Handcrafted History

Historical and modern handcraft mixed with adventures


2 Comments

Fencing event & new outfit

Our local SCA group Gyllengran had a fencing event some time ago, a pleasant and small event- perfect to warm you up before the real event season starts. We who weren’t fencing gathered in the big common room for handcraft, small talk and cookies with wine.

Here’s some pictures from the event, and on my new 16th century outfit. I actually gave the indoor light a chance for pictures, but naw… I’m longing for outdoor events.

Warm and cozy with the fur lined gollar, comfy and easy to wear due to the well fitted bodice and the shorter skirt.

I’m wearing a straight unbleached linen shift closest to my body, and on top of that a simple yellow wool kirtle, without sleeves. It’s laced in the side and well fitted, so it works like a bra.

On top of that I wear my brown woolen over dress, which is based on paintings from Germany from around 1530-1550, mostly on peasants and simple workers. The pattern construction is from the book Drei Schnittbucher, which consists of tailor manuscriphts.

Over it is a handwoven smocked linen apron, a version of the st Birgitta cap (tutorial is out for sale) and last my rabbit fur lined gollar, which is based on paintings from the period. For work, only the Birgitta cap is used, but going out or getting fancy means another weil or two is pinned on top of the cap.

I also wear woolen hose, tied under the knee with wool straps, and a pair of simple leather shoes- much like you can se during the 14th-15th century. It seems cowmouth shoes were only for landsknechts and their followers and people of higher class, wereas the commoners used sturdy leather boots that reached above the ankle.

The belt is my old simple leather belt and fits well enough, but I’m planning to upgrade to a more 16th century one. The rosary and bag is a bit fancy for the rest of the outfit, but I liked the red colour on top of the brown dress- a little party fanciness to bling a simple workers outfit.

Now, a little mending of a seam and some improvements awaits the outfit before the season begin. New clothes are always the most fun to work with!

Spara


Leave a comment

Nytt knektprojekt

Ute regnar det igen så jag håller mig inne och arbetar på ett nytt projekt. Just nu tillverkar jag metervis med fina remsor. Urklippta ylleremsor är supersnyggt, här med en lång sidenremsa bredvid sig. Eftersom siden oftast vävs på smalare bredd än andra tyger så klipper jag remsor och syr ihop till en enda lång. Den använder jag sedan och klipper av allt eftersom.

Remsor till knektdräkter kan gärna mönsterklippas innan de sys fast eftersom du kan rita på avigsidan av tyget, och om du gör fel någonstans är det enkelt att skarva. Det är också enklare att komma åt. Nackdelen är att remsorna gärna drar sig och flexar lite i storlek, så det gäller att nåla eller tråckla noga innan du syr.

WP_20160527_11_45_33_Pro

Alla dessa remsor alltså… Har klippt remsor i två dagar nu… ibland undrar jag över vad jag håller på med.

WP_20160527_11_51_51_Pro

Men fint blir det… Kolla på ljuset och skillnaden på bilderna; det är samma tyg med på svart bottentyg. Ännu ett bevis på att man alltid ska beställa tygprover när man vill köpa nytt tyg och inte lita på bilder. =)

WP_20160525_16_39_54_Pro

Jag beräknade noga hur mycket tyg som skulle gå åt genom att rita upp alla mönsterbitar på rutat papper. Sedan lägger jag alltid på 10% för att tyget ska kunna krympa lite i tvätten. Det kan kännas segt att behöva rita på ett papper först, men på det här viset spar du pengar och köper inte tyg i onödan! Det här är spillet från hela dräkten… (fodret är inte utklippt än)


Leave a comment

Ny knektdräkt/ New outfit for the landsknecht

För ett tag sedan sydde jag en knektdräkt till A som skulle dra iväg på lajv. Tanken var en relativt enkel knektdräkt som skulle vara praktisk på lajvet, men ändå med en historisk grund. A ville ha olikfärgade ben och valde färg och några detaljer såsom hatt, men lämnade resten av designen till mig. Roligt projekt som tog en hel del tid, men knektdräkter blir ju så härligt dramatiska och överdrivna! Bildkommentarerna och resten av inlägget är på engelska, med en del beskrivningar på sömnadsdetaljer.

