Handcrafted History

Historical and modern handcraft mixed with adventures


Leave a comment

Min guide till Medeltidsveckan

Elin som driver Nevnarien.se gjorde en sådan himla fin guide till Medeltidsveckan i Visby, så jag blev inspirerad att skriva min egen. Elin älskar sagovärlden, schysst stämning och snygga fotomiljöer, och kanske märks det i hennes guide? Vad jag är insnöad på, det får ni veta här…

(this post is only in Swedish, and is a guide for the medieval week in Visby. Are you going? Use google translate to get some good tip about places to go!)

Varför ska du åka till medeltidsveckan?

För att det är en glad, kärleksfylld och inspirerande festival med medeltidstema. Passar både dig som gillar fantasy, sagor och medeltid; gammal som ung, turistig eller genuin. Du som är inbiten reenactare åker med inställningen att du kommer behöva dela allt magiskt med tusentals turister- men ju fler desto roligare?

Var ska du bo?

Om du har medeltida läger; I Styringheims SCAläger utanför murarna. Förutom att det är ett tryggt läger med vakter, mat, god logistik och nära till innerstan är det ett superbra sätt att hitta en medeltidsförening nära dig, träffa nya vänner och lära dig mer om medeltida hantverk, kämpalek, bågskytte och matlagning. SCAiter är kända för att strössla fritt med både kunskap och vänskap- bästa hänget, och bästa festerna händer här tycker jag.

Om du har ett modernt tält eller åker för att medeltidshänga avslappnat: Medeltidsveckans camping (som har två olika delar) har rykte om sig att vara en trevlig camping, och här behöver du inte gömma filpaket och icapåse vilket uppmuntras till i SCAlägret- där man gör sitt bästa för att hålla en illusion av den goda medeltiden under dygnets alla timmar.

Eller hyr privat- det kan bli lite av varje men definitivt mer personligt än ett hotellrum!

Var ska du äta?

Jag som är både vegetarian och allergisk blir sällan imponerad av krog eller restaurangutbud. Det brukar bli lite sallader, lite thai, en taccotallrik på Yoda (här snålas inte på tallriken) och häng på Munkkällaren, förutom de medeltida restaurangerna. Wisby glass säljer den bästa färska glassen, och Wisby ost (liten delikatessbutik) har bästa lyxsnacksen och superbra glutenfritt bröd.

Det finns alltså några guldkorn med bra mat inne i Visby stad, och några hak som lastar på smaskig mat sent på kvällen (gå dit ortsborna går!) men det bästa hänget får du genom att köpa med dig picknickmat från någon av mataffärerna utanför ringmuren. Bunkra upp en stor korg full av bröd, frukt, ost, korv och dryck och komplettera med pinfärska morötter och hallon från stora marknaden. Ta med allt till strandpromenaden, gräsytorna på marknadsplatsen eller en gratis spelning och få världen mysigaste picknick. Ni vet väl att picknick kan ätas minst tre gånger om dagen? Ps; extra choklad och jordgubbar lockar till sig nya vänner.

Eldshow och picknick. Passar ihop

Vilka aktiviteter är bäst?

Medeltidsveckan börjar redan på färjan över; ta med fika och något att sy på så kommer du passa in som en smäck bland alla glada medeltidsmänniskor som paniksyr in i det sista. Att sy på färjan över är liksom en tradition. På färjan hem syr du inte. Då sover du. Och förbannar alla barnföräldrar som släpper sina monster fria att härja som de vill.

Forum Vulgaris på marknadsplatsen har drivits av Proknekt under flera år, bästa stället att hänga på för att få se föreställningar. Spana också in programmet för att hitta små godbitar i form av öppna spelningar, dans och workshops som händer runt om i innerstaden.

Om man gillar det tyska 1500talsmodet så är 100 knektars marsch också ett måste- ja, för alla som gillar coola upplevelser! Trummor och musik ekar genom Visbys gator och vibrationerna från hundratals fötter känns i hela kroppen när över 100 knektar tågar genom staden. Gå med du också!

