HANDCRAFTED HISTORY


2 Comments

Slashing and cutting fabric- a tutorial

During the 16th century it became high fashion to slash or cut fabrics in a decorative manner, and this was taken up by mercenary landsknechts and women working and living in the armies as well. Being a fashion for richer or high-born persons, it was quite the dare for mercenaries to wear, but such a good way to show that you were a high earner with lots of status and gold on your pocket…

IMG_1436

So, I wanted to share with you all my best tips for getting that slashed and cut look that you may want for your outfit!

IMG_1438

But first, some good things to know:

  • The most important thing is the material to work with; wool is by far the easiest. In finds and manuscripts, you will also find garments made by silk or silk/linen and silk/wool blends, but those garments will have very small cuts (also called pinking) made with a specific tool and is a whole different story. So; chose a wool fabric. A felted, dense and tightly weaved wool is the best, this will give you a sturdy garment that won’t fray easily.
  • The slashing is not hemmed. I know many people do this because they chose a sensitive fabric, they are afraid it will fray and tear, or they have just been told that all raw edges should be hemmed or sewn. The standard is to not hem or sew the slashes, they should be raw, made with a very sharp tool, and yes- they might wear out faster than a garment that is not slashed. There are garments made with other techniques, for examples doublets with sleeves that are being made out of strips of lined/hemmed fabrics. These might look similar to cut garments, but the making is different.
  • Slashed and cut garments may not last as long as more sensible ones, or look very pretty after using for a while, that is the point with this fashion! You’ll have to be rich enough to order fine materials, pay a tailor to sew it for you, pay even more for the slashing and cutting, and then don’t mind that you will have to exchange the garment once it looks worn. If you are a more economically laid modern person, pick a wool fabric for your outfit, since this lasts longer than silk or linen.
  • Almost all slashed garments that I have seen have been lined with a second layer of unslashed fabric. This could be a regular lining or a whole garment that holds together the one laying over, providing stability and fit. I often use a linen fabric lining for wool and silk fabrics, but in the case with slashed guards (strips of fabrics) I place the guards on top of the main fabric, to make it visible through the slashing.

Feeling ready for some slashing now?

IMG_1538

The pictures are mostly from my trossfrau dress project, this from a woodcut that I have copied and coloured to get a feeling for the dress to be.

I usually wash my wool fabrics, iron them and then cut out the pieces I want for the garment. Before I sew them together I draw out my slashes on the wrong side with a fabric marker and then cut them before I put the garment together. If you are not sure about the fitting, it is good to baste the garment together and try it on before this, since it is difficult to adjust fitting after the slashing is made.

20150505_193058

I usually also draw out helplines during this stage; everything that helps you make good sharp lines placed exactly where you want them is good. A ruler, some mathematics and a marker go a long way. I also like to make a template to use while drawing out the slashes.

IMG_1433

Do not slash all the way to the edges, remember the seam allowance and leave 2-3 cm along the edges to make it easier to sew the pieces together.

IMG_1990 (2)

This is a larping outfit (only inspired by historical fashion) as an example of a durable slashed garment. The arms have slashes, but not the armpits or body, and the slashes ends some cm before the seams. Sewn in a medium-heavy twill, slightly felted.

If you want the garment to be sturdy and hold together, slash less along the armpits, side seams and crotch; all areas where the fabric gets more wear. If you look at historical woodcuts and painting, you may notice that tight fitted pants have no slashes at the backside of the legs near the seams, neither over the butt (there might be exceptions, as always)

11879095_10153482270739892_682932696704880751_o

The finished dress, a hot day in Visby a couple of years ago


2 Comments

TrÀffa min vÀn Linnea!

Det hÀr inlÀgget Àr en gÀstpost, skriven av min vÀn Linnea. Hon har Äterskapat trossfraus/kvinnor i landsknektsarmén frÄn 1500talets Tyskland i nÀstan tio Ärs tid. Hon berÀttar om sin drÀktresa, saker hon lÀrt sig, och vackra drÀkter hon sytt. LÀs och inspireras! (fotografer Àr angivna dÀr Linnea har haft namn pÄ dem/tillhör mig.)

This is a guest post by my friend Linnea. Since she chosed to write in Swedish, I will publish it accordingly- but use google translate to read about her journey as a handcrafter and 16th century camp follower from the German areas. She presents her different outfits and things she has learned along the way!

Linnea:

Jag gick med i SCA, Styringheim pÄ Gotland, 2008. Det var en kompis som sydde min första klÀnning, tidigt 1400-tal, i ett tjock mörkblÄtt ylle med en ljusare blÄ underklÀnning i linne. Den ligger undanlagd i gömmorna sedan lÀnge. Kanske anvÀnde jag den bara vid tvÄ eller tre event. Redan pÄ mitt första event fick jag syn pÄ en klÀnning som skulle sÀtta sÄ djupa spÄr i mig att jag för tio Är framöver inte skulle ha nÄgra andra stilar. Det var en klÀnning som tillhörde Jovi, som skulle komma att bli en av mina vÀnner, och hörde hemma i det tyska 1500-talet. 2009 gick jag med i landsknektsföreningen Proknekt och var under tvÄ Är föreningens ordförande.

Efter den första egensydda drÀkten har det blivit betydligt fler och i dagslÀget har jag sytt 10 klÀnningar i samma stil. Det har varit min egen utveckling, en strÀvan efter att hela tiden förbÀttra klÀderna, utan att för delen ha en önskan om att forska djupare. I början var klÀnningarna inspirerade av andra klÀnningar jag sett och med tiden har jag för varje klÀnning gjort en förbÀttring. Jag anser att alla mÄste lÀgga sig pÄ en nivÄ som kÀnns bekvÀm, vi har alla varit nya och mÄste fÄ ha rÀtten att börja nÄgonstans. Det hÀr Àr min klÀdresa.

Första klÀnningen syddes i ett tungt mörkblÄtt, nÀstan svart, ylletyg med orangea detaljer. Den Àr sydd pÄ maskin och eftersom jag tröttnade pÄ att sy i det alldeles för tjocka yllet, Àr slitsarna till viss del limmade. Kjolen bestÄr av tvÄ raka stycken, vidden blev 3 meter. KlÀnningen har synlig snörning, nÄgot jag förstÄtt senare inte Àr historiskt riktigt. Men sÄ stolt jag var första gÄngen jag hade klÀnningen pÄ mig! Om jag inte minns fel sÄ var det pÄ KnÀckekriget 2009. Skjortan Àr sydd för hand med en smockad kant. Kanten fick inget stöd och viker dÀrför ner sig pÄ ett mindre smickrande sÀtt.

Andra klĂ€nningen syddes i ett nĂ„got tunnare mörkgrönt ylle med mörkblĂ„ detaljer. KlĂ€nningen Ă€r helt handsydd. Ärmarna var löstagbara och med en kant som gick att vika upp. Kjolen bestĂ„r av tvĂ„ raka stycken, vidden Ă€r 3 meter. HĂ€r hade jag gjort en ny underkjol i blekt linne. Den hĂ€r klĂ€nningen var fĂ€rdig 2010, och jag gjorde samtidigt en ny smockad skjorta.

