Handcrafted History

Historical and modern handcraft mixed with adventures


Leave a comment

Träffa min vän Linnea!

Det här inlägget är en gästpost, skriven av min vän Linnea. Hon har återskapat trossfraus/kvinnor i landsknektsarmén från 1500talets Tyskland i nästan tio års tid. Hon berättar om sin dräktresa, saker hon lärt sig, och vackra dräkter hon sytt. Läs och inspireras! (fotografer är angivna där Linnea har haft namn på dem/tillhör mig.)

This is a guest post by my friend Linnea. Since she chosed to write in Swedish, I will publish it accordingly- but use google translate to read about her journey as a handcrafter and 16th century camp follower from the German areas. She presents her different outfits and things she has learned along the way!

Linnea:

Jag gick med i SCA, Styringheim på Gotland, 2008. Det var en kompis som sydde min första klänning, tidigt 1400-tal, i ett tjock mörkblått ylle med en ljusare blå underklänning i linne. Den ligger undanlagd i gömmorna sedan länge. Kanske använde jag den bara vid två eller tre event. Redan på mitt första event fick jag syn på en klänning som skulle sätta så djupa spår i mig att jag för tio år framöver inte skulle ha några andra stilar. Det var en klänning som tillhörde Jovi, som skulle komma att bli en av mina vänner, och hörde hemma i det tyska 1500-talet. 2009 gick jag med i landsknektsföreningen Proknekt och var under två år föreningens ordförande.

Efter den första egensydda dräkten har det blivit betydligt fler och i dagsläget har jag sytt 10 klänningar i samma stil. Det har varit min egen utveckling, en strävan efter att hela tiden förbättra kläderna, utan att för delen ha en önskan om att forska djupare. I början var klänningarna inspirerade av andra klänningar jag sett och med tiden har jag för varje klänning gjort en förbättring. Jag anser att alla måste lägga sig på en nivå som känns bekväm, vi har alla varit nya och måste få ha rätten att börja någonstans. Det här är min klädresa.

Första klänningen syddes i ett tungt mörkblått, nästan svart, ylletyg med orangea detaljer. Den är sydd på maskin och eftersom jag tröttnade på att sy i det alldeles för tjocka yllet, är slitsarna till viss del limmade. Kjolen består av två raka stycken, vidden blev 3 meter. Klänningen har synlig snörning, något jag förstått senare inte är historiskt riktigt. Men så stolt jag var första gången jag hade klänningen på mig! Om jag inte minns fel så var det på Knäckekriget 2009. Skjortan är sydd för hand med en smockad kant. Kanten fick inget stöd och viker därför ner sig på ett mindre smickrande sätt.

Andra klänningen syddes i ett något tunnare mörkgrönt ylle med mörkblå detaljer. Klänningen är helt handsydd. Ärmarna var löstagbara och med en kant som gick att vika upp. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Här hade jag gjort en ny underkjol i blekt linne. Den här klänningen var färdig 2010, och jag gjorde samtidigt en ny smockad skjorta.

När jag sydde klänning nummer tre valde jag ett tunnare ylle än för klänning nummer två. Det är fortfarande mörka färger som gäller, blå med röda detaljer. Klänningen består egentligen av kjol och jacka. Ärmarna är fastsydda och har en kant som går att vika upp. Slitsarna är alla sydda för hand, liksom klänningen i övrigt. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Den här gången hade jag lyckats få en bättre form på ringningen både på fram- och baksidan, mer fyrkantig i likhet med originalen. Den här klänningen var också färdig till 2010. Här är också första gången som jag har korrekta skor, så kallade oxmular, till kläderna istället för ett par vikingaskor. Delarna syddes ihop till en klänning 2017 för att sen säljas. (Fotograf Ulf Ekberg)

Klänning nummer fyra syddes i ett tunt kostymylle som jag fick billigt. På grund av att kostymyllet var så tunt blev det detaljer i ett brunt syntettyg för att matcha. Men den är helt handsydd. Ärmarna är avtagbara. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Klänningen saknar slitsar, något som jag alltid varit mycket sparsam med. Överlag tycker jag att många återskapade klänningar har för många slitsar om man jämför med originalen. Klänningen var klar till Peter und Paul festival i Bretten 2011.