På Kapitelhusgården håller jag, och flera andra skickliga hantverkare kurser och föreläsningar under veckan; så kom förbi och lär dig helt nya hantverkstekniker! Många har hållit kurser i flera år, är riktiga proffs och framstående inom sina områden, så här finns möjlighet att gå på kurser du annars hade behövt resa runt halva Sverige för att få tillgång till.

Picknickhäng i samband med spelningar, köande till spelningar och som fest efter spelningar är mysigt.

Medeltidsloppisen är jätterolig och verkligen vad den låter som- men fler har upptäckt den så var beredd på att komma tidigt och köa!

Folksagosånger med David och Karro ska jag försöka pricka in; senast vi lyssnade på duon så var det både stämningsfullt, bra och underfundigt roligt.

Vackraste platserna:

Botaniska trädgården är ett av mina favoritställen under dagarna; vacker trädgård, fina bänkar och glada människor som strosar förbi. Kapitelhusgårdens lilla marknad + ett glas dryck under eftermiddagen innan det blir trångt här. Strandpromenaden under solnedgången, Trixs eldshow under onsdagskvällen (gå dit för stämningen lika mycket som för showen) och Visby innerstad med alla trånga gränder och vackra rosor som klättrar längs husfasaderna. Magiskt!

Utanför Visby finns vacker landsbygd på väg till rauken Jungfrun och Blå Lagunen, ett kalkstensbrott som bjuder på klart och varmt badvatten. Väl värt en dagsutflykt.

Hur lång semester?

Hela veckan, minst! Medeltid är det från lördag till nästa veckas söndag, och vill du ser mer av Gotland så kanske du behöver några dagar till. Jag kan aldrig fatta att en vecka kan gå så fort, och hinner aldrig se och göra allt jag har tänkt mig. Å andra sidan är jag ju en inbiten medeltidsnörd, och jobbar dessutom halva veckan. De senaste åren har det tagit mig några dagar att ens hinna mingla ned till marknaden…

Tänk på:

Det kan bli riktigt råkallt på kvällarna- ta med en varm mantel (eller jacka/tjocktröja).

Ett paket vätskeersättning, att blanda i dricksvattnet under varma dagar när du promenerar mycket, är bra att ta med. Ta också med en stor flaska att ha vatten i, fyller på gör du vid vattenstationerna på marknaden.

Visbys gator består till stor del av kullersten eller asfalt- ta med riktigt sköna skor att gå i så knäna inte klagar efter halva veckan.

Spara


Leave a comment

Vikingamarknad på Gunnes Gård/Viking market

Första helgen i september varje år är det vikingamarknad på Gunnes gård, strax utanför Stockholm. Jag, H och ett par kompisar drog ner för att leka vikingaturister och upptäckte att vi hittat en av de absolut mysigaste marknaderna vi någonsin besökt. Fin plats, vikingatida byggnader och en bra blandning av vikingaläger och marknadsstånd gjorde eftermiddagen till en bra upplevelse. Det kom en regnskur, men höstmarknader är väl bara en förtäckt anledning till att få ha på sig några lager ull?

img_0865

Bra blandning på utbudet var det också, så en fin samling pärlor och en tygsax fick följa med hem. Marknaden arrangerades av en grupp glada och positiva arrangörer vilket gjorde det extra roligt att åka dit, vem vill inte mötas av en glad och leende arrangör när man kommer in på marknadsområdet?

Me, H and a couple of friends visited Gunnes Gård and the viking market over an afternoon. Nice site and an interesting marketplace made for a fun afternoon, and I’m planning on returning there next year. A handful of silver beads and a really nice scissor made it home with me, and a lot of photos!

Nästa år ska jag helt klart besöka marknaden igen, kanske med ett litet försäljningsutbud så att jag har en anledning att stanna där och hänga längre…

img_0856

Marketplace and living spaces in the same area makes for a cozy market!

img_0859

Lots of inspiration for our personal camp…

img_0881

…Like this roof, and the cute market table underneath

img_0845

Nice decorations on the tent

img_0875

And they had a viking ship (Tälja) on the site. I also need one of those?

img_0847

Nice handicrafts

img_0861

And friendly people!

img_0885

With lots of nice garbs

img_0853

and beautyful bags (Burr from Historiska Fynd showing of his garbs, looking awesome as always!)

img_0884

img_0874

Me and M


1 Comment

Hur ska jag köpa medeltidstyger?