NĂ€r jag sydde klĂ€nning nummer tre valde jag ett tunnare ylle Ă€n för klĂ€nning nummer tvĂ„. Det Ă€r fortfarande mörka fĂ€rger som gĂ€ller, blĂ„ med röda detaljer. KlĂ€nningen bestĂ„r egentligen av kjol och jacka. Ärmarna Ă€r fastsydda och har en kant som gĂ„r att vika upp. Slitsarna Ă€r alla sydda för hand, liksom klĂ€nningen i övrigt. Kjolen bestĂ„r av tvĂ„ raka stycken, vidden Ă€r 3 meter. Den hĂ€r gĂ„ngen hade jag lyckats fĂ„ en bĂ€ttre form pĂ„ ringningen bĂ„de pĂ„ fram- och baksidan, mer fyrkantig i likhet med originalen. Den hĂ€r klĂ€nningen var ocksĂ„ fĂ€rdig till 2010. HĂ€r Ă€r ocksĂ„ första gĂ„ngen som jag har korrekta skor, sĂ„ kallade oxmular, till klĂ€derna istĂ€llet för ett par vikingaskor. Delarna syddes ihop till en klĂ€nning 2017 för att sen sĂ€ljas. (Fotograf Ulf Ekberg)

KlĂ€nning nummer fyra syddes i ett tunt kostymylle som jag fick billigt. PĂ„ grund av att kostymyllet var sĂ„ tunt blev det detaljer i ett brunt syntettyg för att matcha. Men den Ă€r helt handsydd. Ärmarna Ă€r avtagbara. Kjolen bestĂ„r av tvĂ„ raka stycken, vidden Ă€r 3 meter. KlĂ€nningen saknar slitsar, nĂ„got som jag alltid varit mycket sparsam med. Överlag tycker jag att mĂ„nga Ă„terskapade klĂ€nningar har för mĂ„nga slitsar om man jĂ€mför med originalen. KlĂ€nningen var klar till Peter und Paul festival i Bretten 2011.

KlÀnning nummer fem Àr sydd av ett petroleumblÄtt ylletyg som jag hittade pÄ en militÀrloppis i Tallin, och svarta detaljer. Ett helt suverÀnt tyg men kanske inte 100 % ylle. Det regnade under en eldshow pÄ Medeltidsveckan för ett par Är sen och regnet bara rann av istÀllet för igenom. Den Àr handsydd och jag har dagen till Àra sytt en ny hatt, i orange ylle. Ringningen Àr ocksÄ fyrkantig i likhet med originalen, nÄgot jag inte alltid fÄtt till. Kjolen bestÄr av tvÄ raka stycken, vidden Àr 3 meter. KlÀnningen var klar till Medeltidsdagarna pÄ HÀgnan 2012. (Fotograf Kim F Rehnman)

KlÀnning nummer sex var en klÀnning i linne att fÀktas i. Slitsarna Àr alla nedsydda för hand men i övrigt Àr klÀnningen sydd pÄ maskin. Kjolen bestÄr av tvÄ raka stycken, vidden blev 3 meter. Den var klar till 20th Anniversary of Drachenwald pÄ Ludwigstein Castle 2013.

KlĂ€nning nummer sju Ă€r sydd i Historiska rums ylleflanell, ett tyg som Ă€r tunt och svalt samtidigt som det ganska fort fĂ„r en lite sliten patina. Den Ă€r handsydd, vilket inte var helt kul med tanke pĂ„ att det Ă€r 12 meter handsömnad i varje rand i kjolen
 Snörningen Ă€r gjord med korsettband, ett mycket bekvĂ€mt fusk. Ärmarna Ă€r löstagbara med slitsade överĂ€rmar. Kjolen bestĂ„r av tvĂ„ raka stycken, vidden Ă€r 3 meter. Jag lĂ€mnade hĂ€r min trygghetszon med annars sĂ„ mörka fĂ€rger för en ljusare blĂ„. Underkjolen Ă€r av oblekt linne. KlĂ€nningen var klar till medeltidsveckan pĂ„ Gotland 2014 och sĂ„ldes vidare 2017. (Fotograf Bella Ekström)

Till 2017 syddes en underklÀnning i Medeltidsmodes rÄvÀv. De skjortor jag haft under klÀnningarna har inte varit helt korrekta. Det ska, enligt mina vÀnner som lÀgger mer tid pÄ forskning Àn vad jag gör, vara en underklÀnning mellan skjorta och överklÀnning. Det blir varmt och dÀrför har jag den sÀllan, men hÀr, vid matlagningen pÄ Landsknecht Hurra i Tyskland, passade den ypperligt. Den Àr handsydd efter samma mönster som mina överklÀnningar men utan dekorationer. Snörningen Àr synlig med handsydda snörhÄl. (Fotograf Torbjörn Walberg)

KlÀnning nummer nio Àr sydd i brunt engelskt klÀde frÄn Historiska rum med krappröda detaljer. Kjolen Àr sydd i vÄder vilket ger 5 meter i nederkant. Inga slitsar hÀr heller, bara dekorbanden. Den hÀr klÀnningen sitter ihop med hyskor istÀllet för snörning, vÀldigt bekvÀmt! Jag har gÄtt frÄn starka fÀrger till en mer nedtonad fÀrgskala, beige och krappröd, nÄgot jag förestÀller mig Àr lÀmpligt för en mindre bemedlad kvinna i trossen. PÄ bilden har jag ocksÄ en jacka i rött ylletyg med oblekt linnefoder. Jag har ocksÄ sytt smÄ tossor i linne som skyddar strumporna i stil med tossorna som Äterfinns pÄ trÀsnitten. Under överklÀnningen har jag underklÀnningen som syns tydligare pÄ bilden ovan. Alltsammans blev klart till Landsknecht Hurra i Tyskland 2017.

KlĂ€nning nummer tio syddes ocksĂ„ under 2017 och var klar till Medeltidsveckan pĂ„ Gotland. Det hĂ€r Ă€r den första klĂ€nning jag syr efter ett specifikt trĂ€snitt. Den Ă€r sydd i ylleflanell frĂ„n Historiska rum, i bĂ€rnsten och krapprött. Kjolen Ă€r sydd med vĂ„der vilket ger en vidd pĂ„ över 5 meter. Den stĂ€ngs med hyskor. Nedre delen av Ă€rmarna Ă€r lösa i enlighet med trĂ€snittet. Jag slyngade snörena med slynggaffel. Det var ett test frĂ„n min sida, jag har hört att det kanske var vanligare med fingerflĂ€tade snören. PĂ„ bilden har jag ocksĂ„ en ny hatt, en ny huvudduk i ylle och nytt smockat förklĂ€de. Strumporna Ă€r frĂ„n KapitelhusgĂ„rden och vĂ€skan frĂ„n Craft Hive. Banden pĂ„ kjolen finns inte pĂ„ trĂ€snittet, jag tyckte det blev snyggare med band Ă€n utan. KlĂ€nningen ska egentligen ocksĂ„ vara rosa med röda detaljer. Men trots att jag har gĂ„tt frĂ„n mörka till ljusa fĂ€rger ligger rosa utanför min grĂ€ns
 (Fotograf Erika Hernlund)

Blev du inspirerad? Under min sida “tutorials” kan du lĂ€ra dig att göra en knekthatt, eller spana in högerspalten och klicka pĂ„ Lansknecht & Trossfraus för att lĂ€sa mer om knekt och trossfraudrĂ€kter, hur du gör egna och var det finns inspiration. Jag har ocksĂ„ lĂ€nkat till föreningarna som Linnea pratar om, och till de inköpsstĂ€llen hon anvĂ€nt sig av direkt i texten.

