Handcrafted History

Historical and modern handcraft mixed with adventures


Leave a comment

Visby Medieval Week 2017

This Medieval week in Visby was rather different from my previous ones; I traveled without love (who was working) and lived indoors in a rented apartment with two friends. I also had workshops scheduled for every day I was there, and just had a free afternoon the day we arrived. So, with that said, I don’t have much photos since I was working a lot, but I wanted to share some moments with you- both by camera and words.

Me and my two friends really had the best living and it was easy to share with them, but we did have different hours so often I was on my own to and from work. It actually was really nice, I had some of my best moments because I was out on my own, strolling or talking with people and new friends I otherwise wouldn’t have time to see. I really recommend having some time on your own during the Medieval Week- it’s the perfect way of meeting new friends!

And adventuring on my own also means climbing things; even if wearing a full silk dress and veils…

One afternoon I met up with Minna to take some photos in the botanical garden, one of them is now the header for my social media! Here in the late afternoon light, trying to tie up my headwear without a mirror and enough pins (it ended up hanging from one side as you may have seen…)

Minna in her awesome hood; made from a manuscript from South Europe.

Work, I say? Yes, since I run Handcrafted History as my full-time commitment, most of my medieval and viking adventures and event is about work for me. I either have my market stall, selling clothes and handcrafting materials, or holding workshops and lectures. During Medieval Week, I mostly work at Kapitelhusgården, which is a lovely place and medieval restaurant in the middle of Visby. During the day, they offer workshops and lectures, and in the evening the garden transforms to a restaurant and pub, with a picnic-feeling. I love the place!

I am holding my workshops there during the week, and this year one of my attending handcrafters took some pictures with my camera- so I actually have some during-work-photos. (This usually never happen because I get so busy with the workshop and explaining things…) So this is what it could look like when I’m holding workshops! I usually wear medieval or viking clothing when I work, but on modern locations such as universities I wear my everyday clothing (if nothing else is requested).

Linnea whom I traveled and lived with

And J, from my local group, meeting in the park for a chat and some photos


Leave a comment

Great reading inspiration

Recently, I was at the SCA event Kingdom University, and there I met lots of really good handcrafting persons. As a result, I got lots of inspiration, new knowledge and good tips on where to read and look for new inspiration. I wanted to share some tips with you, so here is some really good links to other people’s research and blogs;

Textile time travels is such an excellent blog by Annika where she generously shares her knowledge and projects.

Historical textiles have a very interesting blog about different historical finds and such, and a completely awesome dictionary with textile terms in different languages; perfect for reading blogs or books in a foreign language!

Anna/Renika has a nice blog about 15th century clothing, full of both research and sewing tips.

Lia is a skilled crafter that has a blog about her many projects; read and be inspired!

Eva/Aleydis has a blog about her costuming work, apart from some really cool silk dress projects, you can also read some more about Kingdom University there!

Right now, I’m working with the photos from Kingdom Univ, sewing on some projects, and trying to stay alive in the cold, dark November of Sweden. When I have worked through all the pictures I will show you them, along with some really great paintings ans sculptures from the Rijksmuseum. See you!

 


2 Comments

Träffa min vän Linnea!

Det här inlägget är en gästpost, skriven av min vän Linnea. Hon har återskapat trossfraus/kvinnor i landsknektsarmén från 1500talets Tyskland i nästan tio års tid. Hon berättar om sin dräktresa, saker hon lärt sig, och vackra dräkter hon sytt. Läs och inspireras! (fotografer är angivna där Linnea har haft namn på dem/tillhör mig.)

This is a guest post by my friend Linnea. Since she chosed to write in Swedish, I will publish it accordingly- but use google translate to read about her journey as a handcrafter and 16th century camp follower from the German areas. She presents her different outfits and things she has learned along the way!