Klänning nummer fem är sydd av ett petroleumblått ylletyg som jag hittade på en militärloppis i Tallin, och svarta detaljer. Ett helt suveränt tyg men kanske inte 100 % ylle. Det regnade under en eldshow på Medeltidsveckan för ett par år sen och regnet bara rann av istället för igenom. Den är handsydd och jag har dagen till ära sytt en ny hatt, i orange ylle. Ringningen är också fyrkantig i likhet med originalen, något jag inte alltid fått till. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Klänningen var klar till Medeltidsdagarna på Hägnan 2012. (Fotograf Kim F Rehnman)

Klänning nummer sex var en klänning i linne att fäktas i. Slitsarna är alla nedsydda för hand men i övrigt är klänningen sydd på maskin. Kjolen består av två raka stycken, vidden blev 3 meter. Den var klar till 20th Anniversary of Drachenwald på Ludwigstein Castle 2013.

Klänning nummer sju är sydd i Historiska rums ylleflanell, ett tyg som är tunt och svalt samtidigt som det ganska fort får en lite sliten patina. Den är handsydd, vilket inte var helt kul med tanke på att det är 12 meter handsömnad i varje rand i kjolen… Snörningen är gjord med korsettband, ett mycket bekvämt fusk. Ärmarna är löstagbara med slitsade överärmar. Kjolen består av två raka stycken, vidden är 3 meter. Jag lämnade här min trygghetszon med annars så mörka färger för en ljusare blå. Underkjolen är av oblekt linne. Klänningen var klar till medeltidsveckan på Gotland 2014 och såldes vidare 2017. (Fotograf Bella Ekström)

Till 2017 syddes en underklänning i Medeltidsmodes råväv. De skjortor jag haft under klänningarna har inte varit helt korrekta. Det ska, enligt mina vänner som lägger mer tid på forskning än vad jag gör, vara en underklänning mellan skjorta och överklänning. Det blir varmt och därför har jag den sällan, men här, vid matlagningen på Landsknecht Hurra i Tyskland, passade den ypperligt. Den är handsydd efter samma mönster som mina överklänningar men utan dekorationer. Snörningen är synlig med handsydda snörhål. (Fotograf Torbjörn Walberg)

Klänning nummer nio är sydd i brunt engelskt kläde från Historiska rum med krappröda detaljer. Kjolen är sydd i våder vilket ger 5 meter i nederkant. Inga slitsar här heller, bara dekorbanden. Den här klänningen sitter ihop med hyskor istället för snörning, väldigt bekvämt! Jag har gått från starka färger till en mer nedtonad färgskala, beige och krappröd, något jag föreställer mig är lämpligt för en mindre bemedlad kvinna i trossen. På bilden har jag också en jacka i rött ylletyg med oblekt linnefoder. Jag har också sytt små tossor i linne som skyddar strumporna i stil med tossorna som återfinns på träsnitten. Under överklänningen har jag underklänningen som syns tydligare på bilden ovan. Alltsammans blev klart till Landsknecht Hurra i Tyskland 2017.

Klänning nummer tio syddes också under 2017 och var klar till Medeltidsveckan på Gotland. Det här är den första klänning jag syr efter ett specifikt träsnitt. Den är sydd i ylleflanell från Historiska rum, i bärnsten och krapprött. Kjolen är sydd med våder vilket ger en vidd på över 5 meter. Den stängs med hyskor. Nedre delen av ärmarna är lösa i enlighet med träsnittet. Jag slyngade snörena med slynggaffel. Det var ett test från min sida, jag har hört att det kanske var vanligare med fingerflätade snören. På bilden har jag också en ny hatt, en ny huvudduk i ylle och nytt smockat förkläde. Strumporna är från Kapitelhusgården och väskan från Craft Hive. Banden på kjolen finns inte på träsnittet, jag tyckte det blev snyggare med band än utan. Klänningen ska egentligen också vara rosa med röda detaljer. Men trots att jag har gått från mörka till ljusa färger ligger rosa utanför min gräns… (Fotograf Erika Hernlund)

Blev du inspirerad? Under min sida “tutorials” kan du lära dig att göra en knekthatt, eller spana in högerspalten och klicka på Lansknecht & Trossfraus för att läsa mer om knekt och trossfraudräkter, hur du gör egna och var det finns inspiration. Jag har också länkat till föreningarna som Linnea pratar om, och till de inköpsställen hon använt sig av direkt i texten.