Spara

Spara

Spara

Spara


Leave a comment

A long time ago

About a woman living a long time ago, in a world close to our own- but different. Photos taken by Minna Nilsson a couple of years ago, but still lovely for a cold autumn day when one needs to remember summer.

The outfit is a 16th century trossfrau- a woman living with the army in the German regions of Europe, working in the camp.

With a sparkly necklace-

slightly wrong for achieving historical accuracy but good for the upcoming party at the event that summer.

Wearing a smocked linen shirt, linen headwear and a smocked linen apron. The dress is made of wool

The bag, made of thin leather, holds the coin, and the rosary shows she is a member of the (catholic) church, in a political unsteady time.

It also is a very nice accessory.

Period time drinking glass, period time drink… Ready for a nice party evening

 

Spara


Leave a comment

Nytt knektprojekt

Ute regnar det igen sÄ jag hÄller mig inne och arbetar pÄ ett nytt projekt. Just nu tillverkar jag metervis med fina remsor. Urklippta ylleremsor Àr supersnyggt, hÀr med en lÄng sidenremsa bredvid sig. Eftersom siden oftast vÀvs pÄ smalare bredd Àn andra tyger sÄ klipper jag remsor och syr ihop till en enda lÄng. Den anvÀnder jag sedan och klipper av allt eftersom.

Remsor till knektdrÀkter kan gÀrna mönsterklippas innan de sys fast eftersom du kan rita pÄ avigsidan av tyget, och om du gör fel nÄgonstans Àr det enkelt att skarva. Det Àr ocksÄ enklare att komma Ät. Nackdelen Àr att remsorna gÀrna drar sig och flexar lite i storlek, sÄ det gÀller att nÄla eller trÄckla noga innan du syr.

WP_20160527_11_45_33_Pro

Alla dessa remsor alltsĂ„… Har klippt remsor i tvĂ„ dagar nu… ibland undrar jag över vad jag hĂ„ller pĂ„ med.

WP_20160527_11_51_51_Pro

Men fint blir det… Kolla pĂ„ ljuset och skillnaden pĂ„ bilderna; det Ă€r samma tyg med pĂ„ svart bottentyg. Ännu ett bevis pĂ„ att man alltid ska bestĂ€lla tygprover nĂ€r man vill köpa nytt tyg och inte lita pĂ„ bilder. =)

WP_20160525_16_39_54_Pro

Jag berĂ€knade noga hur mycket tyg som skulle gĂ„ Ă„t genom att rita upp alla mönsterbitar pĂ„ rutat papper. Sedan lĂ€gger jag alltid pĂ„ 10% för att tyget ska kunna krympa lite i tvĂ€tten. Det kan kĂ€nnas segt att behöva rita pĂ„ ett papper först, men pĂ„ det hĂ€r viset spar du pengar och köper inte tyg i onödan! Det hĂ€r Ă€r spillet frĂ„n hela drĂ€kten… (fodret Ă€r inte utklippt Ă€n)


Leave a comment

Ny knektdrÀkt/ New outfit for the landsknecht

För ett tag sedan sydde jag en knektdrÀkt till A som skulle dra ivÀg pÄ lajv. Tanken var en relativt enkel knektdrÀkt som skulle vara praktisk pÄ lajvet, men ÀndÄ med en historisk grund. A ville ha olikfÀrgade ben och valde fÀrg och nÄgra detaljer sÄsom hatt, men lÀmnade resten av designen till mig. Roligt projekt som tog en hel del tid, men knektdrÀkter blir ju sÄ hÀrligt dramatiska och överdrivna! Bildkommentarerna och resten av inlÀgget Àr pÄ engelska, med en del beskrivningar pÄ sömnadsdetaljer.

IMG_9132

A while ago I finished this outfit for A. ItÂŽs for larping, but the inspiration comes from historical paintings. The idea was a rather simple and practical yet fancy outfit, and A decided the colours and what type of hat he wanted but let me do the design of the outfit. Fun project, it took a lot of time but came out nice (I really like the jacket/wam) and landsknechts are so dramatic!

IMG_9113

Finished pieces; pants, jacket, shirt and hat.

IMG_9123

The jacket/wam with details

IMG_9120

The outfit is made of wool and linen, with woolen bands and strings to tie it up.

IMG_9119 (2)

IMG_9121 (2)

On the inside of the jacket I put some hooks and eyes to secure it and make it easy to close.

IMG_9108 (2)

The pants is laced together but also has a tied string at the top, and is made so you can fit a belt inside the lining. The belt is not a historical reference, but makes it easier to wear the pants if they get bigger by wear and wet weather. It also makes it possible to wear the pants without the jacket. A didnÂŽt need a belt right now, as the pants really fit him well and are really slim around the waist… But you know- experience has made me wise (also I almost dropped my pants during the KrigshjĂ€rta larp but that’s another story.)

IMG_9118 (2) IMG_9117

All the visible seams and details are handmade/sewn but the parts are put together with the sewing machine to save time.

IMG_9110 (2) IMG_9111 (2)

The eyelets in the outfit are made with vaxed linen thread, and the pants have woolen bands to tie them under the knee.

IMG_9104 (2)

The hat is made with my blue trossfrau/landsknecht hat as inspiration, hand sewn with linen thread and the same wool as the wam and pants are made by.

IMG_9133

IMG_9135

A didn’t want to be all up on the blog, but he agreed to have some pictures taken on the outfit.


Leave a comment

Tutorial Gollar

HÀr kommer en beskrivning och lite tips pÄ hur du syr en fodrad gollar!

Om du vill veta mer om gollars som plagg och fÄ lite bildinspiration sÄ finns det en hel del bilder pÄ min pinterest. Kort sagt Àr det en liten krage/ett dok du lÀgger över axlarna, med eller utan pÄsydd krage, som vÀrmer och skyddar överkroppen hos kvinnor. Eftersom jag mest spanat in kvinnor frÄn 1500-1530 för min knektdrÀkt sÄ blir bildmaterialet dÀrifrÄn, och den verkar vara vanliga pÄ knektarnas kvinnor, men du hittar den pÄ fler stÀllen Àn bara hos knektar och över en lÀngre tid i historien. Snitt, tyg, stÀngning, form, dekorationer och material Àr viktiga val för att den ska passa in till din drÀkt, sÄ blÀddra gÀrna lite extra i kÀllor om du vill sy en historisk variant. Min gjordes inför ett lajv, men var sÄ otroligt bra att jag vill dela med mig av den till er sÄ ni ocksÄ kan fÄ Àga detta praktiska plagg!