IMG_9132

A while ago I finished this outfit for A. It´s for larping, but the inspiration comes from historical paintings. The idea was a rather simple and practical yet fancy outfit, and A decided the colours and what type of hat he wanted but let me do the design of the outfit. Fun project, it took a lot of time but came out nice (I really like the jacket/wam) and landsknechts are so dramatic!

IMG_9113

Finished pieces; pants, jacket, shirt and hat.

IMG_9123

The jacket/wam with details

IMG_9120

The outfit is made of wool and linen, with woolen bands and strings to tie it up.

IMG_9119 (2)

IMG_9121 (2)

On the inside of the jacket I put some hooks and eyes to secure it and make it easy to close.

IMG_9108 (2)

The pants is laced together but also has a tied string at the top, and is made so you can fit a belt inside the lining. The belt is not a historical reference, but makes it easier to wear the pants if they get bigger by wear and wet weather. It also makes it possible to wear the pants without the jacket. A didn´t need a belt right now, as the pants really fit him well and are really slim around the waist… But you know- experience has made me wise (also I almost dropped my pants during the Krigshjärta larp but that’s another story.)

IMG_9118 (2) IMG_9117

All the visible seams and details are handmade/sewn but the parts are put together with the sewing machine to save time.

IMG_9110 (2) IMG_9111 (2)

The eyelets in the outfit are made with vaxed linen thread, and the pants have woolen bands to tie them under the knee.

IMG_9104 (2)

The hat is made with my blue trossfrau/landsknecht hat as inspiration, hand sewn with linen thread and the same wool as the wam and pants are made by.

IMG_9133

IMG_9135

A didn’t want to be all up on the blog, but he agreed to have some pictures taken on the outfit.


Leave a comment

Snörnäbbar

En snörnäbb är en liten metallkon som du trär på en rem för att få ett snyggt och praktiskt avslut.

WP_20160302_11_10_21_ProRemmen blir lättare att trä genom snörhål och håller längre. Jag använder mina för att snöra klänningar och liknande tajta plagg, och H har en hel samling på knektdräkten. Du kan också ha ett snöre med en snörnäbb i varje ände, för att knyta ihop plagg eller plaggdelar, men till klänningar behöver jag bara en näbb eftersom de snörs från samma håll hela tiden.

 

När jag snör klänningarna så brukar jag göra en spiralsnörning runt genom alla hål. Längst ned har jag en knut eller ögla som hindrar snodden att glida upp genom hålen. När jag snör upp klänningen så brukar jag oftast knyta upp knuten längst ner och dra igenom snodden genom hålen, men ibland snör jag upp klänningen uppifrån genom att trä tillbaka snörnäbben genom hålen. Mitt tips är att inte snöra upp klänningen genom att dra snörnäbben baklänges genom hålen eftersom både hål och fästningen till snörnäbben slits snabbare då.

WP_20160302_11_08_26_ProSpiralsnörning verkar vara den vanligaste typen av snörning under medeltiden. Hålen sitter inte i jämna par, utan lite diagonalt så att snodden drar jämnt. Klänningen snörs med en snodd, runt hela vägen nerifrån och upp. På vissa bilder kan man se snörningen på insidan genom glipan, eller så är klänningen helt snörd och du ser bara snörningen på utsidan.

 

 

WP_20160302_11_08_56_ProHögst upp och längst ned sitter hålen parallellt med varandra för att få ett jämt avslut. Jag brukar också snöra det sista snörhålsparet två gånger för att göra snörningen stabil och låsa den. Oftast behöver jag inte knyta den då, annat än med en enkel löpögla. Det gör det enkelt att få upp snörningen igen även om den blivit fuktig eller det är mörkt och svårt att se, vilket jag var tacksam över under Visby.

 

 

 

 

 

WP_20160302_11_09_34_Pro Längst ner är snodden knuten med en knut eller en löpögla. Om jag inte behöver dra igenom snodden för att att få av mig klänningen knyter jag den med en dubbelknut.