Spara

Spara

Spara

Spara


Leave a comment

A long time ago

About a woman living a long time ago, in a world close to our own- but different. Photos taken by Minna Nilsson a couple of years ago, but still lovely for a cold autumn day when one needs to remember summer.

The outfit is a 16th century trossfrau- a woman living with the army in the German regions of Europe, working in the camp.

With a sparkly necklace-

slightly wrong for achieving historical accuracy but good for the upcoming party at the event that summer.

Wearing a smocked linen shirt, linen headwear and a smocked linen apron. The dress is made of wool

The bag, made of thin leather, holds the coin, and the rosary shows she is a member of the (catholic) church, in a political unsteady time.

It also is a very nice accessory.

Period time drinking glass, period time drink… Ready for a nice party evening

 

Spara


Leave a comment

Nytt knektprojekt

Ute regnar det igen så jag håller mig inne och arbetar på ett nytt projekt. Just nu tillverkar jag metervis med fina remsor. Urklippta ylleremsor är supersnyggt, här med en lång sidenremsa bredvid sig. Eftersom siden oftast vävs på smalare bredd än andra tyger så klipper jag remsor och syr ihop till en enda lång. Den använder jag sedan och klipper av allt eftersom.

Remsor till knektdräkter kan gärna mönsterklippas innan de sys fast eftersom du kan rita på avigsidan av tyget, och om du gör fel någonstans är det enkelt att skarva. Det är också enklare att komma åt. Nackdelen är att remsorna gärna drar sig och flexar lite i storlek, så det gäller att nåla eller tråckla noga innan du syr.

WP_20160527_11_45_33_Pro

Alla dessa remsor alltså… Har klippt remsor i två dagar nu… ibland undrar jag över vad jag håller på med.

WP_20160527_11_51_51_Pro

Men fint blir det… Kolla på ljuset och skillnaden på bilderna; det är samma tyg med på svart bottentyg. Ännu ett bevis på att man alltid ska beställa tygprover när man vill köpa nytt tyg och inte lita på bilder. =)

WP_20160525_16_39_54_Pro

Jag beräknade noga hur mycket tyg som skulle gå åt genom att rita upp alla mönsterbitar på rutat papper. Sedan lägger jag alltid på 10% för att tyget ska kunna krympa lite i tvätten. Det kan kännas segt att behöva rita på ett papper först, men på det här viset spar du pengar och köper inte tyg i onödan! Det här är spillet från hela dräkten… (fodret är inte utklippt än)


Leave a comment

Ny knektdräkt/ New outfit for the landsknecht

För ett tag sedan sydde jag en knektdräkt till A som skulle dra iväg på lajv. Tanken var en relativt enkel knektdräkt som skulle vara praktisk på lajvet, men ändå med en historisk grund. A ville ha olikfärgade ben och valde färg och några detaljer såsom hatt, men lämnade resten av designen till mig. Roligt projekt som tog en hel del tid, men knektdräkter blir ju så härligt dramatiska och överdrivna! Bildkommentarerna och resten av inlägget är på engelska, med en del beskrivningar på sömnadsdetaljer.

IMG_9132

A while ago I finished this outfit for A. It´s for larping, but the inspiration comes from historical paintings. The idea was a rather simple and practical yet fancy outfit, and A decided the colours and what type of hat he wanted but let me do the design of the outfit. Fun project, it took a lot of time but came out nice (I really like the jacket/wam) and landsknechts are so dramatic!

IMG_9113

Finished pieces; pants, jacket, shirt and hat.

IMG_9123

The jacket/wam with details

IMG_9120

The outfit is made of wool and linen, with woolen bands and strings to tie it up.

IMG_9119 (2)

IMG_9121 (2)

On the inside of the jacket I put some hooks and eyes to secure it and make it easy to close.