Linnea:

Jag gick med i SCA, Styringheim på Gotland, 2008. Det var en kompis som sydde min första klänning, tidigt 1400-tal, i ett tjock mörkblått ylle med en ljusare blå underklänning i linne. Den ligger undanlagd i gömmorna sedan länge. Kanske använde jag den bara vid två eller tre event. Redan på mitt första event fick jag syn på en klänning som skulle sätta så djupa spår i mig att jag för tio år framöver inte skulle ha några andra stilar. Det var en klänning som tillhörde Jovi, som skulle komma att bli en av mina vänner, och hörde hemma i det tyska 1500-talet. 2009 gick jag med i landsknektsföreningen Proknekt och var under två år föreningens ordförande.

Efter den första egensydda dräkten har det blivit betydligt fler och i dagsläget har jag sytt 10 klänningar i samma stil. Det har varit min egen utveckling, en strävan efter att hela tiden förbättra kläderna, utan att för delen ha en önskan om att forska djupare. I början var klänningarna inspirerade av andra klänningar jag sett och med tiden har jag för varje klänning gjort en förbättring. Jag anser att alla måste lägga sig på en nivå som känns bekväm, vi har alla varit nya och måste få ha rätten att börja någonstans. Det här är min klädresa.

Första klänningen syddes i ett tungt mörkblått, nästan svart, ylletyg med orangea detaljer. Den är sydd på maskin och eftersom jag tröttnade på att sy i det alldeles för tjocka yllet, är slitsarna till viss del limmade. Kjolen består av två raka stycken, vidden blev 3 meter. Klänningen har synlig snörning, något jag förstått senare inte är historiskt riktigt. Men så stolt jag var första gången jag hade klänningen på mig! Om jag inte minns fel så var det på Knäckekriget 2009. Skjortan är sydd för hand med en smockad kant. Kanten fick inget stöd och viker därför ner sig på ett mindre smickrande sätt.

Andra klänningen syddes i ett något tunnare mörkgrönt ylle med mörkblå detaljer. Klänningen är helt handsydd. Ärmarna var löstagbara och med en kant som gick att vika upp. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Här hade jag gjort en ny underkjol i blekt linne. Den här klänningen var färdig 2010, och jag gjorde samtidigt en ny smockad skjorta.

När jag sydde klänning nummer tre valde jag ett tunnare ylle än för klänning nummer två. Det är fortfarande mörka färger som gäller, blå med röda detaljer. Klänningen består egentligen av kjol och jacka. Ärmarna är fastsydda och har en kant som går att vika upp. Slitsarna är alla sydda för hand, liksom klänningen i övrigt. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Den här gången hade jag lyckats få en bättre form på ringningen både på fram- och baksidan, mer fyrkantig i likhet med originalen. Den här klänningen var också färdig till 2010. Här är också första gången som jag har korrekta skor, så kallade oxmular, till kläderna istället för ett par vikingaskor. Delarna syddes ihop till en klänning 2017 för att sen säljas. (Fotograf Ulf Ekberg)

Klänning nummer fyra syddes i ett tunt kostymylle som jag fick billigt. På grund av att kostymyllet var så tunt blev det detaljer i ett brunt syntettyg för att matcha. Men den är helt handsydd. Ärmarna är avtagbara. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Klänningen saknar slitsar, något som jag alltid varit mycket sparsam med. Överlag tycker jag att många återskapade klänningar har för många slitsar om man jämför med originalen. Klänningen var klar till Peter und Paul festival i Bretten 2011.

Klänning nummer fem är sydd av ett petroleumblått ylletyg som jag hittade på en militärloppis i Tallin, och svarta detaljer. Ett helt suveränt tyg men kanske inte 100 % ylle. Det regnade under en eldshow på Medeltidsveckan för ett par år sen och regnet bara rann av istället för igenom. Den är handsydd och jag har dagen till ära sytt en ny hatt, i orange ylle. Ringningen är också fyrkantig i likhet med originalen, något jag inte alltid fått till. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Klänningen var klar till Medeltidsdagarna på Hägnan 2012. (Fotograf Kim F Rehnman)

Klänning nummer sex var en klänning i linne att fäktas i. Slitsarna är alla nedsydda för hand men i övrigt är klänningen sydd på maskin. Kjolen består av två raka stycken, vidden blev 3 meter. Den var klar till 20th Anniversary of Drachenwald på Ludwigstein Castle 2013.