IMG_2274

Efter KrigshjÀrtalajvet och vÄr resa till Tallinn insÄg jag hur praktiskt det Àr med en gollar, sÄ jag tÀnkte visa hur jag gjorde min (i sista stund och stor panik inför lajvet).

Nu Àr jag pÄ gÄng med en ny, med samma modell fast fodrad med pÀls och sydd för hand. Möjligtvis kommer nÀsta vara Ànnu lite mindre, men storlek och form skiljer sig Ät under 1500talet, sÄ spana pÄ mycket bilder och fundera pÄ vad du Àr ute efter innan du börjar klippa!

Den hÀr modellen bygger pÄ en dokdel och en kragdel som sys ihop, och du kan vÀndsy den pÄ symaskin utan nÄgra synliga sömmar. Vill du inte ha en fodrad kan du anvÀnda samma princip och utseende pÄ delarna, men kanske sy den för hand för att undvika synliga maskinsömmar. Vill du satsa pÄ en mer historisk teknik sÄ syr du fast fodret i övertyget för hand, pÄ insidan (alltsÄ inte pÄ avigsidan). Att skarva Àr ocksÄ helt rÀtt. Det finns liknande mönsterdelar till ytterplagg och mantlar, och kragar var vanligt pÄ ytterplagg, men jag har inte hittat nÄgra mönsterdelar eller bevarade plagg som visar hur mönsterdelarna sÄg ut till en gollar.

Gollaren kan skÀras ut i ett stycke, men för att fÄ till en bra passform gjorde jag en toille i bomullstyg först. Jag började med att skÀra ut en cirkel, klippa upp en linje och sedan prova den. Det gÄr verkligen inte Ät mycket tyg till en gollar, och tittar man pÄ bilder sÄ verkar det vara vanligt att de inte ens gÄr utanför axlarna. Jag tog bort tyg frÄn ryggpartiet (det Àr dÀrför tygbiten har en bredare öppning nedtill fram) och lite frÄn axelpartiets kanter och fick till en sÄdan hÀr passform. Genom att klippa ut en liten rundel för halsen ligger den bra utan att skava.

IMG_1847

Sedan klippte jag ut tvÄ likadana bitar i yttertyg och foder, nÄlade ihop och sydde ihop dem rÀta mot rÀta, förutom i halshÄlet som lÀmnades öppet. Kragen klipptes ocksÄ ut i tvÄ delar, tÀnk en remsa tyg lika lÄng som halshÄlets omkrets, och svagt böjd för att fÄ en bÀttre passform och inte kÀnnas för snÀv runt halsen.

IMG_1850

Sy ihop kragen pÄ samma sÀtt, rÀta mot rÀta, och lÀmna öppet runt den strÀcka som ska fÀstas mot gollaren. Om tyget kÀnns sladdrigt och inte vill stÄ upp sÄ kan du stryka pÄ ett lager vliesolin pÄ yttertygets avigsida innan kragdelarna sys ihop, eller mer historiskt; sy pÄ ett lager linnetyg pÄ yttertygets del innan hopsömnad.

IMG_1849

För att plagget ska bli snyggt nÀr det vÀnds sÄ klipper jag ned sömsmÄnen lite sÄ det bara ÄterstÄr 4-6 mm, och klipper av hörnen sÄ det bara Àr nÄgon millimeter tyg kvar innan sömmen. VÀnd sedan gollaren och kragen ut och in sÄ rÀtsidan kommer fram, och pressa noga med strykjÀrn sÄ alla sömmar bli platta.

IMG_1851

Under tiden du pressar kan du dra till tygbitarna sÄ de hela tiden ligger kant i kant om du vill göra gollaren vÀndbar (om du vill kunna vÀlja vilken sida som ska vara utÄt). Har du redan en tydlig utsida sÄ pressar du alla kanter med sömmen 1-2 mm in mot insidan. Yttertyget ska alltsÄ skymtas frÄn insidan, men inget innertyg ska synas nÀr du tittar pÄ plagget frÄn utsidan. Eftersom ylle Àr töjbart och lite stretchigt och lÀtt formas med hjÀlp av Änga och vÀrmen frÄn stykjÀrnet kan du dra ut yttertyget lite runt om hela plagget sÄ det blir lite större.

IMG_1852

NÄla och sy fast kragen, yttertygets rÀtsida mot kragens rÀtsida, pÄ maskin. Pressa sömmen, och sy sedan ihop den sista sömmen (kragens foder med gollarens foder) för hand med kaststygn för att undvika synliga maskinsömmar. Jag vek in sömsmÄnerna i plagget för att inte ha nÄgra rÄa kanter synliga. Pressa med strykjÀrn, och sedan Àr du klar!

Jag sydde fast pÀrlknappar pÄ min, och den stÀngs med en flÀtad snodd eftersom det gick snabbare Àn att sy knapphÄl, och för att den skulle vara lajv-snygg och överdÄdig. Du kan ocksÄ sy fast knytband eller hyskor och hakar för att kunna stÀnga den.

IMG_2322


Leave a comment

Trossfrau- enkel och ekonomisk variant

Har du liksom jag upptÀckt att det hÀr med landsknektar varken Àr gratis eller snabbsytt?

Det hÀr inlÀgget Àr för dig som behöver en drÀkt typ -nu-, har begrÀnsad budget och en symaskin i nÀrheten. Observera att det hÀr inte Àr det mest historiska sÀttet att skapa en trossfrau pÄ, och lÀs gÀrna mina andra poster för att fÄ en bra insikt i 1500talets drÀktvÀrld sÄ du kan göra egna val.