IMG_9108 (2)

The pants is laced together but also has a tied string at the top, and is made so you can fit a belt inside the lining. The belt is not a historical reference, but makes it easier to wear the pants if they get bigger by wear and wet weather. It also makes it possible to wear the pants without the jacket. A didn´t need a belt right now, as the pants really fit him well and are really slim around the waist… But you know- experience has made me wise (also I almost dropped my pants during the Krigshjärta larp but that’s another story.)

IMG_9118 (2) IMG_9117

All the visible seams and details are handmade/sewn but the parts are put together with the sewing machine to save time.

IMG_9110 (2) IMG_9111 (2)

The eyelets in the outfit are made with vaxed linen thread, and the pants have woolen bands to tie them under the knee.

IMG_9104 (2)

The hat is made with my blue trossfrau/landsknecht hat as inspiration, hand sewn with linen thread and the same wool as the wam and pants are made by.

IMG_9133

IMG_9135

A didn’t want to be all up on the blog, but he agreed to have some pictures taken on the outfit.


Leave a comment

Tutorial Gollar

Här kommer en beskrivning och lite tips på hur du syr en fodrad gollar!

Om du vill veta mer om gollars som plagg och få lite bildinspiration så finns det en hel del bilder på min pinterest. Kort sagt är det en liten krage/ett dok du lägger över axlarna, med eller utan påsydd krage, som värmer och skyddar överkroppen hos kvinnor. Eftersom jag mest spanat in kvinnor från 1500-1530 för min knektdräkt så blir bildmaterialet därifrån, och den verkar vara vanliga på knektarnas kvinnor, men du hittar den på fler ställen än bara hos knektar och över en längre tid i historien. Snitt, tyg, stängning, form, dekorationer och material är viktiga val för att den ska passa in till din dräkt, så bläddra gärna lite extra i källor om du vill sy en historisk variant. Min gjordes inför ett lajv, men var så otroligt bra att jag vill dela med mig av den till er så ni också kan få äga detta praktiska plagg!

IMG_2274

Efter Krigshjärtalajvet och vår resa till Tallinn insåg jag hur praktiskt det är med en gollar, så jag tänkte visa hur jag gjorde min (i sista stund och stor panik inför lajvet).

Nu är jag på gång med en ny, med samma modell fast fodrad med päls och sydd för hand. Möjligtvis kommer nästa vara ännu lite mindre, men storlek och form skiljer sig åt under 1500talet, så spana på mycket bilder och fundera på vad du är ute efter innan du börjar klippa!

Den här modellen bygger på en dokdel och en kragdel som sys ihop, och du kan vändsy den på symaskin utan några synliga sömmar. Vill du inte ha en fodrad kan du använda samma princip och utseende på delarna, men kanske sy den för hand för att undvika synliga maskinsömmar. Vill du satsa på en mer historisk teknik så syr du fast fodret i övertyget för hand, på insidan (alltså inte på avigsidan). Att skarva är också helt rätt. Det finns liknande mönsterdelar till ytterplagg och mantlar, och kragar var vanligt på ytterplagg, men jag har inte hittat några mönsterdelar eller bevarade plagg som visar hur mönsterdelarna såg ut till en gollar.

Gollaren kan skäras ut i ett stycke, men för att få till en bra passform gjorde jag en toille i bomullstyg först. Jag började med att skära ut en cirkel, klippa upp en linje och sedan prova den. Det går verkligen inte åt mycket tyg till en gollar, och tittar man på bilder så verkar det vara vanligt att de inte ens går utanför axlarna. Jag tog bort tyg från ryggpartiet (det är därför tygbiten har en bredare öppning nedtill fram) och lite från axelpartiets kanter och fick till en sådan här passform. Genom att klippa ut en liten rundel för halsen ligger den bra utan att skava.

IMG_1847

Sedan klippte jag ut två likadana bitar i yttertyg och foder, nålade ihop och sydde ihop dem räta mot räta, förutom i halshålet som lämnades öppet. Kragen klipptes också ut i två delar, tänk en remsa tyg lika lång som halshålets omkrets, och svagt böjd för att få en bättre passform och inte kännas för snäv runt halsen.