Klänning nummer sju är sydd i Historiska rums ylleflanell, ett tyg som är tunt och svalt samtidigt som det ganska fort får en lite sliten patina. Den är handsydd, vilket inte var helt kul med tanke på att det är 12 meter handsömnad i varje rand i kjolen… Snörningen är gjord med korsettband, ett mycket bekvämt fusk. Ärmarna är löstagbara med slitsade överärmar. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Jag lämnade här min trygghetszon med annars så mörka färger för en ljusare blå. Underkjolen är av oblekt linne. Klänningen var klar till medeltidsveckan på Gotland 2014 och såldes vidare 2017. (Fotograf Bella Ekström)

Till 2017 syddes en underklänning i Medeltidsmodes råväv. De skjortor jag haft under klänningarna har inte varit helt korrekta. Det ska, enligt mina vänner som lägger mer tid på forskning än vad jag gör, vara en underklänning mellan skjorta och överklänning. Det blir varmt och därför har jag den sällan, men här, vid matlagningen på Landsknecht Hurra i Tyskland, passade den ypperligt. Den är handsydd efter samma mönster som mina överklänningar men utan dekorationer. Snörningen är synlig med handsydda snörhål. (Fotograf Torbjörn Walberg)

Klänning nummer nio är sydd i brunt engelskt kläde från Historiska rum med krappröda detaljer. Kjolen är sydd i våder vilket ger 5 meter i nederkant. Inga slitsar här heller, bara dekorbanden. Den här klänningen sitter ihop med hyskor istället för snörning, väldigt bekvämt! Jag har gått från starka färger till en mer nedtonad färgskala, beige och krappröd, något jag föreställer mig är lämpligt för en mindre bemedlad kvinna i trossen. På bilden har jag också en jacka i rött ylletyg med oblekt linnefoder. Jag har också sytt små tossor i linne som skyddar strumporna i stil med tossorna som återfinns på träsnitten. Under överklänningen har jag underklänningen som syns tydligare på bilden ovan. Alltsammans blev klart till Landsknecht Hurra i Tyskland 2017.

Klänning nummer tio syddes också under 2017 och var klar till Medeltidsveckan på Gotland. Det här är den första klänning jag syr efter ett specifikt träsnitt. Den är sydd i ylleflanell från Historiska rum, i bärnsten och krapprött. Kjolen är sydd med våder vilket ger en vidd på över 5 meter. Den stängs med hyskor. Nedre delen av ärmarna är lösa i enlighet med träsnittet. Jag slyngade snörena med slynggaffel. Det var ett test från min sida, jag har hört att det kanske var vanligare med fingerflätade snören. På bilden har jag också en ny hatt, en ny huvudduk i ylle och nytt smockat förkläde. Strumporna är från Kapitelhusgården och väskan från Craft Hive. Banden på kjolen finns inte på träsnittet, jag tyckte det blev snyggare med band än utan. Klänningen ska egentligen också vara rosa med röda detaljer. Men trots att jag har gått från mörka till ljusa färger ligger rosa utanför min gräns… (Fotograf Erika Hernlund)

Blev du inspirerad? Under min sida “tutorials” kan du lära dig att göra en knekthatt, eller spana in högerspalten och klicka på Lansknecht & Trossfraus för att läsa mer om knekt och trossfraudräkter, hur du gör egna och var det finns inspiration. Jag har också länkat till föreningarna som Linnea pratar om, och till de inköpsställen hon använt sig av direkt i texten.