Det här inlägget handlar om vad du behöver tänka på när du handlar tyg (och andra hantverksmaterial) på marknader, i butiker och över nätet. Hade jag skrivit en artikel för någon kvällstidning så hade inlägget givetvis fått heta “Så undviker du att bli lurad- här är fällorna” men eftersom jag utgår från att de allra flesta försäljare faktiskt inte försöker lura mig så får vi nöja oss med en ärligare titel.

WP_20150921_11_23_33_Pro

En siden/syntetblandning är lite tåligare och mycket billigare än rent siden, det här ska bli lösärmar.

Även om de allra allra flesta tygförsäljare, marknadsåkare och butiker är ärliga och gör sitt bästa för att ge kunderna en bra service, kan det ändå hända att du kommer hem med en bunt tyg och upptäcker att det inte var det bästa köpet i ditt liv… Så här är några bra tips:

  • Se alltid över produkten du köper. Hela produkten. Så köper du 10 meter tyg så ska du alltså be om att få titta på de 10 metrarna i lugn och ro, gärna innan de klipps men absolut innan de packas.

På marknader kanske det är dåligt med plats och säljaren vill hjälpa fler, men det är också här risken är som störst att hitta skadade tyger. Tygrullarna packas upp och ner, fraktas runt och kan skadas i hanteringen, hänger tygerna ute i solen länge kan de blekas ojämnt, och om det har varit fuktigt kan de till och med börja mögla (de flesta väverier idag anti-mögelbehandlar sina textilier med kemikalier innan transport). Det kan också finnas fel på tyget sedan produktion, såsom vävfel, hål, ojämn färgning eller liknande. När du väl har kommit hem med tyget kan det vara svårt att bevisa vem som gjort en reva i det eller lagt det ute i solen så det blivit flammigt, så regeln är att alltid titta innan du lämnar marknadsståndet eller affären. Är tyget skadat ska säljaren klippa bort biten, eller erbjuda dig en rejäl rabatt om du kan tänka dig att köpa med skadan.

  • Vad är det för material i tygerna?

Idag finns det många seriösa återförsäljare på den svenska marknaden som säljer fina ylletyger i 100% ull, men tyvärr finns det lika många som har sisådär-ungefär-bara-ull-i-tygerna. Flera tyghandlare (Ohlssons tyger exempelvis) räknar också tyger med 90-100 % ull som rena ulltyger, och dessa tyger saknar ofta specifikation på exakt ullmängd trots att det står 100% ull på etiketten.

Om du är ute efter ylletyger i ren ull så kan du bränntesta tyget genom att dra loss ett par trådar från tyget, se till att få med både varp och inslag (trådar som går både vågrät och lodrät i tyget) och sedan bränna dessa med hjälp av tändare eller tändsticka. Ren ull brinner dåligt och förkolnar, medan en inblandning av plastfibrer gör att tråden smälter, och det bildas en hård klump i änden.

Det är också skillnad på “ren ny ull” och “ull”, eftersom ullfibrer kan återvinnas och vävas in i nya tyger. Det är i och för sig bra med ett återvinningstänk, men ullen förlorar mycket av sina bra egenskaper då den behandlas med värme, färg och kemikalier ett varv till, och det blir svårare att garantera att det inte kommer med andra fibrer eller plaster. “Ren ny ull” kommer alltid direkt från djur utan att först ha använts som något annat.

  • Hur ska jag veta vad som är en bra kvalitet på ull?