 

 

 

 

 

 

WP_20160302_11_08_56_Pro

Om du gör en riktigt lång snodd så behöver den inte dras bort från hålen, utan du kan få av dig klänningen genom att fördela snodden mellan hålen så den blir nog lös att dra över huvudet. Det går åt mer snodd än man tänker sig; jag gjorde över 3 meter till den här klänningen som ett experiment. Det går bra att dra den över huvudet, men frågan är om det inte går fortare och är mer historiskt att helt enkelt snöra om den varje dag?

 

 

 

 

Ett problem med snörnäbbar som finns att köpa idag är att de sällan passar med de snörhål som jag syr, de känns alltid lite för stora och klumpiga. Att sätta fast snörnäbben på remmen är också ett kapitel för sig; oavsett hur mycket det limmas, sys och knyts så har de en tendens att vilja lossna efter ett tag. De senaste snörnäbbarna jag köpte hade hål runt hela öppningen, det gör att de kan sys fast ordentligt. Efter den insikten gjorde jag två hål i mina hela snörnäbbar och kunde sedan sy fast remmarna i näbbarna. Då höll de bättre, men sömmen nöttes oftast upp först och näbben ramlade av. Typiskt…

Nu senast gjorde jag snörhålen i min gröna klänning så stora om jag ville ha dem, och inte så stora som snörnäbben behövde. Hålen såg finare ut och var bekväma att sy (ok, lite våld kanske användes) men jag funderade lite på var jag skulle få tag i nog små snörnäbbar. Lösningen blev att göra om de jag redan hade; genom att bända upp sidorna på snörnäbben så kunde jag stoppa i den slyngade snodden, och sedan vek jag in snörnäbbens sidor en åt gången. Den första veks ned mot snodden för att klämma fast den ordentligt, och den andra lades sedan omlott över så omkretsen på snörnäbben minskade. På slutet så använde jag inte hålen för att sy fast snodden eftersom den satt bra, utan jag vek istället metallkanten in mot snodden. Resultatet blev små metalltänder som biter in i snodden och håller fast den ytterligare. Förmodligen kommer de här metallpiggarna till slut skava av snodden, men det ska bli intressant att se om remmen håller längre tid nu!

WP_20160217_14_04_04_ProWP_20160217_14_04_08_ProWP_20160217_14_07_56_Pro

En snodd utan synliga sömmar som kan skavas upp, med en smalare snörnäbb som enkelt glider genom hålen!


Leave a comment

Onödigt men roligt

http://hsifeng.livejournal.com/176297.html

Den här länken är ganska onödig, men alldeles för rolig för att inte dela med sig av. Jag har inte källgranskat något djupare, men det finns fler källor på “medeltidsfestivaler” i Tyskland under samma period. Njut och begrunda historiens gång!


Leave a comment

Tutorial Gollar

Här kommer en beskrivning och lite tips på hur du syr en fodrad gollar!

Om du vill veta mer om gollars som plagg och få lite bildinspiration så finns det en hel del bilder på min pinterest. Kort sagt är det en liten krage/ett dok du lägger över axlarna, med eller utan påsydd krage, som värmer och skyddar överkroppen hos kvinnor. Eftersom jag mest spanat in kvinnor från 1500-1530 för min knektdräkt så blir bildmaterialet därifrån, och den verkar vara vanliga på knektarnas kvinnor, men du hittar den på fler ställen än bara hos knektar och över en längre tid i historien. Snitt, tyg, stängning, form, dekorationer och material är viktiga val för att den ska passa in till din dräkt, så bläddra gärna lite extra i källor om du vill sy en historisk variant. Min gjordes inför ett lajv, men var så otroligt bra att jag vill dela med mig av den till er så ni också kan få äga detta praktiska plagg!

IMG_2274

Efter Krigshjärtalajvet och vår resa till Tallinn insåg jag hur praktiskt det är med en gollar, så jag tänkte visa hur jag gjorde min (i sista stund och stor panik inför lajvet).

