HANDCRAFTED HISTORY


Leave a comment

Sewing machine school- part 1

The sewing machine is a tricksy being, with a mind of its own. On the paper it promise to make whatever your heart desire, but home alone it tend to do as it pleases… Happened to you? It does not have to be like that!

In my Sewing Machine School I will give you all my best tips for making friends with the sewing machine. As a sewing crafts teacher I have great experience with dealing with struggling pupils… And struggling machines too.

IMG_8637.jpg

in the beginning:

  • Before sewing, make sure the machine is correctly threaded. It is easy to miss a part, get a loop or lose the tension. Use the instruction manual if you are unsure, or even better-check out youtube to find a video on your model! Older models may be available on internet as free pdfs, or check in with the sewing machine store.
  • To check the tension of the threads, pull carefully at the top and bottom threads. They should be moving but with a slight resistance. If everything seems fine, try sewing on a scrap bit of cotton fabric. Fine? Then try out a scrap bit of the fabric you intend to work on. Check to see if you need to make adjustments in the stitching length, or the presser.

A short note about caring:

It is very important to take care of your sewing machine! Wipe it down and clean it after each project. A can of compressed air is perfect for blowing away dust inside the machine, and a small brush can be used to remove threads etc.

You can also grease your machine with a special sewing machine oil, to make it run smoothly for longer periods of time, between the paid services. Do this after each sewing project or sewing period, and you will have a machine that runs smoothly. (Note; it is very important to use sewing machine oil, and to only apply small drops of it in order to not stain your fabrics after. If you are unsure if you might have applied to much, sew in a scrap fabric piece first.

WP_20161103_20_58_55_Pro.jpg

Change the needle after each big project (like a dress) or if you have accidentally pulled your fabric so the needle touched the machine going down. A sharp needle will make the seem prettier, more even and make the sewing easier.

While working:

Always start with a scrap bit of fabric to check the stitches and the tension. The threads should lock with each other in the middle of the fabric. If not, try adjusting the tension of the upper thread first.

Adjust the presser according to the fabric. Thick woolen fabric needs a lighter presser than thin silks. If the presser is to hard, your upper fabric will be pressed forward during sewing. If you have a problem with the fabric pieces always ending up different in lenght at the end of the seam, this could be your problem.

The feeder teeth underneath your fabric moves the fabric during sewing, but some machines also have an upper feeder that you can attach to the presser. Check to see if your machine have one, or if you can buy one. This is a very good device as it helps get the fabric even during longer seams. (If you dont have one, pinning the fabric pieces before sewing helps really nice too)

Use a needle fitting for your project. Thinner needles for fine linen and silks, a bit sturdier for wools.

Are you unsure about thick layers or sharp corners? You can always sew “by hand” on your machine. Instead of using the pedal, use the wheel on your right side, pulling it towards you. This makes the machine go very slowly and you will have plenty of time to check were you go and if the needle can take all the layers without breaking. Once past the hard part, just use the pedal again!

Be attentive to the sound of your machine. It should run smoothly and even, if everything is ok. When you have learn your machine, you will quickly discover if anything is amiss.

If sewing together two pieces for a dress (like a straight panel and a diagonally cut gore) always put the part that stretches the most (gore) under the other part. This will lessen the risk of the parts stretching out uneven, and make the seam a bit nicer.

To turn in a corner: Stop were you want to turn, and lift your fot from the pedal. Move the needle down into the fabric with the wheel, lift the presser and adjust the fabric to the new direction. Let down the presser, and continue forward with the pedal. The needle hold your fabric in place while turning and make sure the seam continue nicely.

This was my first part, and whenever I have the time I try to translate more sewing tip for you. Do you like it? Consider supporting me by Patreon, to make it possible for me to create more free tutorials!

cropped-IMG_2758-2-1-1.jpg

 


1 Comment

Symaskinsskolan del 5 -såhär servar du din maskin hemma

Alla elektroniska prylar behöver tas om hand, och symaskinen är inget undantag. Genom att rengöra och ta hand om maskinen regelbundet själv så förlänger du livstiden på den och minskar behovet av att lämna in den på dyr service. Hur bra som helst!

Här kommer en steg-för-stegbeskrivning med bilder på hur du kan serva din symaskin.

(Jag har en gammal Husqvarna automatic, en riktig klassiker till mekanisk symaskin som jag tar med på mina kurser och workshops där deltagarna behöver en symaskin. Bara mekaniska delar, bara metall, oändlig livstid om du bara sköter den och byter de delar som nöts ut.)