  • VĂ€lj vilka delar du behöver just nu. Förenkla drĂ€kten sĂ„ blir den fortare klar. KlĂ€nningen Ă€r en viktig del, likasĂ„ en skjorta under och nĂ„gon slags huvudbonad. Skor Ă€r ju förstĂ„s trevligt om du Ă€r ute och rör pĂ„ dig, men med ett par knĂ€strumpor i enkla ballerinaskor kan du efterlikna sydda hosor och komular utan att det kostar dig flera tusenlappar.
  • Sy en skjorta enligt ett bra mönster, men anvĂ€nd bara halva bredden till fram och bakstycket. Dra sedan igenom 1 rynktrĂ„d genom halslinning och Ă€rmar, dra ihop dem till önskad bredd och knyt en knut. Strunta i smockningen och klipp istĂ€llet ut linneremsor till handleder och krage. Tygremsorna viks dubbelt och sys sedan fast i halslinning och Ă€rmhĂ„len vid handleden, allt pĂ„ maskin. Skjortor med separata kragar och manchetter hör till 1500talets mitt och senare i tiden, men skjortan gĂ„r fort att göra, blir bekvĂ€m och rĂ€tt lik de tidigare skjortor som finns till utseendet. Om du förlĂ€nger skjortan till knĂ€na ungefĂ€r, kan du hoppa över underkjol/klĂ€nning tills vidare.
  • AnvĂ€nd inte mer tyg Ă€n du behöver till klĂ€nningen. IstĂ€llet för att sy pĂ„ tygremsorna för hand ovanpĂ„ grundtyget, kan du klippa ett stort tygstycke till kjolen, och sedan flera tygremsor som du syr ihop med varandra pĂ„ maskin. Tex; lila tygstycke som nĂ„r till strax under knĂ€na, sedan en blĂ„ remsa, lila remsa, blĂ„ remsa, smal lila remsa som fĂ„llas. PĂ„ samma sĂ€tt kan du sy manchetterna som en vanlig lila Ă€rm, med en blĂ„ kant lĂ€ngst ut som du viker upp över Ă€rmen. Om du slitsar tyget behöver du ett tygstycke under, antingen en underkjol eller remsor pĂ„ baksidan, linneremsor som du fodrar med blir billigast.IMG_1544
  • Hoppa över hatt och tjusiga dekorationer. MĂ„nga av kvinnorna pĂ„ bilder och mĂ„lningar gĂ„r enkelt klĂ€dda, utan hatt och fina tillbehör. Det viktigaste Ă€r huvudduken, som tĂ€cker hĂ„ret och som du kan anvĂ€nda för att forma “wulsten” , div den speciella frisyren med lösdelar som formar huvudet bak till en eh…bulle. För att fĂ„ till formen behöver du antingen stora mĂ€ngder eget samt löshĂ„r, alternativt en stoppad korv som du syr eller nĂ„lar fast under huvudduken.

7c61c8b768503367621a7ab3f81dbea5

  • BĂ€ltet syns sĂ€llan, sĂ„ om du inte har ett bĂ€lte i lĂ€der kan du anvĂ€nda en smal tygremsa, antingen kraftig eller dubbelvikt och ihopsydd. Knyt fast ev pĂ„se, och dra sedan upp kjolen över bĂ€ltet sĂ„ du inte snubblar pĂ„ den nĂ€r du gĂ„r.

Hur mycket tyg som gÄr Ät till en trossfraudrÀkt beror förstÄs pÄ dina egna mÄtt, hur brett tyget Àr och hur du vÀljer att sy drÀkten. TygÄtgÄngen till min trossfrau hamnade pÄ ungefÀr:

KlÀnning: ca 3 m lila ylle (kjollÀngd *2, + ca 40 cm till livstycken + 50 cm till Àrmbredden) 1,5 m bredd. 0,6 m blÄtt ylle till remsor.

Underkjol: ca 2 m stadigt linne

SĂ€rk: ca 2 m tunnare linne

Huvuddukar och förklÀde: ca 1,5 m linne. Till huvuddukarna Àr det bÀst med ett tunt och jÀmnt vÀvt linne, förklÀdet kan du ta ett lite stadigare till.

Till hatt och gollar gÄr det Ät ytterligare ylle, ca 1 m totalt beroende pÄ hattens storlek.

Om du vÀljer att göra en enklare sÀrk, en klÀnning med remsor och en huvudduk kan du istÀllet klara dig pÄ ungefÀr 2,5 m ylle i grundfÀrg, 0,6 ylle till remsor samt totalt 2,5 m linne för att göra en klÀnning i ungefÀr samma storlek. Billigt!

(rÀkna ut dina mÄtt och gör en skiss eller utrÀkning pÄ papper först innan du bestÀller tyg, sÄ du Àr sÀker pÄ att det rÀcker)


Leave a comment

Trossfrauns bÀsta tips

Jag tĂ€nkte dela med mig av mina tips och “gör sĂ„ men inte sĂ„” som jag funderat över medan jag arbetat med min drĂ€kt. Jag började intressera mig för landsknechtar och trossfraus för ett par Ă„r sedan, och nu i höst har jag Ă€gnat en hel del tid Ă„t att lĂ€sa pĂ„, framförallt genom bildanalyser, dĂ„tida kĂ€llor och historia, men jag har ocksĂ„ kollat in vad andra duktiga medeltidsmĂ€nniskor och bloggare gjort.

FrÄn början blev jag vÀldigt besviken över att trossfraun och kvinnor överlag som följde med landsknektarnas arméer inte alls var klÀdda enligt principen more-is-more och att allt dekadent överdÄd och all smaklöshet verkade vara förbehÄllet mÀnnen, men efterhand sÄ har jag upptÀckt mycket annat intressant.

För dig som Àr intresserad av att sy en trossfraudrÀkt sÄ kommer hÀr en samling tips som jag sammanstÀllt, baserat pÄ vad folk i allmÀnhet gör och vad historien sÀger. Det Àr inte tÀnkt som nÄgon kritik för de som gör annorlunda- mÄnga vÀljer att bara inspireras av historien och sedan designa och tÀnka nytt, eller blanda efter eget huvud frÄn olika epoker, samhÀllsklasser eller bilder. NÀr man grÀver djupare hittar man dock tydliga skillnader mellan just den typiska trossfraun och andra samhÀllsklasser och sociala grupper med kvinnor.

Om du vill vara en sÄ historisk trossfrau som möjligt sÄ ska du satsa pÄ att skaffa dessa plagg:

  • KlĂ€nningen Ă€r gjord av ylletyg och dekorerad med remsor eller taggar av ylletyg eller i enstaka fall mönstrad sidenbrokad. Den bestĂ„r av Ă€rmar, överdel och kjoldel som sys ihop. Det finns mycket fĂ„ exempel pĂ„ Ă€rmlösa klĂ€nningar, eller Ă€rmar som snörs pĂ„ och av. Det finns dock i högre samhĂ€llsklasser, men trossfrauns klĂ€nning pĂ„minner i modell och utformning framförallt om bönders och arbetande kvinnors klĂ€nningar.

IMG_1568

KlÀnningen Àr enkel och praktisk, dekorationer och utsvÀvningar utgörs av pÄsydda remsor som slitsas eller lÀmnas hela. Men undantag finns!

  • Under klĂ€nningen bĂ€rs en underkjol eller underklĂ€nning, förmodligen av tunt ylle, men möjligtvis av linne. Den ger kjoldelen ett vackrare och större fall, vĂ€rmer och fĂ„ngar upp smuts och svett frĂ„n kroppen. PĂ„ den undre bilden syns en dekorerad kjolfĂ„ll; bara för att trossfraun vid första anblick inte Ă€r lika pĂ„fĂ„gel som mannen betyder det inte att hon saknar dekorationer och spĂ€nnande detaljer. Huruvida det rör sig om en lös underkjol eller en underklĂ€nning i form av en Ă€rmlös variant liknande överklĂ€nningen verkar bero var i historien vi befinner oss. Under tidigt 1500tal verkar det vara underklĂ€nningen som gĂ€ller, men senare under 1500talet förĂ€ndras modet och kvinnor börjar bĂ€ra tvĂ„delade drĂ€kter med en form av jacka och kjol, med underkjol under. Det hĂ€r betyder ocksĂ„ att olika ord för underplagget sĂ„som engelskans “petticoat” hĂ€nvisar till en funktion samtidigt som till ett plagg; och det kan röra sig om olika former av plagg.

dress1 Dubbla kjolkanter.

