är fallet? Kommer det bli stelt att ha på sig eller är det kanske för tunt för att ge stadga? Fundera, känn, prova innan du köper.

Handlar du istället över nätet så får du förlita dig till tygprover, handlarens rekommendationer samt informationen om tyget. Oftast finns info som hur många trådar/cm tyget är vävt av, och hur mycket det väger i gram/kvadratmeter. Ju fler trådar/cm desto finare vävt är tyget, och ju lättare det är desto tunnare är det.

  • “Det är några konstiga hårstrån i mitt tyg?”

Precis som hästar som har hårrem och man/svans så har får olika hårtyper/kvaliteter och deras grövsta hår kallas täckhår medan den fluffiga delen kallas bottenull. Täckhåren sorteras oftast bort i tygindustrin eftersom de har en annan kvalitet, inte filtar sig och är svåra att färga. Några hår kommer nästan alltid med, och kan synas som små “hårstrån” främst i ljusa eller blekta tyger. Är det istället fråga om ett tyg med delar av återvunnen ull eller med blandade fibrer så kan stråna vara plastrester eller små hoptovade rester från den tidigare produktionen. Så hårstrå= naturligt, plaststrå= återvunnen ull med syntetfibrer är det generella tankesättet.

  • Tuskaft, kypert, kamgarn och hemvävt

Fler konstiga ord? Tuskaft och kypert är två olika vävtekniker. Båda finns representerade i medeltida fyndmaterial, men jag får intrycket av att kypertvävda ulltyger var lite vanligare, medan nästan allt linne till skjortor, särkar och liknande vävdes i tuskaft. Kyperten ger ofta ett tyg med lite finare fall och mer stretch än tuskaften. Fiskbenskypert, spetskypert, gåsöga och diamantkypert är alla kypertvävar men i olika dekorativa mönster. Kamgarnsylle eller kamgarn är ett garn som är noggrant kammat så alla ullfibrer ligger åt samma håll, vilket ger en fin lyster och och vackert (och ofta dyrt) tyg.

Jag vet att du förstår vad ett hemvävt tyg är- men hur ser man skillnad? Ett hemvävt eller handvävt tyg saknar ofta stadkant, och om sådan finns består den av några hopbuntade varptrådar (trådar som går längs med tygets längd) i kanten som inslaget ligger runt. Stadkanten ger stadga till tygets kant så denna blir jämnare och mer hållbar, men ett handvävt tyg har sällan en lika rak stadkant som ett maskinvävt tyg, utan man kan se att inslaget dragits åt lite olika hårt. I tyget kan det finnas små skiftningar där vävbommen slagit hårdare och lösare vilket ger ett tyg som är något ojämnt tvärsöver, och små knutar visar var brustna trådar lagats (dessa trådar ska helst sys ner i den färdiga väven och syns då som små ojämnheter med till exempel dubbla trådar i korta sträckor). Idag hittar du främst grövre tyger och filtar som handvävda produkter på marknader då dessa går fortast att väva/meter och kan ge någon slags förtjänst. Räkna med betydligt dyrare meterpris, och ju tunnare och jämnare tyget är desto längre tid har det tagit att väva och desto mer kostar det oftast. Handvävda tyger är också (nästan) alltid smalare än maskinvävda eftersom en person ska kunna väva dem själv i en vävstol. 90-120 cm är vanligast, men givetvis finns det bredare och smalare också.

 WP_20150921_09_43_54_Pro

Tre nya tyger från årets medeltidsvecka ska bli nya vikingaplagg.


by Leave a comment

5 saker som jag säger till mina slöjdelever…

…och som jag säger till dig också om du ber mig om tips på hur du ska bli en bättre tyghantverkare.

  1. Ha inte (knapp)nålarna i munnen! Jaja, du vet, bla bla men du är vuxen och kommer inte svälja dem. Bra det (även om det hänt) men tänk på att nålarna du har i munnen förmodligen även varit på golvet, mattan, i soffan, i otaliga mängder plagg, och om du delar med andra så förmodligen i någon annans mun och i någon annans finger. Någon som stuckit sig i fingret så de börjat blöda. Och som alla vet; slicka inte på andras blod. Så inga nålar i munnen, ok?
  2. Lek inte med tygsaxen! Ok, nu är kanske inte risken så stor att du kommer kasta sax eller karva i bordskanten. Men låt tygsaxen vara just tygsax och klipp inget annat med den, någonsin. Var rädd om den (märk den med ett tygband så de andra i hemmet har en chans att se skillnad) och vässa den ofta så är det mycket roligare att klippa tyg. En bra tygsax ska vara så vass att du knappt märker när du klipper genom tyget. Eller fingret.
  3. Bli vän med symaskinen! Tillhör du dem som tänker att handsömnad kanske ändå är din grejj, fast tidsbrist råder och tre dräkter ska vara klara tills imorgon? Att använda symaskinen handlar mycket om att känna till lite grundläggande saker, och sedan orka tänka efter. Trasslar och jäklas maskinen jämt? Leta upp instruktionsmanualen och kontrollera att du verkligen trär den rätt. Låter den illa? Se till att smörja den/få den servad. Och kom ihåg att en hobbymaskiin är just för hobbysömnad. Den kanske inte klarar av de tjockaste lagren med ylletyg eller ett tält, så låt den slippa så slipper du framtida problem och dyra reparationer.
  4. Tänk efter före! Det är lätt att ryckas med i något slags kreativt produktionsflow och göra plaggen efter hur roliga de är att göra, och inte efter vad du behöver mest eller var det är enklast att börja. I allmänhet är det klokt att börja med dräkter inifrån och ut, eftersom du vill ha de undre lagren på dig när du provar in de övre plaggen. Att börja sy på en särk gör också att du hinner träna lite på ett oftast billigare tyg, och om inte det plagget blir perfekt så syns det ändå nästan aldrig.
  5. Gör det enkelt för dig! När jag säger att du ska klippa noga, nåla och pressa så gör inte jag det för att vara pedant, utan för att bra förarbete underlättar svårare arbetsmoment och gör slutresultatet mycket snyggare. Ja, jag vet att det är tråkigt att nåla eller tråckla och att det går jättefort att bara sy, men det gör att du måste passa in bitarna och jämföra dem mot varandra medan du syr istället för innan. Större chans att något blir fult, och mycket svårare. Dessutom är det jättetråkigt att sprätta.

IMG_2274