Nu är jag på gång med en ny, med samma modell fast fodrad med päls och sydd för hand. Möjligtvis kommer nästa vara ännu lite mindre, men storlek och form skiljer sig åt under 1500talet, så spana på mycket bilder och fundera på vad du är ute efter innan du börjar klippa!

Den här modellen bygger på en dokdel och en kragdel som sys ihop, och du kan vändsy den på symaskin utan några synliga sömmar. Vill du inte ha en fodrad kan du använda samma princip och utseende på delarna, men kanske sy den för hand för att undvika synliga maskinsömmar. Vill du satsa på en mer historisk teknik så syr du fast fodret i övertyget för hand, på insidan (alltså inte på avigsidan). Att skarva är också helt rätt. Det finns liknande mönsterdelar till ytterplagg och mantlar, och kragar var vanligt på ytterplagg, men jag har inte hittat några mönsterdelar eller bevarade plagg som visar hur mönsterdelarna såg ut till en gollar.

Gollaren kan skäras ut i ett stycke, men för att få till en bra passform gjorde jag en toille i bomullstyg först. Jag började med att skära ut en cirkel, klippa upp en linje och sedan prova den. Det går verkligen inte åt mycket tyg till en gollar, och tittar man på bilder så verkar det vara vanligt att de inte ens går utanför axlarna. Jag tog bort tyg från ryggpartiet (det är därför tygbiten har en bredare öppning nedtill fram) och lite från axelpartiets kanter och fick till en sådan här passform. Genom att klippa ut en liten rundel för halsen ligger den bra utan att skava.

IMG_1847

Sedan klippte jag ut två likadana bitar i yttertyg och foder, nålade ihop och sydde ihop dem räta mot räta, förutom i halshålet som lämnades öppet. Kragen klipptes också ut i två delar, tänk en remsa tyg lika lång som halshålets omkrets, och svagt böjd för att få en bättre passform och inte kännas för snäv runt halsen.

IMG_1850

Sy ihop kragen på samma sätt, räta mot räta, och lämna öppet runt den sträcka som ska fästas mot gollaren. Om tyget känns sladdrigt och inte vill stå upp så kan du stryka på ett lager vliesolin på yttertygets avigsida innan kragdelarna sys ihop, eller mer historiskt; sy på ett lager linnetyg på yttertygets del innan hopsömnad.

IMG_1849

För att plagget ska bli snyggt när det vänds så klipper jag ned sömsmånen lite så det bara återstår 4-6 mm, och klipper av hörnen så det bara är någon millimeter tyg kvar innan sömmen. Vänd sedan gollaren och kragen ut och in så rätsidan kommer fram, och pressa noga med strykjärn så alla sömmar bli platta.

IMG_1851

Under tiden du pressar kan du dra till tygbitarna så de hela tiden ligger kant i kant om du vill göra gollaren vändbar (om du vill kunna välja vilken sida som ska vara utåt). Har du redan en tydlig utsida så pressar du alla kanter med sömmen 1-2 mm in mot insidan. Yttertyget ska alltså skymtas från insidan, men inget innertyg ska synas när du tittar på plagget från utsidan. Eftersom ylle är töjbart och lite stretchigt och lätt formas med hjälp av ånga och värmen från stykjärnet kan du dra ut yttertyget lite runt om hela plagget så det blir lite större.

IMG_1852

Nåla och sy fast kragen, yttertygets rätsida mot kragens rätsida, på maskin. Pressa sömmen, och sy sedan ihop den sista sömmen (kragens foder med gollarens foder) för hand med kaststygn för att undvika synliga maskinsömmar. Jag vek in sömsmånerna i plagget för att inte ha några råa kanter synliga. Pressa med strykjärn, och sedan är du klar!

Jag sydde fast pärlknappar på min, och den stängs med en flätad snodd eftersom det gick snabbare än att sy knapphål, och för att den skulle vara lajv-snygg och överdådig. Du kan också sy fast knytband eller hyskor och hakar för att kunna stänga den.