403px-The_Soldier_and_his_Wife

TvÄ lager med dekorerade kjolar, troligtvis i ylle.

  • En skjorta/chemise/sĂ€rk bĂ€rs nĂ€rmast kroppen under klĂ€nningen. Den vanligaste typen ser ut som mĂ€nnens skjorta med en krage, men det finns exempel pĂ„ teckningar av Urs Graf dĂ€r kvinnan bĂ€r ingenting (?) en lĂ„g sĂ€rk med veck samt en skjorta som Ă€r öppen och nedhasad. Kragen Ă€r gjort av det hopsamlade tyget frĂ„n sjĂ€lva skjortan, och en linneremsa sys pĂ„ över för stabilitet. I högre samhĂ€llsklasser kan kragen broderas, och i samtida drĂ€kter frĂ„n andra samhĂ€llsklasser och drĂ€kttyper kan skjortan Ă€ven smockas i olika mönster. Det Ă€r dock inget som gĂ„r att uttyda pĂ„ vanliga trĂ€snitt av landsknektar.
  • Strumpor, eller hosor för kvinnor, bĂ€rs under kjolen och Ă€r sydda av ylletyg, bĂ„de enfĂ€rgade och randiga förekommer. Är det kallt eller om skorna Ă€r lite stora sĂ„ kan du ha ett till par sydda sockor, som nĂ„r strax under vristen. Skor verkar vara de klassiska komularna, och det finns mĂ„nga bildkĂ€llor som visar kvinnor iförda komular med en extra rem över foten, som om skon kanske var lite stor eller begagnad och fick snöras fast för att inte falla av. Givetvis kan du slitsa dina korta sockor- vem vill inte ha en massa hĂ„l pĂ„ strumporna liksom! Mycket modemedvetet men möjligtvis lite opraktiskt.

b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe28734747fc91cdb3650673546d645a61d68403px-The_Soldier_and_his_Wife0303c1380b38e08a6c1d503047758c5adress2

  • PĂ„ huvudet bĂ€rs en wulsthaube innerst, en huvudbonad som kan bestĂ„ av extra hĂ„r, löshĂ„r, ull, en tygkorv eller dylikt under en duk i linne, den hĂ„ller frisyren pĂ„ plats och ger den huvudform som Ă€r vĂ€ldigt speciell för den hĂ€r perioden. Över den bĂ€rs en slöja (steuchlein) som kan se olika ut, men det vanligaste verkar vara att den knyts i nacken och sedan har en lĂ„ng, lös del som kan lindas runt huvudet, eller svepas över ansiktet som skydd mot damm. Över det hĂ€r bĂ€rs en hatt, samma som mĂ€nnen har, men sĂ€llan vid arbete.
  • Ett smalt bĂ€lte hĂ„ller upp kjolen och anvĂ€nds för att hĂ€nga en pĂ„se eller vĂ€ska i, och ett förklĂ€de Ă€r vanligt vid arbetet.
  • En gollar för att hĂ„lla vĂ€rmen pĂ„ kvĂ€llen Ă€r bra.

Sedan finns det givetvis massor med bra accessoarer och tillbehör, till exempel en fin packning, en pÄse för Àgodelar och pengar, ett radband mm.

NĂ€r du syr klĂ€nningen sĂ„ finns det nĂ„gra saker du kan tĂ€nka pĂ„ för att den ska sĂ€ga “en historiskt trolig mĂ€nniska” och inte “raveparty-aÂŽla 1500tal-möter-festival”

  • More is not more i fallet med kvinnorna. De har en praktisk klĂ€nning med nĂ„gra pĂ„sydda utsmyckningar i de flesta fall, och det finns detaljer som Ă€r trossfraubaserat, men mycket som inte Ă€r det. Vill du kĂ€nna dig sĂ€ker sĂ„ satsa pĂ„ en eller ett par remsor i kjolens nedre kant, med eller utan slits. Manchetterna bestĂ„r av en avvikande fĂ€rg vid handleden och bĂ€rs uppvikta. Överdelen har en tygremsa i en avvikande fĂ€rg lĂ€ngs med snörningen och runt halslinningen.
  • FĂ€rgerna som Ă€r vanligast pĂ„ mĂ„lningar verkar vara rosa, rött, blĂ„tt och svart till tygremsor. Det finns ett par gröna, bruna, lila och beige exempel ocksĂ„ men lĂ„t dig inte förföras av fĂ€rgkaskader och galna kombinationer, eller av de trĂ€snitt som fĂ€rglagts flera hundra Ă„r efter 1500talet och flyger runt pĂ„ internet. Min lila fĂ€rg Ă€r till exempel en egen tolkning, som inte Ă„terfinns i nĂ„gon av de mĂ„lningar jag tittat pĂ„. DĂ€r verkar den lila fĂ€rgen vara lite ljusare och mindre mĂ€ttad.
  • Ärmarna Ă€r oftast enkla och sys fast i klĂ€nningen. Alla typer av galet roliga Ă€rmar som jag sett verkar höra till mĂ€n eller andra samhĂ€llsgrupper. Undantaget utgörs av vad som verkar vara en underhĂ„llare, prostituerade och en sömmerska. En liten puff, nĂ„gra slitsar eller remsor verkar det dock finns exempel pĂ„.

b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe287 0303c1380b38e08a6c1d503047758c5a 403px-The_Soldier_and_his_Wife

  • Midjan Ă€r högre Ă€n tidigare Ă„rhundraden, sy den ca 1cm över din riktiga midja, dĂ„ kjoldelen hĂ€nger ned överdelen lite och fĂ„r den att sitta i din riktiga midja nĂ€r klĂ€nningen Ă€r klar.
  • Snörningen Ă€r mer eller mindre dold och sitter pĂ„ insidan av klĂ€nningen mitt fram, och i kjoldelen finns en slits som gör det enkelt att ta pĂ„ och av klĂ€nningen.
  • Till tidens skönhetsideal hör ett mjukt avrundat nack- och axelparti, en snĂ€v passform över midjan och sedan volymiösa höfter. Studera bildmaterial för att se hur kvinnor avbildas och försök efterlikna det hellre Ă€n de moderna ideal vi Ă€r vana vid. För extra markerade höfter kan du sy fast kjolens veck i livet sĂ„ att tyget stĂ„r ut nĂ€r du tar pĂ„ dig klĂ€nningen. Katafalk har en bra beskrivning pĂ„ sin blogg, dĂ€r hon ocksĂ„ har fina tutorials pĂ„ hur du syr olika plagg till trossfraun.