Du behöver:

  • Liten borste
  • Tygbit i skräptyg
  • Symaskinsolja (silikonolja)
  • Dust It, tryckluft på burk eller en dammsugare, tejp och ett sugrör.
  • Om din maskin har en medföljande skruvmejsel- ta fram den också.
  • (Liten sax)

wp_20161103_20_58_55_pro

  1. Dra ur strömkabeln och ta bort trådar och spolkapsel om du har en sån.

wp_20161103_20_59_12_pro

2. Börja med grovrengöring genom att borsta bort synligt damm och smuts vid undertrådsspolens hållare, vid matartänderna och överallt där du kommer åt. Du törs sticka in borsten lite försiktigt i maskinen.

wp_20161103_21_01_00_pro

3. När du inte får bort mer damm och smuts med borsten så tar du din tryckluft (jag älskar min! Får man säga det om en flaska tryckluft?) och blåser försiktigt in i maskinen, vid matartänder, vid undertrådsspolen och där du kommer åt. Försök att rikta flaskans munstycke åt olika håll, så du inte bara blåser in dammråttorna längre in i maskinen.Känner du dig osäker på om du verkligen kan blåsa ut smutsen så den inte bara kommer längre in? Då kan du istället sätta igång dammsugaren och tejpa fast ett sugrör på röret så det sluter tätt. En symaskinsdammsugare!

Om du behöver kan du skruva bort stygnplåten (metallplattan vid matartänderna) för att komma åt där. Det är en rätt enkel åtgärd på många maskiner. På en del maskiner är det också lätt att skruva bort stycket som undertrådshållaren sitter i för att komma åt där, men på en del maskiner kan det här bli ett mindre lyckat projekt. Jag tänkte inte tipsa om det…

wp_20161103_21_07_13_pro

4. Min maskin går enkelt att öppna baktill, där kommer jag åt största delen av mekaniken, i princip allt är av metall. Jag rengör som ovan.

wp_20161103_21_09_41_pro

5. Även den främre huven går att öppna. På maskiner med plastkåpa sitter oftast den här fast med en skruv eller två, men skruvmejseln som följde med din symaskin borde gå att använda här. Den här törs du öppna på de allra flesta enkla hushållsmaskiner, så skruva upp och rengör!

wp_20161103_21_03_30_pro

6. Hur länge sedan var det du bytte nål? Jag försöker byta mellan varje större projekt såsom en klänning med foder, ett par tunikor eller en bunt mössor. En vass nål är viktig för att sömmen ska bli bra, och en nål som böjt sig eller dragits sned kan nöta sönder din maskin. Så byt nål ofta!

wp_20161103_21_01_45_pro

7. När maskinen är rengjord är det dags att smörja, Använd bara en olja gjord för symaskiner. Jag har tappat bort min pipett- en tunn nål som leder oljan så jag kommer åt överallt, men det går bra med en vanlig flaska. Smörj sparsamt- symaskinen vill inte ha oljemassage. Jag smörjer matartänder, och alla metalldelar som rör sig mot annan metall. Genom att vrida matarhjulet framåt så kan jag se hur de olika delarna i maskinen rör sig mot varandra, och då är det lätt att se om något hugger lite, gnisslar eller behöver hjälp. Droppa någon droppe olja, vrid något varv och bedöm om det behövs mer.

När du är klar så kan du skruva/sätta ihop maskinen igen, vrida på matarhjulet och kontrollera så allt går smidigt.

wp_20161103_21_02_45_pro

8. Överflödig olja kan ge fläckar på fina klädprojekt. Kör maskinen på en bit skräptyg när du smort den så försvinner överskottsoljan.

wp_20161103_21_13_46_pro

9. För extra shiny-effekt kan du torka av maskinen med en fuktad trasa. Bra jobbat! Nu har du gett maskinen en hemmaservice!

Obs!

  • Dra alltid ur strömmen innan du servar maskinen
  • Dammsug eller rengör inte maskinen hårdhänt, du kan stöta till viktiga delar.
  • Skruva inte isär saker du inte vet vad de är, eller hur hårt de ska sitta. Risken finns att det blir ett besök hos symaskinsreparatören då…
  • Att serva din maskin hemma ersätter inte helt symaskinservice hos en utbildad reparatör eller behovet av att byta reservdelar. Men det förlänger symaskinens livstid och är ett bra komplement till att lämna in den på service.
  • Så hur ofta bör du lämna in maskinen? Fackmän säger varje år eller oftare om du syr mycket, men vill du spara på pengarna och servar den hemma regelbundet så tycker jag att du kan köra på tills den börjar låta, krångla eller gnisslar och går lite trögt. En ny och dyr maskin tjänar du däremot på att serva regelbundet- varje år.