IMG_1850

Sy ihop kragen på samma sätt, räta mot räta, och lämna öppet runt den sträcka som ska fästas mot gollaren. Om tyget känns sladdrigt och inte vill stå upp så kan du stryka på ett lager vliesolin på yttertygets avigsida innan kragdelarna sys ihop, eller mer historiskt; sy på ett lager linnetyg på yttertygets del innan hopsömnad.

IMG_1849

För att plagget ska bli snyggt när det vänds så klipper jag ned sömsmånen lite så det bara återstår 4-6 mm, och klipper av hörnen så det bara är någon millimeter tyg kvar innan sömmen. Vänd sedan gollaren och kragen ut och in så rätsidan kommer fram, och pressa noga med strykjärn så alla sömmar bli platta.

IMG_1851

Under tiden du pressar kan du dra till tygbitarna så de hela tiden ligger kant i kant om du vill göra gollaren vändbar (om du vill kunna välja vilken sida som ska vara utåt). Har du redan en tydlig utsida så pressar du alla kanter med sömmen 1-2 mm in mot insidan. Yttertyget ska alltså skymtas från insidan, men inget innertyg ska synas när du tittar på plagget från utsidan. Eftersom ylle är töjbart och lite stretchigt och lätt formas med hjälp av ånga och värmen från stykjärnet kan du dra ut yttertyget lite runt om hela plagget så det blir lite större.

IMG_1852

Nåla och sy fast kragen, yttertygets rätsida mot kragens rätsida, på maskin. Pressa sömmen, och sy sedan ihop den sista sömmen (kragens foder med gollarens foder) för hand med kaststygn för att undvika synliga maskinsömmar. Jag vek in sömsmånerna i plagget för att inte ha några råa kanter synliga. Pressa med strykjärn, och sedan är du klar!

Jag sydde fast pärlknappar på min, och den stängs med en flätad snodd eftersom det gick snabbare än att sy knapphål, och för att den skulle vara lajv-snygg och överdådig. Du kan också sy fast knytband eller hyskor och hakar för att kunna stänga den.

IMG_2322


Leave a comment

Trossfrau- enkel och ekonomisk variant

Har du liksom jag upptäckt att det här med landsknektar varken är gratis eller snabbsytt?

Det här inlägget är för dig som behöver en dräkt typ -nu-, har begränsad budget och en symaskin i närheten. Observera att det här inte är det mest historiska sättet att skapa en trossfrau på, och läs gärna mina andra poster för att få en bra insikt i 1500talets dräktvärld så du kan göra egna val.

  • Välj vilka delar du behöver just nu. Förenkla dräkten så blir den fortare klar. Klänningen är en viktig del, likaså en skjorta under och någon slags huvudbonad. Skor är ju förstås trevligt om du är ute och rör på dig, men med ett par knästrumpor i enkla ballerinaskor kan du efterlikna sydda hosor och komular utan att det kostar dig flera tusenlappar.
  • Sy en skjorta enligt ett bra mönster, men använd bara halva bredden till fram och bakstycket. Dra sedan igenom 1 rynktråd genom halslinning och ärmar, dra ihop dem till önskad bredd och knyt en knut. Strunta i smockningen och klipp istället ut linneremsor till handleder och krage. Tygremsorna viks dubbelt och sys sedan fast i halslinning och ärmhålen vid handleden, allt på maskin. Skjortor med separata kragar och manchetter hör till 1500talets mitt och senare i tiden, men skjortan går fort att göra, blir bekväm och rätt lik de tidigare skjortor som finns till utseendet. Om du förlänger skjortan till knäna ungefär, kan du hoppa över underkjol/klänning tills vidare.
  • Använd inte mer tyg än du behöver till klänningen. Istället för att sy på tygremsorna för hand ovanpå grundtyget, kan du klippa ett stort tygstycke till kjolen, och sedan flera tygremsor som du syr ihop med varandra på maskin. Tex; lila tygstycke som når till strax under knäna, sedan en blå remsa, lila remsa, blå remsa, smal lila remsa som fållas. På samma sätt kan du sy manchetterna som en vanlig lila ärm, med en blå kant längst ut som du viker upp över ärmen. Om du slitsar tyget behöver du ett tygstycke under, antingen en underkjol eller remsor på baksidan, linneremsor som du fodrar med blir billigast.IMG_1544
  • Hoppa över hatt och tjusiga dekorationer. Många av kvinnorna på bilder och målningar går enkelt klädda, utan hatt och fina tillbehör. Det viktigaste är huvudduken, som täcker håret och som du kan använda för att forma “wulsten” , div den speciella frisyren med lösdelar som formar huvudet bak till en eh…bulle. För att få till formen behöver du antingen stora mängder eget samt löshår, alternativt en stoppad korv som du syr eller nålar fast under huvudduken.