IMG_1566

  • VĂ€lj ett tunnare ylletyg till klĂ€nningen om du Ă€r rĂ€dd för att den kommer bli för varm, och sedan ett stadigare, valkat ylletyg till de delar du vill slitsa. PĂ„ det viset fĂ„r du rĂ€tt sorts fall i kjoldelen (mĂ„nga tĂ€ta veck) samtidigt som du kan skĂ€ra eller klippa slitsar utan att behöva fĂ„lla dem. Det finns bildunderlag pĂ„ slitsar som verkar vara fĂ„llade, men Ă„terigen- de Ă€r stora och inte sĂ„ vanliga pĂ„ knektar eller deras kvinnor. Slitsarna verkar vara just vad ser ut som- en dekoration som Ă„stadkoms genom att klippa eller skĂ€ra sönder ett fint ylletyg. Slösigt, onödigt och chockerande.

IMG_1566TÀta veck som böljar ut nÀr man rör pÄ kjolen lite.dress2

 Om du inte vill ha raka remsor sÄ finns det ett par exempel pÄ kjolar som har taggar, som kjolen lÀngst till vÀnster i bild.

  • För dig som redan Ă€r van att sy och har en toille, Ă€r den viktigaste skillnaden mot tidigare Ă„tsittande klĂ€nningar att ryggen Ă€r vĂ€ldigt lĂ„g, axeln lite förskjuten mot Ă€rmen, och urringningen rak och fyrkantig.

34747fc91cdb3650673546d645a61d68

Slutligen… Ibland Ă€r det lĂ€tt att drunkna lite i historien, sĂ„ ta gĂ€rna en funderare pĂ„ 1. nĂ€r du ska anvĂ€nda klĂ€nningen och 2. vad du vill göra i den. Vill du glida runt pĂ„ marknader och dricka lite öl eller ska du hacka grönsaker och bĂ€ra packning till och frĂ„n lĂ€ger? Gör en klĂ€nning och en drĂ€kt som passar dig och dina aktiviteter sĂ„ kommer det bli mycket roligare att anvĂ€nda den!

NĂ„gra bra knep Ă€r till exempel att lĂ„ta Ă€rmarna vara raka och oslitsade om du vill arbeta i klĂ€nningen, och haka upp kjolen i bĂ€ltet sĂ„ du inte snubblar pĂ„ den. Är det sommarevent du ska pĂ„ kanske ett tunnare tyg i klĂ€nningen Ă€r en bra idĂ©, medan nĂ„gra underkjolar i ylle och en fodrad gollar gör att du hĂ„ller dig varm pĂ„ svalare event. Din wulsthaube (alltsĂ„ huvudduken nĂ€rmast huvudet) kan du spraya med vatten om du vill ha Ă€nnu mer svalka, och en liten korg eller bĂ€rsĂ€ck gör att du kan ta med en flaska vatten (eller extra strumpor). Lycka till med drĂ€ktskapandet och skriv gĂ€rna en kommentar om du tyckte att tipsen hjĂ€lpte dig!


Leave a comment

Tellerbarret tutorial

HÀr kommer en steg-för-steg beskrivning med bilder pÄ hur jag gjorde min hatt. Det finns inga bevarade hattar, sÄ mycket Àr gissande och provande nÀr man Äterskapar de hÀr hattarna.

af9b5c40cb368e17cf8a6a746b3ee364

Jag har utgÄtt frÄn en konstruktion som anvÀnder sÄ lite tyg som möjligt, och mindre bitar, dÄ du gÀrna kan anvÀnda ett lite dyrare tyg. De flesta historiska mönster som finns kvar Àr ocksÄ otroligt kluriga och effektiva pÄ att anvÀnda tyg. Hatten bestÄr av ett brÀtte och en hattkulle som tillÄter hatten att sitta fast pÄ huvudet lite bÀttre, Àven utan snören. Vill du inte ha en hattkulle, utan istÀllet vill att hela hatten ska vila ovanpÄ huvudet kan du spana in Cathrins fina tutorial pÄ samma typ av hatt.

Hatten Àr handsydd i klÀde, linne och siden. Om du vill ha den Ànnu mer historisk sÄ kan du (sÄvitt jag lyckats lista ut) anvÀnda en slana/tunn smidig gren som du böjer och formar som en cirkel. Jag valde stÄltrÄd eftersom jag gjorde hatten en helg i januari, nÀr det finns dÄligt med material bÄde att hÀmta och köpa. Byt ocksÄ ut sidenet mot ylle- jag har valt siden för att göra hatten mer exklusiv, och framförallt svalare och lÀttare. Jag har inte hittat nÄgra förteckningar som sÀger att det ska vara siden i fodret, Àven om det anvÀndes till andra drÀktdetaljer. Ylle skulle nog vara ett sÀkrare kort rent historiskt.

SÄ, sÀtt igÄng med att vÀlja tyg. Du vill ha ett lite stadigare tyg, som Àr filtat och gÀrna har lite lyster. Ett fint klÀde eller lÀtt filtat, tÀtvÀvt ylle passar bra. Jag köpte mitt tyg pÄ Historiska rum, men Medeltidsmode har ocksÄ bra tyger.

Du behöver en bit pÄ 136 * 30 cm och en cirkel som har en diameter pÄ 25 cm, för att göra en hatt som Àr strax över 40 cm i diameter. Till fodertyget behöver du en remsa pÄ ca 50 *4 cm, och en cirkel med diametern 25 cm.

IMG_1598

1. AnvÀnd grov stÄltrÄd för att forma en cirkel, med en diameter pÄ 40 cm.

Genom att rotera stÄltrÄden lÀtt runt sig sjÀlv ett par varv till skapar du en hÄllbar grund till hatten, klipp till sist av Àndarna och snurra dem runt trÄden hÄrt ett par varv.

IMG_1599

2. Klipp ut en tygbit som Àr 136 * 30 cm.

IMG_1600

3. Sy ihop tygbitens kortÀndar med efterstygn eller med raksöm pÄ symaskin. Nu har du en tub.

IMG_1602

4. Pressa isÀr sömmen sÄ den blir platt.

IMG_1603

5. LÀgg tygtuben med rÀtsidan synlig runt stÄltrÄdscirkeln. Lika mycket tyg ska ligga pÄ ovan och undersidan.

IMG_1605

6. Sy runt hela tygbiten med trÄckelstygn (lÄnga förstygn) och en kraftig lin eller silkestrÄd.

IMG_1607IMG_1606

7. Samla ihop tyget genom att dra i trÄden allt efter som du syr.

NÄgra knappnÄlar gör att tyget hÄller sig pÄ plats och inte riskerar att dra sig.

IMG_1608

8. NÀr du trÄcklat runt hela innerkanten drar du Ät tyget sÄ hÄrt du kan och fÀster trÄckelsömmen genom att sy nÄgra gÄnger pÄ samma stÀlle.

Det Àr viktigt att du drar Ät hÄrt och fÀster noga, hattbrÀttets stabilitet Ästadkoms genom den hÀr sömmen.

Nu har du ett brÀtte till hatten!

IMG_1613

9. Sy ett varv runt innerkanten för att försÀkra dig om att hatten inte gÄr sönder vid anvÀndning. Sy efterstygn med en stadig trÄd, gÄ genom 2-3 veck varje gÄng.

IMG_1615

10. Dags att börja med hattkullen! Klipp ut en cirkel med diametern 25 cm och rita nÄgra snygga mönster om du vill ha det.