Tyvärr är det med symaskiner som med bilar- ju nyare och mer automatiserad du har, desto mindre service kan du göra själv utan specialverktyg och utbildning. En automatiserad maskin med självträdning, automatisk trådspänning och liknande bör du vara mycket mer försiktig med vid service, läs maskinens instruktionsbok noga och fundera lite innan du skruvar isär något.

 

Lycka till!


Leave a comment

Symaskinskolan del 4- för nybörjaren

Det här är en post för dig som känner dig helt ovan med symaskinen, kanske ska sy din första söm eller inte alls kommer ihåg hur du nu gjorde i skolan när du fick ihop saker…

Från början:

Kontrollera så du verkligen har trätt maskinen rätt. Att trä maskinen på rätt sätt är jätteviktigt för att den ska fungera smidigt och inte ställa till med allehanda trassel och problem. Använd instruktionsboken eller, om du inte har någon sådan, googla maskinen och leta efter manualerna i pdf-format. Har du tur kanske det till och med finns en instruktionsvideo.

På tal om att googla… Du är varken den första eller enda som är ovan vid maskiner, att skriva in en sökfras typ “hur trär jag en gammal husqvarna” kommer ge dig massor av träffar, just eftersom någon annan förmodligen haft samma problem före dig. Ibland är det bra att inte vara först med något!

När du har trätt maskinen, provkör lite på en tygbit för att se så att sömmen ser bra ut, att inget trasslar sig och att det blir som du tänkt dig.

Lite allmänna tips när du ska ge dig på att sy:

När du syr ihop plagg på maskin, kom ihåg sömsmånen. Det innebär att du syr sömmen 1-1,5 cm innanför kanten hela vägen runt. Sömmen håller bättre då. Sicksack däremot, vill du gärna sy alldeles vid kanten. De flesta maskiner brukar ha sträck eller måttangivelser som hjälper dig att lägga ut tygbiten, men du kan också gå efter pressarfoten. Den här sömmen har ungefär 7 mm sömsmån, och knappnålarna har jag lagt på tvären så det går fort att dra ut dem allteftersom jag syr.

WP_20160103_15_13_05_Pro

Om tråden trasslar eller maskinen stannar och verkar ha fastnat, kontrollera först om trådträdningen är rätt. Det absolut vanligaste felet är att tråden åker ur eller lägger sig lite fel i trädningen vilket leder till att trådspänningen blir fel och trassel uppstår.

Nåla eller tråckla ihop bitarna innan du syr ihop dem på maskin. Jag vet att det kan kännas lite jobbigt och som att du förlorar tid, men att inte behöva hålla koll på lösa tygbitar gör att det blir enklare att sy och mindre risk för konstiga resultat.

När tygerna verkar bli olika långa oavsett hur noga du är:

Åhnej, har du mätt fel på tygbitarna igen så den ena blev längre? Det behöver inte vara du som är slarvig med måttbandet, symaskiner matar nämligen fram tygerna med hjälp av matartänder, som sitter undertill på maskinen (en del maskiner har också övermatare, men det ska jag inte gå in på nu) och det är vanligt att det undre tygtycket matas fram lite fortare, medan det övre trycks framåt av pressarfoten.

Om det här händer dig (se bild nedan), trots att du nålat eller tråcklat bitarna så behöver du minska på pressarfotstrycket. Det går att göra på reglage på de flesta maskiner, prova dig fram och se vad som passar bäst. Lätta inte så mycket på trycket att du tappar tygerna eller får en konstig söm, utan ta lite åt gången. Kan du inte justera pressarfotstrycket så återstår två hands-on-tips; det första är att alltid vara medveten om att det undre tygstycket kommer matas igenom lite fortare och klippa det ett par cm längre, vilket fungerar på enkla produkter såsom kuddfodral, tunikor mm. Det andra innebär att försiktigt lyfta aningens på pressarfoten med hjälp av spaken med några centimeters mellanrum, under tiden du syr, för att tygerna ska justera sig mot varandra och inte dras ojämnt. Det sista rekommenderar jag bara till korta sömmar där du verkligen är desperat (eller inte orkade googla hur man ändrade pressarfotstrycket).