IMG_2322


1 Comment

Vinterslits med Proknekt

WP_20151121_12_10_21_Pro

För ett par helger sedan var jag och sambon i Tallinn på Vinterslits tillsammans med föreningen Proknekt.(Nu kanske ni förväntar er fina bilder på mig och sambon, men vi hade så fullt upp så allt som blev dokumenterat, gjordes så med mobilen på väg mot nyare äventyr. Men föreställ er att vi sitter bakom kameran och har det trevligt.)

WP_20151121_23_20_28_Pro

Det blev en båttur över havet, mysigt hotell med Spa, promenader genom Tallinns gamla stad och ett noggrant provande av olika caféer och pralinbutiker. Som grädde på moset drog vi på oss knektkläderna på lördagskvällen, sippade champagne och åt sedan medeltidsmat på Olde Hansarestaurangen. Dit och hem marcherade vi genom Tallinns vintermörka gator, med snö och hagel vinandes kring hattarna.

WP_20151121_13_32_28_Pro

En väldigt bra helg på det stora hela.

WP_20151121_23_19_54_Pro

Jag hade bra planer på att hinna sy både varm underklänning, extra kjol och pälsfodrad gollar för att slippa frysa. Men helt plötsligt gick veckorna och med fem dagar kvar och massor av jobb att hinna med innan vi skulle resa fick jag inse att den mentala friden var viktigare än att hinna paniksy ihop några plagg, så jag packade med samma kläder som jag hade på Visby i somras när det var som varmast. Jajamensann, tunnaste ullklänningen, bara linne närmast kroppen och en liten hatt som mest var bra för att hålla borta solen ur ögonen. Tvärtemot alla tips som jag brukar dela med mig av. För att inte frysa rumpan av mig allt för snabbt så drog jag på mig den gollar jag hade på Krigshjärtalajvet i juni samt mina vanliga skinnhandskar. Eftersom jag inte hunnit gå in nya komularna än så hade jag mina vanliga skinnstövlar.

WP_20151121_18_18_35_Pro

Att ta selfies med mobilen hör inte till mina mer nobla egenskaper. Såhär såg jag då ut, samma svala trivsamma kläder som i somras… men, jag frös inte!

Frusna, kalla jag som brukar vilja dra på mig tre lager ylle innan jag sticker ut näsan genom dörren frös inte med tunna sommarkläder mitt i ett snöoväder. Visst var jag kall, och tacksam för att snöstormen inte kändes så mycket i medeltidstadens trånga gator. Men jag klarade mig hela kvällen!

WP_20151121_23_20_19_Pro

Nu tänker du frusna medmänniska att det måste vara något lurt på gång, men det var nog så att jag lyckades att pricka in några av de allra viktigaste punkterna på min Att inte Frysa-lista:

  • Jag täckte all synlig hud (förutom ansiktet) mot blåsten och vädret.
  • Jag höll mig i rörelse.
  • Jag åt och drack en massa vilket gav mig ny energi.
  • Jag blev inte blöt av vädret eller av svett så jag kylde inte ner kroppen.
  • Jag hade huvudet täckt (faktiskt enda delen av kroppen där jag lyckades med tre lager, varav två dock var i linne).
  • Fötterna var varma och torra hela tiden.

Sen skadade det inte heller att hatten, som skyddar mot solen, nu också kunde dras ner på snedden för att fånga upp lite av vinden. Vi marscherade även i ett dubbelt led, så mycket av vindbyarna fram och bakifrån mildrades. Jag insåg helt plötsligt varför man vill gå på led!

Men trots en bra helg tänker jag inte bli övermodig, för nästa vecka flyger jag till Visby och Medeltida Jul och då tänker jag mig en dräkt med fler lager ull, medan linneplaggen får stanna hemma. Väl på plats föreläser jag om hur man kan hålla värmen i medeltiden, delar med mig av fler bra tips och massor av inspiration, och har en workshop på lördagen där du kan rita, konstruera och sy ihop egna överplagg från olika perioder av medeltiden; mantlar, hättor, kappor, rockar… Ja, mer om det senare.

Nu ska jag nog fortsätta sy på den där gollarn med päls så den blir färdig någon gång.

WP_20151121_22_13_39_Pro