Jag anvÀnde samma mall som jag hade till min kjol. Klipp sedan lÀngs med strecken.

IMG_1618

11. Om du har valt att klippa ur ett mönster behöver du ett fodertyg. Klipp en fodertygsbit (siden) exakt lika stor som hattkullen.

LÀgg fodret under yttertyget och sy med trÄckelstygn runt hela. Yttertygets fina sida ska vara synligt.

IMG_1619

12. Dra ihop trÄckelsömmen sÄ tyget veckar sig lÀtt och hattkullen fÄr en bullig form, fÀst sedan trÄden.

Omkretsen runt hattkullen dÀr du dragit ihop sömmen ska vara ungefÀr lika stor som brÀttets innerkant.

Ca 15 cm i diameter Àr min (det beror lite pÄ tygets tjocklek).

IMG_1621

13. LÀgg hattkullen pÄ brÀttet och kontrollera att den Àr lagom stor.

IMG_1623

14. NÄla fast hattkullen frÄn hattens insida. Det hÀr Àr lite pilligt och svÄrt att ta kort pÄ.

Sy fast hattkullen kant i kant (rÀta mot rÀta) med hattens brÀtte frÄn insidan.

Sy med en stadig trÄd men med glesare stygn Àn vanligt (du vill kunna sticka igenom fjÀdrar senare)

IMG_1624

15. Klipp ut en remsa fodertyg, 4 cm bred. LÀngden ska vara hattens innerkant + nÄgra cm extra.

Min remsa var ca 50 cm lÄng. Pressa in 0,8-10 mm av lÄngsidans kanter pÄ varje sida.

IMG_1625

16. NÄla fast remsan med de pressade kanterna inÄt mot hatten, runt om hela innerkanten.Remsan ska ligga ungefÀr 1 cm frÄn sjÀlva kanten och skyddar hattens kanter och sömmar,gör att insidan ser snyggare ut och förhindrar att hatten skaver eller kliar om den ligger direkt mot huvudet. Sy med en tunn trÄd runt remsan, anvÀnd kaststygn och sy i de veck som ligger mot remsan.

Sedan viker du in remsan i hatten, runt om brÀttet och hattkullens tyg, och syr fast den med kaststygn i fodertyget pÄ insidan. Den hÀr sömmen kommer inte synas, och kan vara lite svÄr att komma Ät att sy. Enklast Àr att greppa tag i hattens innerkant och bÀnda ut den med ena handen medan du syr. Var inte orolig för att dra lite, kom ihÄg att du sytt en förstÀrkningssöm runt brÀttet tidigare.

IMG_1656

 SÄhÀr ser foderkanten ut nÀr du Àr klar. Fint och bekvÀmt! Tunt tyg (siden) kommer vecka sig mer Àn ex linne.

17. Sy ett par tygband till hatten för att hÄlla den pÄ plats pÄ huvudet.

Tygbanden gör du av 40-50 cm lÄnga tygremsor i linne, 2 cm breda. Vik dem pÄ mitten lÀngs med tygremsans lÀngd (sÄ de blir 1 cm breda), pressa med strykjÀrn. Vik upp remsan, vik sedan in kanterna mot mittentrecket, pressa igen sÄ kanterna hÄller sig invikta, och vik remsan pÄ mitten igen. DÄ blir den ungefÀr 5 mm bred, pressa noga sÄ tyget hÄller sig vikt. Sedan syr du ihop remsorna med en tunn linnetrÄd och kaststygn.

IMG_1657

Om du drar Ät lite extra medan du syr kommer banden bli spiralformade. Jag tycker det Àr snyggt, men vill du ha slÀta band syr du lite lösare och kan sedan pressa dem helt slÀta och raka med strykjÀrn och Änga.

NÀr du syr fast banden sÄ nÄlar du först fast dem pÄ hatten och provar hur de ska sitta sÄ hatten sitter bra och balanserat. Vill du ha hatten till en mansdrÀkt kan du prova direkt pÄ huvudet. Ska du anvÀnda den pÄ en wulsthaube som kvinna behöver du först ha gjort wulsten (korven) och huvuddukarna dÄ dessa pÄverkar hur hatten ligger pÄ huvudet.

IMG_1656

18. Sy fast banden med lintrÄd, sy runt hela bandet ca 1 cm,

  avsluta genom att sy genom hela hattens innerkant och upp över bandet nÄgra varv sÄ det sitter stadigt.

Klar! Nu saknas bara fjÀdrarna; jag ska köpa vita strutsplymer som sÀtts fast runt hela hatten.

SÄdana hittar jag pÄ KapitelhusgÄrden till exempel.

IMG_1655

IMG_1654

Titta gÀrna pÄ mitt inlÀgg om hattar för att se olika trÀsnitt och bilder pÄ hattarna.

Om du vill ha andra mĂ„tt pĂ„ din hatt Ă€r det enkelt att rĂ€kna om mina, börja med att tillverka stĂ„ltrĂ„dsramen med det mĂ„tt du vill ha pĂ„ hatten. MĂ€t sedan omkretsen runt stĂ„ltrĂ„den -1 cm; sĂ„ lĂ„ng tygbit behöver du. LĂ€gg inte pĂ„ nĂ„gon sömsmĂ„n för sömmen som gör tygbiten till en tub, du vill ha en spĂ€nd tygbit och tyg töjer sig alltid lite. Tygbitens bredd ökar och minskar ocksĂ„ med ramens storlek; du vill ha kvar ca 15 cm i mitten som hĂ„l för huvudet. RĂ€kna pĂ„ hattens diameter: om hatten Ă€r 40 cm i diameter sĂ„ blir tygremsans bredd 40 – 15 (huvudhĂ„l)= 25/2 = ca 13 cm. 13 cm + sömsmĂ„n pĂ„ varje sida = 15 cm. 15 cm Ă€r mĂ„ttet pĂ„ brĂ€ttets ena sida (undersidan) * 2 ger dig remsans totala bredd = 30 cm.  UtrĂ€kningen Ă€r ungefĂ€rlig, prova alltid pĂ„ din egen hatt, med ditt eget tyg innan du syr ihop allt.


Leave a comment

Tellerbarret till trossfraun

Det hĂ€r Ă€r hatt nummer tvĂ„ som jag experimenterat med, det Ă€r en sĂ„n hĂ€r hatt med massor av plymer och hopveckat tyg som dras ihop mot hattkullen. Min blev mörkblĂ„ med vita sidendetaljer för att passa ihop med resten av drĂ€kten. Internet kallar den hĂ€r hatten för “platter hat” alltsĂ„ en Tellerbarret. Det verkar syfta pĂ„ lite olika slags stora, plana hattar.

 

af9b5c40cb368e17cf8a6a746b3ee364

dress1

Jag valde att handsy min i klÀde, siden och remsor av linnetyg. Nu ska jag bara köpa lite fina fjÀdrar till den, just den hÀr modellen verkar ha plymer av struts runt hela brÀttet. Ingen budgethatt precis, men vÀldigt hÀftig!

IMG_1655 IMG_1654