7c61c8b768503367621a7ab3f81dbea5

  • Bältet syns sällan, så om du inte har ett bälte i läder kan du använda en smal tygremsa, antingen kraftig eller dubbelvikt och ihopsydd. Knyt fast ev påse, och dra sedan upp kjolen över bältet så du inte snubblar på den när du går.

Hur mycket tyg som går åt till en trossfraudräkt beror förstås på dina egna mått, hur brett tyget är och hur du väljer att sy dräkten. Tygåtgången till min trossfrau hamnade på ungefär:

Klänning: ca 3 m lila ylle (kjollängd *2, + ca 40 cm till livstycken + 50 cm till ärmbredden) 1,5 m bredd. 0,6 m blått ylle till remsor.

Underkjol: ca 2 m stadigt linne

Särk: ca 2 m tunnare linne

Huvuddukar och förkläde: ca 1,5 m linne. Till huvuddukarna är det bäst med ett tunt och jämnt vävt linne, förklädet kan du ta ett lite stadigare till.

Till hatt och gollar går det åt ytterligare ylle, ca 1 m totalt beroende på hattens storlek.

Om du väljer att göra en enklare särk, en klänning med remsor och en huvudduk kan du istället klara dig på ungefär 2,5 m ylle i grundfärg, 0,6 ylle till remsor samt totalt 2,5 m linne för att göra en klänning i ungefär samma storlek. Billigt!

(räkna ut dina mått och gör en skiss eller uträkning på papper först innan du beställer tyg, så du är säker på att det räcker)


Leave a comment

Trossfrauns bästa tips

Jag tänkte dela med mig av mina tips och “gör så men inte så” som jag funderat över medan jag arbetat med min dräkt. Jag började intressera mig för landsknechtar och trossfraus för ett par år sedan, och nu i höst har jag ägnat en hel del tid åt att läsa på, framförallt genom bildanalyser, dåtida källor och historia, men jag har också kollat in vad andra duktiga medeltidsmänniskor och bloggare gjort.

Från början blev jag väldigt besviken över att trossfraun och kvinnor överlag som följde med landsknektarnas arméer inte alls var klädda enligt principen more-is-more och att allt dekadent överdåd och all smaklöshet verkade vara förbehållet männen, men efterhand så har jag upptäckt mycket annat intressant.

För dig som är intresserad av att sy en trossfraudräkt så kommer här en samling tips som jag sammanställt, baserat på vad folk i allmänhet gör och vad historien säger. Det är inte tänkt som någon kritik för de som gör annorlunda- många väljer att bara inspireras av historien och sedan designa och tänka nytt, eller blanda efter eget huvud från olika epoker, samhällsklasser eller bilder. När man gräver djupare hittar man dock tydliga skillnader mellan just den typiska trossfraun och andra samhällsklasser och sociala grupper med kvinnor.

Om du vill vara en så historisk trossfrau som möjligt så ska du satsa på att skaffa dessa plagg:

  • Klänningen är gjord av ylletyg och dekorerad med remsor eller taggar av ylletyg eller i enstaka fall mönstrad sidenbrokad. Den består av ärmar, överdel och kjoldel som sys ihop. Det finns mycket få exempel på ärmlösa klänningar, eller ärmar som snörs på och av. Det finns dock i högre samhällsklasser, men trossfrauns klänning påminner i modell och utformning framförallt om bönders och arbetande kvinnors klänningar.