Spara

Spara

Spara

Spara


Leave a comment

Pin on sleeves- a quick tutorial

Here is how I make my pinned on sleeves for my 14th and 15th century outfits. Pin on sleeves are an easy and quick project, perfect for that spare bit of extra fancy fabric you may have stashed.

IMG_1374 (2)

The easiest way to make a pinned sleeve, is to base it on a regular S-sleeve, that is to say, a sleeve with the seam on the back of the body. Here is my sleeve pattern and my pinned on sleeves, do you notice that I make the upper part of the loose sleeve a bit flatter? Since I wont be sewing on the sleeve to a bodice, I can cut away some excess fabric to make the sleeve laying more smoothly on my arm. In this case, I also make it a bit more narrow than my regular sleeves, to achieve a tight fitted look. These sleeves also have a cuff so the main piece is shorter than a regular sleeve.

WP_20150921_14_21_37_Pro

If you don’t have a sleeve pattern that fits you, you can draft your sleeve on a piece of paper or scrap clothing first to make a toile. Measure your arm’s length, and then around your upper arm, your bent elbow, and last around your wrist. Add some cm or about 1 inch in movement space, add seam allowance, draft the sleeve, cut it out, and then try it on. Remember that silk fabric often is stiffer and less flexible than cotton or woolen fabrics.

I sew my sleeves with running stitches on the wrong side, and then fell the seams with whipstitch by hand, but you can of course use the sewing machine. The linings I usually fold twice and whipstitch, if I don’t line the sleeve or use a reinforcement piece.

WP_20150921_14_21_13_Pro

The sleeve should be quite tight fitted if watching paintings, and also long enough for your arm- be sure to try it on with a shift/dress under and bend your elbow.

At the wrist, you can just finish the sleeve of with a whip stitched hem, or add a cuff with one to three buttons (for 15th century style). The yellow sleeves have a cuff; they make it possible to have a tight fitted sleeve around my wrist, and if they get stained or worn I can cut of the cuffs and replace them with new fabric. It is also a good way to save some fabric, if you need sleeves longer than half the width of a fabric (or if you need to piece out your sleeves on scrap pieces of fabric).

mg_9992.jpg

 

To fasten the sleeves on your dress; use dress pins to pin them on. Very simple and practical! If you have small children though, you might want to fasten the sleeves in a different way so the small ones doesn’t touch it by mistake. A way to do this is to sew a small hook on the inside of the sleeve, right at the top where you should pin it to your arm, and then fasten the hook in an eye sewed onto the dress. If you have a small enough hook, and a sturdy woolen dress, you could just put the hook directly in the fabric. This may not be the most historic way (pinning seems to be the thing) but is a safer way for not accidentally stabbing yourself or someone small.

Also, if you have a very delicate patterned silk fabric, a sewed on hook will make the fabric last longer.

IMG_1375 (2) - kopia

Talking about delicate silk fabrics; it could be good to strengthen the sleeves by adding a lining, either line the whole sleeve with a thin linen fabric, or just add a strip on the inside at the upper hem. That may add to a more durable sleeve, get you a better lining and make it easier to sew. Do you notice that the sleeve on the picture above has a visible line around the upper arm? (The fabric doesn’t lay smoothly) this fabric would probably have been better of with a reinforcement strip on the inside of the hem, instead of folding down and whipstitch it. This was a quite stiff silk brocade fabric.

So, learn from my mistakes so you don’t have to make your own!

wp_20150921_11_23_49_pro.jpg

mg_9994.jpg

 

Spara


Leave a comment

A long time ago

About a woman living a long time ago, in a world close to our own- but different. Photos taken by Minna Nilsson a couple of years ago, but still lovely for a cold autumn day when one needs to remember summer.

The outfit is a 16th century trossfrau- a woman living with the army in the German regions of Europe, working in the camp.

With a sparkly necklace-

slightly wrong for achieving historical accuracy but good for the upcoming party at the event that summer.