 

WP_20160407_10_38_52_Pro

Lycka till, och kom ihåg att ingen föds som proffs! Vi har alla känt oss ovana, frustrerade och hjälplösa över maskiner som inte fungerar som vi tänkt oss. Proffsen är de som inte gett upp utan tjurat på…

 


1 Comment

Halloween 2015

Till halloween så har vi en ny tradition numera; halloweenfest med utklädnad och massor av roliga vänner!

WP_20151101_01_03_10_Pro

Att skapa dräkter som bara ska användas en kväll och inte alls behöver vara historiska på något sätt kändes som en rolig omväxling, och jag härjade glatt på med smältlim, fuskande och effektiv maskinsömnad dagarna innan festen.

För att inte bli alldeles för ivrig och glad (och lägga alldeles för mycket tid på en sådan här engångsdräkt) gav jag mig själv 20 timmar och ett tygshoppande för ungefär 300 spänn på den lokala tygaffärens superrea. De hade inte så mycket att välja på, men vem klagar om man kan få tyg för 25 kr/metern!

Smink och stylingprodukter hade jag hemma, skorna syntes ändå inte och smyckena låg i en byrålåda och väntade på att bli använda. Min inspiration var andra halvan av 1800talet blandat med steampunk, och med hjälp av några roliga youtubevideos lyckades jag fixa håret, och sminket hittade jag under sökorden “make up tutorial looking dead” eller något liknande.

WP_20151031_18_51_00_Pro

Jag blev rätt nöjd med klänningen, och sminket lyckas med att se lite ohälsosamt ut…

WP_20151027_18_23_38_Pro

Jag hade ingen lust att göra ett mönster, men jag hade en gammal korsett hemma som jag skar ur, sydde fast band på och hade som grund. Sedan höftade jag lite med överdelen, provade och sydde ihop allteftersom. När man har en toile kan man använda den till många olika dräkter och vara säker på att få till en hyfsat bra passform redan från början. Jag använde min toile till att lägga ut direkt på satintyget och klippa ut bitar till överdelen.

WP_20151027_18_23_58_Pro

Hela klänningen syddes sedan ihop på maskin. För att spara tid sicksackade jag inte överallt, utan sydde istället dubbelvikta fållar. Fort ska det gå! Nåla gjorde jag inte heller, förutom vid inprovningen. Det går bra att sy utan att nåla om man kan tänka sig att hålla i tyget själv när man syr ihop delarna, men risken ökar förstås för lite ojämnheter. Några centimeter hit eller dit försvann också, men det märks inte på 8 meterskjolen.

WP_20151030_12_27_27_Pro

Sedan sydde jag på svarta spetsband för att göra klänningen lite mindre gullig, och få den att passa med mina svarta spetshandskar. Banden döljer också små ojämnheter i fållen. Jag hade flera olika korta bitar av spetsband, men när man sydde fast dem på olika delar av klänningen så märktes det inte att mönstren inte matchade…

WP_20151027_19_05_23_Pro

Rosetten fungerar som knytband och håller ihop kjoldelen av klänningen. Här provas den framför spegeln i badrummet, innan den är pressad. Att vändsy ihop delar sparar tid och innebär att alla sömmar hamnar dolda på insidan och man slipper sicksacka om plagget inte ska tvättas och bäras ofta.

WP_20151030_16_06_03_Pro

Men strykning och pressning fuskar jag inte med! (Inte så mycket i alla fall…) Klänningen ströks när den var färdig, och de flesta sömmar pressades ner för att bli släta och snygga. Jag tycker att det är så tråkigt att se en vacker klänning eller välsydd dräkt där bäraren inte orkat stryka ur vecken som kommer från när klänningen var hopvikt i garderoben. Det är ok att fuska så mycket man vill, men snygg vill man ju vara ändå!

WP_20151101_01_03_06_ProKlänningen fick bra vidd med hjälp av två underkjolar, varav den ena försågs med kanal nedtill och ett gammalt rensband (när behöver man sådana egentligen?) som håller ut kjolarna. Mycket tjusigt och mycket svårt att röra sig i möblerade rum. Helt plötsligt förstår jag kopplingen mellan kläder och varför rummen möblerades så annorlunda under 1800talet. Det var bara jag som rymdes i en dörröppning, och att komma in på toaletten var något av en utmaning…

WP_20151101_01_03_42_ProEfter en helkväll på fest var håret lite trött, men resten av dräkten höll sig bra. Jag tror att den förtjänar att sparas och användas igen!


Leave a comment

Symaskinskolan del 3- att köpa symaskin

Jag ska skaffa mig en maskin nu när jag vet att de är så trevliga, vilken ska jag köpa?