IMG_1568

Klänningen är enkel och praktisk, dekorationer och utsvävningar utgörs av påsydda remsor som slitsas eller lämnas hela. Men undantag finns!

  • Under klänningen bärs en underkjol eller underklänning, förmodligen av tunt ylle, men möjligtvis av linne. Den ger kjoldelen ett vackrare och större fall, värmer och fångar upp smuts och svett från kroppen. På den undre bilden syns en dekorerad kjolfåll; bara för att trossfraun vid första anblick inte är lika påfågel som mannen betyder det inte att hon saknar dekorationer och spännande detaljer. Huruvida det rör sig om en lös underkjol eller en underklänning i form av en ärmlös variant liknande överklänningen verkar bero var i historien vi befinner oss. Under tidigt 1500tal verkar det vara underklänningen som gäller, men senare under 1500talet förändras modet och kvinnor börjar bära tvådelade dräkter med en form av jacka och kjol, med underkjol under. Det här betyder också att olika ord för underplagget såsom engelskans “petticoat” hänvisar till en funktion samtidigt som till ett plagg; och det kan röra sig om olika former av plagg.

dress1 Dubbla kjolkanter.

403px-The_Soldier_and_his_Wife

Två lager med dekorerade kjolar, troligtvis i ylle.

  • En skjorta/chemise/särk bärs närmast kroppen under klänningen. Den vanligaste typen ser ut som männens skjorta med en krage, men det finns exempel på teckningar av Urs Graf där kvinnan bär ingenting (?) en låg särk med veck samt en skjorta som är öppen och nedhasad. Kragen är gjort av det hopsamlade tyget från själva skjortan, och en linneremsa sys på över för stabilitet. I högre samhällsklasser kan kragen broderas, och i samtida dräkter från andra samhällsklasser och dräkttyper kan skjortan även smockas i olika mönster. Det är dock inget som går att uttyda på vanliga träsnitt av landsknektar.
  • Strumpor, eller hosor för kvinnor, bärs under kjolen och är sydda av ylletyg, både enfärgade och randiga förekommer. Är det kallt eller om skorna är lite stora så kan du ha ett till par sydda sockor, som når strax under vristen. Skor verkar vara de klassiska komularna, och det finns många bildkällor som visar kvinnor iförda komular med en extra rem över foten, som om skon kanske var lite stor eller begagnad och fick snöras fast för att inte falla av. Givetvis kan du slitsa dina korta sockor- vem vill inte ha en massa hål på strumporna liksom! Mycket modemedvetet men möjligtvis lite opraktiskt.

b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe28734747fc91cdb3650673546d645a61d68403px-The_Soldier_and_his_Wife0303c1380b38e08a6c1d503047758c5adress2

  • På huvudet bärs en wulsthaube innerst, en huvudbonad som kan bestå av extra hår, löshår, ull, en tygkorv eller dylikt under en duk i linne, den håller frisyren på plats och ger den huvudform som är väldigt speciell för den här perioden. Över den bärs en slöja (steuchlein) som kan se olika ut, men det vanligaste verkar vara att den knyts i nacken och sedan har en lång, lös del som kan lindas runt huvudet, eller svepas över ansiktet som skydd mot damm. Över det här bärs en hatt, samma som männen har, men sällan vid arbete.
  • Ett smalt bälte håller upp kjolen och används för att hänga en påse eller väska i, och ett förkläde är vanligt vid arbetet.
  • En gollar för att hålla värmen på kvällen är bra.

Sedan finns det givetvis massor med bra accessoarer och tillbehör, till exempel en fin packning, en påse för ägodelar och pengar, ett radband mm.