Wearing a smocked linen shirt, linen headwear and a smocked linen apron. The dress is made of wool

The bag, made of thin leather, holds the coin, and the rosary shows she is a member of the (catholic) church, in a political unsteady time.

It also is a very nice accessory.

Period time drinking glass, period time drink… Ready for a nice party evening

 

Spara


Leave a comment

The handcrafting camp at Hägnan

During Hägnans Medeltidsdagar in Luleå this summer, (that the local SCA group Frostheim organized) I had the over all responsibility to make the handcraft camp work out well. We had a camp outside (or inside if the weather was bad) with different kinds of handcrafts that each participant brought (so you could do whatever was in your interest and current project, as well as trying out some new things others had.) My work was mostly about saying “yes, good job!” and checking that the guard schedule was working. And reminding people of lunch – lunch is important!

Basically, it’s not that much work – happy handcrafters of different kinds gather and sit down during the days to craft, talk and show different kinds of handicraft to interested visitors. I usually try to make them bring many different things to work with, and to show different stages in the handcrafting process so that visitors can grasp what it really is about. Good ways of doing this is showing step-to-step pictures or unfinished objects, talk about the handicraft, lay out your tools etc. People get really interested when handcrafting is actually done – my love even got attention for winding yarn by hand when he sat down and helped me…

I also brought my market shop with me; but as usual I’m just not that interested in selling things from a specific place, when there is an opportunity to go around, talking handicraft, taking photos, sewing on projects and drinking coffee. So my market stall was mostly empty (but my friends checked it for me – thanks!) Anyway, it is good to have the shop with me because it usually spread the costs and make me afford all the traveling expenses.

Johan and Erik from Trix were performing just behind us during the week- first class entertainment while you are sewing!

I really recommend visiting handcrafting areas if you are a visitor on a medieval/viking market. Bring a project, some snack or just questions about different handcrafts and you will be almost sure to find someone who is willing to share and talk about how things are done.

  

Spara

Spara


Leave a comment

Medieval wedding outfits

Working on my wedding outfit and thinking about all the accessories. Belt, purse, hose or socks, shoes, jewelry, hair-do. There really is a lot of choises, we have decided to not go all historical on this wedding, but I still want to keep the outfits based on historical paintings and finds. The most modern things will be my hair and makeup, since I wont be shaving my forehead and eyebrows…

A couple of days ago I finished weaving my silk belt, started half past nine in the evening… One should not calculate new projects during the evenings when one is tired. Lenght of belt; perfect. Threads left to weave; about 0,5 cm. I could tell you that this was all intentional because I’m such a bad-ass at weaving. But the truth is that I miscalculated and should have added an additional 10% of shrinkage to the varp threads. But, everything went well.

I have also finished of the belt with freshwater pearls and a strip of silk on the back, to make the belt more durable and stiffer. Bronze clasps is going on the ends, and then it’s all finished! I also made som pearl hangings to finish of the cords at my dress.

I have actually finished most of my outfit by now, with over a week left to the wedding. Of course I wont show you the whole outfit before midsummer’s day- that would be cheating. But undershift with extra skirt is all ready, as silk dress, overdress and most of the acessories. The shoes are already ordered from one of my favourite shoemakers; Stefan Eriksson and will be based on 15th century finds.

For hose, I have asked my grandmother to knit me some. It’s not historically accurate, but she really makes the best socks and I wanted to wear something she made since she is something of an idol on the handcraft area.

Also, I have found the perfect (ok, it’s a bit early in the history for pearl necklaces but it’s a wedding…) necklace to wear with the dress. Bought it at Double Wars SCA event. It is the one at the bottom on the picture.

Now, I´m up before 6 in the morning to have some internet time with a morning coffee, and then I will continue with love’s silk doublet, which he teared apart when trying it on. (“I hardly stretched my arms at all” he claimed when the arm seams at the back stretched apart and I got several hours of extra work trying to mend the extreme flimsy silk fabric. I don’t believe him…)