 
Här är symaskiner lite grann som vilken maskin som helst. Du får det du betalar för, och om du köper begagnat så kan du inte vara säker på vilket skick alla delarna är i. En begagnad kvalitetsmaskin kan dock vara en bättre investering än att köpa en helt ny superbillig maskin.
Märken är mycket av en smaksak, och även om de olika märkena riktar in sig på delvis olika kundgrupper kan du nog låta tycke och smak avgöra. Husqvarna, Singer och Pfaff är alla märken som är vanliga på marknaden, och köper du en sådan kan du vara säker på att alla serviceställen har både vana och reservdelar till dem. Janome är ett märke som börjat bli populärt på skolor och liknande, jag tycker de är trevliga och lättskötta och gör precis det de ska. Själv äger jag en lite mer avancerad Pfaffmaskin som jag tycker väldigt bra om, den har mycket inställningar som jag själv kan sköta och syr snygga sömmar.

 
Ny eller begagnad?
Det är förstås trevligt att köpa en ny maskin, men en gammal maskin som har servats regelbundet och gärna innan försäljning ger dig ofta valuta för pengarna. Kom ihåg att delarna i den kan vara mer eller mindre slitna så räkna med att du kan behöva serva och laga den då och då. Köper du en ny maskin får du ofta garanti på ett par år, och många symaskinsbutiker ger dig också gratis service under ett eller två år vilket kan vara en bra investering om du syr lite mer än några plagg om året.

 
Hur mycket pengar ska jag lägga på en maskin?
Supersvår fråga, ju mer desto bättre tycker vissa. Andra menar att varje krona man lägger på en symaskin är en bortslösad krona. Jag menar att det beror på vad du ska ha den till. Hur ofta har du tänkt använda maskinen och hur mycket pengar har du att röra dig med? Inom 4000-7000 kronorsklassen finns mycket maskiner som är bra för hobbyanvändandet, de har alla grundsömmar samt extra funktioner, och ofta fler tillbehör och inställningar. Jag tycker att det är svårt att hitta bra kvalité som kostar mindre än så här om man tittar på nya maskiner. Men räkna också på att maskinen kommer kosta efterhand, den behöver regelbunden service och ibland går någon del sönder.

Rent generellt kan man säga att ju mer elektronik en maskin har, desto mer saker kan börja krångla som du inte kan fixa själv. Om du mest är intresserad av enkel grundsömnad av medeltidskläder och en bunt gardiner kan det alltså vara en idé att titta på maskiner med så stor del mekaniska funktioner som möjligt (om du ska byta söm trycker du alltså inte på en knapp på en display utan vrider på en ratt istället). Jag tycker också att de brukar vara användarvänliga och överlag tåliga.

 
Men, jag såg en på Ikea jättebilligt?
Är du verkligen ute efter minsta möjliga sömnad för minsta möjliga pengar så är inte IKEA sämst, hellre IKEA än något mystiskt postorderföretag. Jag har inte använt någon sådan här maskin nog mycket eller länge för att kunna göra en värdering av dem, men jag har inte hört om någon som faktiskt syr som hobby och har en.

 
Äldre maskiner, superbra eller uråldriga?
Ett altermativ för dig som vill få ner priset är att leta efter äldre symaskiner på affärer eller Blocket. Husqvarna är ett märke som har rykte om sig att hålla i evighet, och hittar du en maskin i metall/gjutjärn med mekaniska reglage så kommer du förmodligen ha en trotjänare under väldigt lång tid som kommer kosta dig väldigt lite pengar i reparationer och liknande. Själv tycker jag att de inte har alla funktioner jag är ute efter, men för att sy några plagg om året och fålla gardiner snabbt är de bra. Kontrollera matartänderna och att nålen går fritt upp och ner när du syr med maskinen, kom ihåg att det är ajjabajja att behöva dra tyget genom hela maskinen.