Olika djurraser och arter ger olika kvaliteter på ull, och ullen från ett och samma djur sorteras i olika kvaliteter. Kort sagt, så är det stor skillnad på ull och ull i kvalitet. Om man inte är sådär riktigt nördig på ullsorter så är det väldigt svårt att se skillnaderna på det vävda tyget och kunna namnge dessa, men du kanske känner igen namnen merino, alpacka och angora som är några vanliga sorter. Merino är en mjuk fårull, alpackaull kommer från alpackan och angora från angorakaniner eller getter. Vanligast i garner, och det ger en produkt som är mjuk och full av lyster. I ulltyger så är det vanligast med fårull, som ibland blandas med merinoull för att ge ett finare tyg (som också är en fårull, men producenter namnger ofta bara den exklusivaste sortens ull).

Som tur är behöver du inte bli något ullproffs för att hitta igen bra tyger, utan du kan istället känna på kvaliteten. Ett bra tyg till kläder ska kännas jämt vävt och se slätt och fint ut, det får gärna vara bra fall (rulla ut lite av tyget och häng det snett över en bordskant till exempel) och om du skrynklar ihop ett bra ulltyg i handen ska det inte finnas veck kvar på tyget när du öppnar handen. Om du ska sy tajt åtsittande kläder så vill du ha ett tyg med lite stretch i, till exempel en tunnare ullkypert, medan mantlar, överrockar och liknande gärna får vara lite filtade och tjockare, då den filtade (tovade) ytan står emot regn och vind bättre. Tunna sommarklänningar i ull och slöjor ska ha ett riktigt tunt ulltyg med fint fall, gärna kypert, och med en bra kvalité så de inte noppar och luddar sig. Löst vävda tyger som ser lite “håriga” ut betyder att mycket av ullfibrerna är lösa, vilket gör att tyget lätt tovar sig och kan börja ludda (de små håren lossnar helt enkelt), men ett löst, luftigt tyg är bra på att hålla värmen som mellanlager.

Priset kan givetvis användas som en hjälp; bra ylletyger kostar mellan 200-300 kr/metern idag, medan tyger med återvunnen ull är billigare. Kläde och riktigt fina tygkvaliteter kan kosta upp emot 500-600 kr/metern. När tygaffärer säljer “äkta ulltyger” för 100 kr/metern eller billigare så är det dags att bli skeptisk och verkligen undersöka tyget. Priset på tyger följer både handel, valuta och råvarupriser och tyvärr har tyger blivit dyrare i Sverige de senaste åren.

  • “Det här tyget är bra till allt!”

Nej, tyvärr. Inget tyg är så fantastiskt att det passar lika bra till sängfilt, yttermantel, finklänning och mjuk vinterskjorta. Generellt så vill du ha tunnare och jämt vävda tyger till kläder, kraftigare och gärna filtade till ytterplagg och tjocka, löst vävda tyger till filtar (se också ovan på kvaliteter). Vik ut tyget och titta på det, lägg det över bordet, häng det över kanten, håll det mot kroppen. Är det stickigt och kliar det? Hur är fallet? Kommer det bli stelt att ha på sig eller är det kanske för tunt för att ge stadga? Fundera, känn, prova innan du köper.

Handlar du istället över nätet så får du förlita dig till tygprover, handlarens rekommendationer samt informationen om tyget. Oftast finns info som hur många trådar/cm tyget är vävt av, och hur mycket det väger i gram/kvadratmeter. Ju fler trådar/cm desto finare vävt är tyget, och ju lättare det är desto tunnare är det.

  • “Det är några konstiga hårstrån i mitt tyg?”

Precis som hästar som har hårrem och man/svans så har får olika hårtyper/kvaliteter och deras grövsta hår kallas täckhår medan den fluffiga delen kallas bottenull. Täckhåren sorteras oftast bort i tygindustrin eftersom de har en annan kvalitet, inte filtar sig och är svåra att färga. Några hår kommer nästan alltid med, och kan synas som små “hårstrån” främst i ljusa eller blekta tyger. Är det istället fråga om ett tyg med delar av återvunnen ull eller med blandade fibrer så kan stråna vara plastrester eller små hoptovade rester från den tidigare produktionen. Så hårstrå= naturligt, plaststrå= återvunnen ull med syntetfibrer är det generella tankesättet.