När du syr klänningen så finns det några saker du kan tänka på för att den ska säga “en historiskt trolig människa” och inte “raveparty-a´la 1500tal-möter-festival”

  • More is not more i fallet med kvinnorna. De har en praktisk klänning med några påsydda utsmyckningar i de flesta fall, och det finns detaljer som är trossfraubaserat, men mycket som inte är det. Vill du känna dig säker så satsa på en eller ett par remsor i kjolens nedre kant, med eller utan slits. Manchetterna består av en avvikande färg vid handleden och bärs uppvikta. Överdelen har en tygremsa i en avvikande färg längs med snörningen och runt halslinningen.
  • Färgerna som är vanligast på målningar verkar vara rosa, rött, blått och svart till tygremsor. Det finns ett par gröna, bruna, lila och beige exempel också men låt dig inte förföras av färgkaskader och galna kombinationer, eller av de träsnitt som färglagts flera hundra år efter 1500talet och flyger runt på internet. Min lila färg är till exempel en egen tolkning, som inte återfinns i någon av de målningar jag tittat på. Där verkar den lila färgen vara lite ljusare och mindre mättad.
  • Ärmarna är oftast enkla och sys fast i klänningen. Alla typer av galet roliga ärmar som jag sett verkar höra till män eller andra samhällsgrupper. Undantaget utgörs av vad som verkar vara en underhållare, prostituerade och en sömmerska. En liten puff, några slitsar eller remsor verkar det dock finns exempel på.

b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe287 0303c1380b38e08a6c1d503047758c5a 403px-The_Soldier_and_his_Wife

  • Midjan är högre än tidigare århundraden, sy den ca 1cm över din riktiga midja, då kjoldelen hänger ned överdelen lite och får den att sitta i din riktiga midja när klänningen är klar.
  • Snörningen är mer eller mindre dold och sitter på insidan av klänningen mitt fram, och i kjoldelen finns en slits som gör det enkelt att ta på och av klänningen.
  • Till tidens skönhetsideal hör ett mjukt avrundat nack- och axelparti, en snäv passform över midjan och sedan volymiösa höfter. Studera bildmaterial för att se hur kvinnor avbildas och försök efterlikna det hellre än de moderna ideal vi är vana vid. För extra markerade höfter kan du sy fast kjolens veck i livet så att tyget står ut när du tar på dig klänningen. Katafalk har en bra beskrivning på sin blogg, där hon också har fina tutorials på hur du syr olika plagg till trossfraun.

IMG_1566

  • Välj ett tunnare ylletyg till klänningen om du är rädd för att den kommer bli för varm, och sedan ett stadigare, valkat ylletyg till de delar du vill slitsa. På det viset får du rätt sorts fall i kjoldelen (många täta veck) samtidigt som du kan skära eller klippa slitsar utan att behöva fålla dem. Det finns bildunderlag på slitsar som verkar vara fållade, men återigen- de är stora och inte så vanliga på knektar eller deras kvinnor. Slitsarna verkar vara just vad ser ut som- en dekoration som åstadkoms genom att klippa eller skära sönder ett fint ylletyg. Slösigt, onödigt och chockerande.

IMG_1566Täta veck som böljar ut när man rör på kjolen lite.dress2

 Om du inte vill ha raka remsor så finns det ett par exempel på kjolar som har taggar, som kjolen längst till vänster i bild.

  • För dig som redan är van att sy och har en toille, är den viktigaste skillnaden mot tidigare åtsittande klänningar att ryggen är väldigt låg, axeln lite förskjuten mot ärmen, och urringningen rak och fyrkantig.

34747fc91cdb3650673546d645a61d68

Slutligen… Ibland är det lätt att drunkna lite i historien, så ta gärna en funderare på 1. när du ska använda klänningen och 2. vad du vill göra i den. Vill du glida runt på marknader och dricka lite öl eller ska du hacka grönsaker och bära packning till och från läger? Gör en klänning och en dräkt som passar dig och dina aktiviteter så kommer det bli mycket roligare att använda den!

Några bra knep är till exempel att låta ärmarna vara raka och oslitsade om du vill arbeta i klänningen, och haka upp kjolen i bältet så du inte snubblar på den. Är det sommarevent du ska på kanske ett tunnare tyg i klänningen är en bra idé, medan några underkjolar i ylle och en fodrad gollar gör att du håller dig varm på svalare event. Din wulsthaube (alltså huvudduken närmast huvudet) kan du spraya med vatten om du vill ha ännu mer svalka, och en liten korg eller bärsäck gör att du kan ta med en flaska vatten (eller extra strumpor). Lycka till med dräktskapandet och skriv gärna en kommentar om du tyckte att tipsen hjälpte dig!