 
Industrisymaskiner och overlocks, vad är det?
En overlock är en maskin som klipper, sicksackar och syr ihop två tyger samtidigt, den är alltså tidseffektiv och väldigt bra till stretchiga tyger. Används mycket inom klädsömnad och i princip hela klädindustrin (kolla insidan av din t-shirt så vet du hur sömmen ser ut). Har du en overlock så går det bra att sy plagg på den, men du behöver absolut inte köpa en för att sy historiska kläder. Om du är ovan vid maskiner kommer du förmodligen tycka att de är lite kluriga att trä då man syr med flera trådar samtidigt, men om du funderar på att börja massproducera tröjor kan de rekommenderas.
En industrisymaskin är (oftast) en äldre modell du hittar på någon loppis eller fabrikslokal. De är extremt tåliga, snabba, effektiva och starka men har en mycket begränsad mängd sömmar, oftast bara raksöm. De används inom historisk sömnad mest till tältsömnad och liknande, det är ofta svårt att få till bra klädsömnad på dem. Om du vill köpa en kan jag rekommendera att leta begagnat, men vara beredd på att maskinen förmodligen kommer överleva både dig och alla reservdelsställen (att beställa extra delar eller reservdelar till äldre modeller kan vara lite krångligt, men mycket finns utomlands).

 

Tips till dig när du står där i affären:

  • En bra symaskinsbutik hjälper dig att hitta rätt maskin (och prisklass) utifrån dina behov. Försök berätta så tydligt som möjligt vad du är ute efter, men prova flera olika.
  • Provsy maskinen för att testa olika funktioner, inställningar och anpassningar. Fundera över om du tycker att den känns enkel att använda- passar den dig? En symaskin är som en bil, går det inte att prova innan köp är det något lurt.
  • Ta med dig eget tyg att prova sy i- de tyger du tänkt använda maskinen till. Grova bomullstyger såsom jeans får alla sömmar att se enkla och snygga ut. Grov och tunn ull, siden, glest linne kan ge dig andra resultat.
  • Vilka funktioner som du vill ha och behöver är svårt att tipsa om, men jag gillar verkligen att ha en övermatare, att kunna höja och sänka nålen med en knapp samt att enkelt kunna justera trådspänning och pressarfotstryck.

Lycka till!


Leave a comment

Symaskinskolan del 2

I ett tidigare inlägg berättade jag om mina bästa tips för att bli kompis med sin symaskin. Nu tänker jag mig att du med hjälp av dammsugaren, morötter och div andra verktyg börjar känna dig bekväm med maskinen, och är redo för fler tips!

  • Vad är alla de här funktionerna jag pratade om?

Trådspänningen justerar hur hårt tråden spänns. Det vanligaste på symaskiner är att undertrådens spänning är förinställd och kan justeras på en ratt eller dylikt nära undertrådsspolen. Övertrådens spänning är lättare att justera och den du alltid ska börja med, och det varierar var på maskinen du gör detta.
Matartänderna sitter under pressarfoten och ser ut som en räfflad metallplatta/yta. De driver tyget genom symaskinen, och kan på många maskiner dras ner så du inte har någon matning om du tex vill sy fritt broderi. Det vanligaste är dock att de är aktiva, och du ska aldrig för hand behöva “dra” tyget genom symaskinen när du syr (på vissa tjocka partier kan du behöva hjälpa till lite på traven, sy då görna “för hand” med hjälp av hjulet.) Om du ändå drar tyget genom maskinen när du syr riskerar du att skada maskineriet eller matningen, och om du märker att du inte kan sy utan att hjälpa till att dra tyget genom maskinen så har det redan hänt- dags att lämna in maskinen på service! En vanlig väl fungerande symaskin syr sömmen själv, du styr bara med lätt hand.
Pressarfotstryck är även det förinställt eller rekommenderat, men kan behöva justeras om du byter tjocklek på tyger. Förutom att pressarfoten håller tyget på plats medan du syr aktiverar den även trådspänningen på många maskiner. Det innebär att du inte kan sy utan pressarfot på alla maskiner, något som oftast bara görs vi fri sömnad/broderi.
Övermataren är en liten arm du klickar på pressarfoten som matar tyget framåt även ovanifrån. Det ger en jämnare söm och tygerna riskerar inte att matas olika mycket.

  • Vilken tråd ska jag använda till vilket material?