  • Tuskaft, kypert, kamgarn och hemvävt

Fler konstiga ord? Tuskaft och kypert är två olika vävtekniker. Båda finns representerade i medeltida fyndmaterial, men jag får intrycket av att kypertvävda ulltyger var lite vanligare, medan nästan allt linne till skjortor, särkar och liknande vävdes i tuskaft. Kyperten ger ofta ett tyg med lite finare fall och mer stretch än tuskaften. Fiskbenskypert, spetskypert, gåsöga och diamantkypert är alla kypertvävar men i olika dekorativa mönster. Kamgarnsylle eller kamgarn är ett garn som är noggrant kammat så alla ullfibrer ligger åt samma håll, vilket ger en fin lyster och och vackert (och ofta dyrt) tyg.

Jag vet att du förstår vad ett hemvävt tyg är- men hur ser man skillnad? Ett hemvävt eller handvävt tyg saknar ofta stadkant, och om sådan finns består den av några hopbuntade varptrådar (trådar som går längs med tygets längd) i kanten som inslaget ligger runt. Stadkanten ger stadga till tygets kant så denna blir jämnare och mer hållbar, men ett handvävt tyg har sällan en lika rak stadkant som ett maskinvävt tyg, utan man kan se att inslaget dragits åt lite olika hårt. I tyget kan det finnas små skiftningar där vävbommen slagit hårdare och lösare vilket ger ett tyg som är något ojämnt tvärsöver, och små knutar visar var brustna trådar lagats (dessa trådar ska helst sys ner i den färdiga väven och syns då som små ojämnheter med till exempel dubbla trådar i korta sträckor). Idag hittar du främst grövre tyger och filtar som handvävda produkter på marknader då dessa går fortast att väva/meter och kan ge någon slags förtjänst. Räkna med betydligt dyrare meterpris, och ju tunnare och jämnare tyget är desto längre tid har det tagit att väva och desto mer kostar det oftast. Handvävda tyger är också (nästan) alltid smalare än maskinvävda eftersom en person ska kunna väva dem själv i en vävstol. 90-120 cm är vanligast, men givetvis finns det bredare och smalare också.

 WP_20150921_09_43_54_Pro

Tre nya tyger från årets medeltidsvecka ska bli nya vikingaplagg.


Leave a comment

Vikingamarknaden i Saltvik

Förra veckan drog jag och några kompisar till Åland för att vara med på vikingamarknaden där. Stämningen var på topp och med lite uppvärmningsfestande hos mig och H kvällen innan kände vi att det blev typ så roligt som det bara kunde bli.

IMG_2336

IMG_2373

Vi tillbringade dagarna med hantverkshäng och mys i vårat härliga läger, lite solande, strosande på marknaden och häng med nya trevliga människor. Hann med att äta mögelost och melon, dricka lite vin och sjunga massor av sånger.

IMG_2338 IMG_2346

IMG_2368 IMG_2370

Mörk bevisade att hon kunde laga god mat ute i vildmarken (?) och röstades fram som kommande medeltidskock på nästa event tillsammans med herr Mörk som sidekick.

IMG_2393

Sista kvällen var det regn och storm utomhus men vi firade det med en liten tältfest tillsammans med nya vänner.

IMG_2399 IMG_2373Ett litet bakslag kom under natten mot söndagen då vi väcktes kring halv 2 av att tältet rasade ihop i stormen, och jag fick en blöt tältduk i ansiktet som start på dagen (natten?) men vi fixade det också och kom oss hem, blöta men nöjda med äventyrandet.

IMG_2384

Till skillnad från Visby hände allt spännande på ett litet område, men med en härlig blandning av människor, marknad och små programpunkter. Vi träffade en mängd nya trevliga människor, och delade eld med grannarna som bodde så nära att vi/de bara kunde ramla ur tältet på morgonen och räcka fram muggen för att få den fylld med kaffe. Kaffe över öppen eld, medeltidsinspirerad mat till middag och rökt fisk direkt på plats… vad mer finns att önska?

Nu torkar, tvättar och sorterar jag igenom packningen och imorgon ska jag börja med de sista förberedelserna inför Visby och alla härliga kurser där! Kom fram och säg hej till mig om ni ser mig på plats =)