Polyester– till syntettyger men fungerar även till den mesta andra sömnaden. Den vanligaste rekommendationen är att använda naturtråd till naturtyger och syntettråd till syntettyger. Polyestertråd färgas inte av textilfärg om du vill färga plagget efter sömnaden. Jag har dock använt polyestertråd i flera år med bra och hållbart resultat, speciellt i lite kraftigare tyger.
Bomull– till bomull, linne och liknande tyger. Upplevs som lite mindre hållbar än polyestertråd men färgas tillsammans med tyget. Till tunna och sköra tyger kan polyestertråden vara för stark så den gnager på tyget, eller håller så pass bra att tyget istället går sönder vid påfrestning (inte roligt!) och då är bomullen ett bra alternativ.
Sysilke– sysilke till maskinsömnad går att använda i maskinen som vanlig sytråd. Betydligt dyrare, men hållbart och mer historisk. Om tjockleken på tråden är olik vanlig symaskinstråd kan du få problem med trådspänningen och undertrådsspolen.
Kraftigare trådar– bildar hållbara och starka sömmar och används ibland till ytterplagg, samt till tält. Byt nål till en grövre och provsy för att se om trådspänningen behöver justeras. Vissa maskiner klarar inte av grövre tråd utan att man ändrar undertrådens spänning, kontrollera om det går på din maskin samt hur mycket arbete som krävs…
Lintråd– vaxas inte om man syr på symaskin. Mycket skörare än bomull och polyester och inget jag rekommenderar, även om det går att använda om man är lite försiktig.
Ulltråd– Nope. Alltså… nej. Sy för hand istället.

  • Vilken söm ska jag använda?

Raksöm– används när man vill sy ihop två tygstycken med varandra, eller om du vill fålla på maskin (fållsömmen blir då synlig och passar bäst på plagg som inte syns och modern sömnad). När du börjar sy måste du fästa sömmen genom att sy fram ett par cm, tillbaka, och sedan fortsätta framåt. I slutet av sömmen gör du på samma sätt; backa ett par cm och sy sedan framåt igen lika långt. Fästningen ska sys över den långa sömmen. I grenar på byxor, armhålor och liknande ställen som nöts mycket och utsätts för slitage och sträckningar kan du sy en fästning fast du tänkt fortsätta sy, för att förstärka sömmen och förhindra att den går upp mycket om den spricker någonstans. Raksöm sys en bit in på tyget för bra hållbarhet, mellan 8-15 mm är vanligast.
Sicksack– används längst ut i kanten på tyget för att väven inte ska repa upp sig. Det är bra att sicksacka tyget i kanterna innan tvätt, samt sicksacka alla bitar innan man syr ihop dem till ett färdigt plagg. Ska du fälla sömmarna för hand behövs inte sicksacken. Är tyget väldigt repigt och fransigt av sig kan du sicksacka kanterna ändå, speciellt om de är klippta på skrå (snett, inte efter trådarna) för att inte tyget ska tråda upp sig medan du syr.
Stretchiga sömmar– många maskiner har speciella sömmar avsedda för töjbara tyger, men en svag (smal) sicksack kan också användas om du vill sy i väldigt stretchiga tyger. Om du ska sy långa sömmar i tex en klänning där tyget är väldigt stretchigt, kan en sådan söm hålla bättre än en vanlig raksöm.
Tråckelsöm– raksöm som inte fästs, och där stygnlängden är så lång som möjligt. Alla maskiner har inte den här funktionen, och vissa har den som en speciell söm. Används när du vill tråckla ihop två tygbitar innan handsömnad, för att prova plagget eller som rynktråd om du vill rynka ihop en bit av tyget.

Nästa gång kommer lite tips och funderingar kring att köpa symaskin. Jag brukar ofta få frågor kring det och nu har jag samlat dem i fin bloggform (tillsammans med svar) för dig som funderar!


5 Comments

Symaskinskolan del 1

Det här med symaskiner är ju inte helt lätt. På ytan oskyldiga små saker gjorda av plast och lite metall, vars etikett looovar att det kommer gå både fort och enkelt att sy drömplaggen. I verkligheten möts man av någon slags robot med både själ och personlighet, som framförallt inte Alls uppför sig som instruktionsboken lovar. Känns det igen? Det behöver inte vara så!

Här kommer en massa allmänna “bra-att-ha” tips för dig som vill använda symaskin:

  • Trä maskinen rätt. Kontrollera speciellt att både över och undertråden hakat i trådspänningen, då det är den som justerar sömmen så den blir jämn och hållbar. Övertrådens spänning regleras av en arm på maskinen (den går oftast i en vertikal skåra på maskinens framsida och rör sig när man syr. Undertråden kan se olika ut beroende på om du har en liggande spole eller en spolkapsel, men om undertråden är trädd rätt ska man kunna dra i den och få ett litet motstånd.
  • Använd instruktionsboken. Ja, jag vet att den är tråkig men förutom att berätta hur du trär maskinen rätt så innehåller den oftast tips om skötsel och felsökningar. Om du inte ha någon, kontakta symaskinsbutiker som kan ha gamla kvar eller leta på internet.
  • Sköt om din maskin. Alla maskiner behöver skötsel för att fungera bra, och speciellt symaskiner som används ofta och till tyger som dammar mycket behöver skötas om för att hålla bra. Rengör/torka av maskinen om den blir smutsig, dammsug den med jämna mellanrum och köp gärna en behållare med tryckluft som du kan blåsa rent maskinen med. En liten borste är ett bra komplement, den brukar följa med när du köper en maskin. De flesta symaskiner mår också bra av att smörjas med ex silikonolja, be en symaskinsreparatör visa vad du enkelt kan göra själv och var din maskin ska smörjas (tänk på att nysmorda maskiner kan ge små fläckar i efter smorning på känsliga plagg, låt ev överskottsolja gnidas av först på en bit skräptyg.

Lite allmänna bra tips när du syr:

  • Om du är osäker på inställningar eller trådspänningar, börja först på en bit “skräptyg” som är av samma tjocklek och material som tyget du tänkt sy i.
  • Sömmen ska låsas i tyget, så när du syr en söm ska övertråden synas på ovansidan och undertråden under tyget. Om ena tråden syns mycket på bägge sidorna behöver trådspänningen justeras.
  • Justera pressarfotstrycket beroende på tygets tjocklek och hur många lager du syr i. Förinställningen/det rekommenderade trycket passar ofta bra till vanliga tunna bomullstyger eller två lager linne. Syr du däremot i tjocka lager ylle kan du släppa upp trycket lite för att förhindra att maskinen pressar det övre tyget framför sig, vilket gör sömmen sned och bitarna olika långa i slutet.
  • Har du övermatare på maskinen är den superbra för att underlätta sömnad av långa sömmar. Matningen av tyg i symaskinen sker oftast underifrån med hjälp av matartänderna, men vissa maskiner har dessutom en övermatare som man klickar på tillsammans med pressarfoten. Den matar tyget från översidan så att tyget ska glida jämnare genom maskinen. Om du stött på problemet med att tygbitarna är “olika långa” i slutet av en söm så vet du nu vad det beror på! Har du ingen övermatare kommer du runt problemet genom att tvärnåla alla tygstycken innan du syr ihop dem,det hindra tygbitarna från att röra sig individuellt.
  • Byt nål ofta, jag brukar byta ut mina vanliga symaskinsnålar efter varje större sömnadsprojekt. En vass nål ger en finare söm och riskerar inte att “tappa” eller hoppa över några stygn samt håller bättre.
  • Använd en nål som passar ditt sömnadsprojekt. Grovleken på symaskinsnålen är lite av en smaksak men det finns rekommendation som man kan läsa in sig på i butiker eller instruktionsböcker för symaskinen, grovleken “80” tycker jag är en bra normal nål för klädsömnad. Till tunnare och finvävda linnetyger brukar jag byta till 70, och till grövre ylletyger eller tält brukar jag använda 90 eller 100 (om tältet sys på en vanlig symaskin).
  • Du kan alltid “sy för hand” med symaskinen för att långsamt ta dig över knöliga partier där ex flera sömmar möts. Vrid helt enkelt hjulet mot dig (sitter på höger sida av maskinen) så syr maskinen med hjälp av din handkraft, och du kan lugnt kontrollera att nålen orkar igenom alla tyglager utan att gå av eller fastna.
  • Lär dig hur just din maskin “låter” när den går som den ska. Då är det enkelt att snabbt upptäcka problem innan trassel uppstår, tex om trådspänningen släpper, tråden tar slut eller pressarfotstrycket är för löst eller hårt.
  • Om du syr ihop bitar som är olika stretchiga (till exempel en linneklänning där ena biten är ett trådrak framstycke och andra biten är en lång triangulär kil) så är det enklast att få en snygg jämn söm om den biten som stretchar mest (div kilen) ligger nedåt mot matartänderna. Då slipper du riskera att den stretchigare biten töjs ut av pressarfoten så att tyget drar sig och det blir tyg över i slutet av sömmen. Det bästa av allt är ju förstås att tvärnåla allting, men alla snabbtips är bra…
  • Om du ska svänga/byta håll så vrider du ner nålen i tyget med hjälp av hjulet på sidan av maskinen, lyfter på pressarfoten och vänder tyget till den nya riktningen. Fäll ner pressarfoten och fortsätt att sy, nålen håller då i tyget under tiden du vänder så sömmen blir snygg och jämn.

 Nästa inlägg handlar mer om funktioner och olika val av trådar och sömmar!

IMG_8630

En enkel men bra hobbymaskin med mekaniska reglage.