HANDCRAFTED HISTORY


Leave a comment

Snörnäbbar

En snörnäbb är en liten metallkon som du trär på en rem för att få ett snyggt och praktiskt avslut.

WP_20160302_11_10_21_ProRemmen blir lättare att trä genom snörhål och håller längre. Jag använder mina för att snöra klänningar och liknande tajta plagg, och H har en hel samling på knektdräkten. Du kan också ha ett snöre med en snörnäbb i varje ände, för att knyta ihop plagg eller plaggdelar, men till klänningar behöver jag bara en näbb eftersom de snörs från samma håll hela tiden.

 

När jag snör klänningarna så brukar jag göra en spiralsnörning runt genom alla hål. Längst ned har jag en knut eller ögla som hindrar snodden att glida upp genom hålen. När jag snör upp klänningen så brukar jag oftast knyta upp knuten längst ner och dra igenom snodden genom hålen, men ibland snör jag upp klänningen uppifrån genom att trä tillbaka snörnäbben genom hålen. Mitt tips är att inte snöra upp klänningen genom att dra snörnäbben baklänges genom hålen eftersom både hål och fästningen till snörnäbben slits snabbare då.

WP_20160302_11_08_26_ProSpiralsnörning verkar vara den vanligaste typen av snörning under medeltiden. Hålen sitter inte i jämna par, utan lite diagonalt så att snodden drar jämnt. Klänningen snörs med en snodd, runt hela vägen nerifrån och upp. På vissa bilder kan man se snörningen på insidan genom glipan, eller så är klänningen helt snörd och du ser bara snörningen på utsidan.

 

 

WP_20160302_11_08_56_ProHögst upp och längst ned sitter hålen parallellt med varandra för att få ett jämt avslut. Jag brukar också snöra det sista snörhålsparet två gånger för att göra snörningen stabil och låsa den. Oftast behöver jag inte knyta den då, annat än med en enkel löpögla. Det gör det enkelt att få upp snörningen igen även om den blivit fuktig eller det är mörkt och svårt att se, vilket jag var tacksam över under Visby.

 

 

 

 

 

WP_20160302_11_09_34_Pro Längst ner är snodden knuten med en knut eller en löpögla. Om jag inte behöver dra igenom snodden för att att få av mig klänningen knyter jag den med en dubbelknut.

 

 

 

 

 

 

WP_20160302_11_08_56_Pro

Om du gör en riktigt lång snodd så behöver den inte dras bort från hålen, utan du kan få av dig klänningen genom att fördela snodden mellan hålen så den blir nog lös att dra över huvudet. Det går åt mer snodd än man tänker sig; jag gjorde över 3 meter till den här klänningen som ett experiment. Det går bra att dra den över huvudet, men frågan är om det inte går fortare och är mer historiskt att helt enkelt snöra om den varje dag?

 

 

 

 

Ett problem med snörnäbbar som finns att köpa idag är att de sällan passar med de snörhål som jag syr, de känns alltid lite för stora och klumpiga. Att sätta fast snörnäbben på remmen är också ett kapitel för sig; oavsett hur mycket det limmas, sys och knyts så har de en tendens att vilja lossna efter ett tag. De senaste snörnäbbarna jag köpte hade hål runt hela öppningen, det gör att de kan sys fast ordentligt. Efter den insikten gjorde jag två hål i mina hela snörnäbbar och kunde sedan sy fast remmarna i näbbarna. Då höll de bättre, men sömmen nöttes oftast upp först och näbben ramlade av. Typiskt…

Nu senast gjorde jag snörhålen i min gröna klänning så stora om jag ville ha dem, och inte så stora som snörnäbben behövde. Hålen såg finare ut och var bekväma att sy (ok, lite våld kanske användes) men jag funderade lite på var jag skulle få tag i nog små snörnäbbar. Lösningen blev att göra om de jag redan hade; genom att bända upp sidorna på snörnäbben så kunde jag stoppa i den slyngade snodden, och sedan vek jag in snörnäbbens sidor en åt gången. Den första veks ned mot snodden för att klämma fast den ordentligt, och den andra lades sedan omlott över så omkretsen på snörnäbben minskade. På slutet så använde jag inte hålen för att sy fast snodden eftersom den satt bra, utan jag vek istället metallkanten in mot snodden. Resultatet blev små metalltänder som biter in i snodden och håller fast den ytterligare. Förmodligen kommer de här metallpiggarna till slut skava av snodden, men det ska bli intressant att se om remmen håller längre tid nu!

WP_20160217_14_04_04_ProWP_20160217_14_04_08_ProWP_20160217_14_07_56_Pro

En snodd utan synliga sömmar som kan skavas upp, med en smalare snörnäbb som enkelt glider genom hålen!


Leave a comment

Onödigt men roligt

http://hsifeng.livejournal.com/176297.html

Den här länken är ganska onödig, men alldeles för rolig för att inte dela med sig av. Jag har inte källgranskat något djupare, men det finns fler källor på “medeltidsfestivaler” i Tyskland under samma period. Njut och begrunda historiens gång!


Leave a comment

Tutorial Gollar

Här kommer en beskrivning och lite tips på hur du syr en fodrad gollar!

Om du vill veta mer om gollars som plagg och få lite bildinspiration så finns det en hel del bilder på min pinterest. Kort sagt är det en liten krage/ett dok du lägger över axlarna, med eller utan påsydd krage, som värmer och skyddar överkroppen hos kvinnor. Eftersom jag mest spanat in kvinnor från 1500-1530 för min knektdräkt så blir bildmaterialet därifrån, och den verkar vara vanliga på knektarnas kvinnor, men du hittar den på fler ställen än bara hos knektar och över en längre tid i historien. Snitt, tyg, stängning, form, dekorationer och material är viktiga val för att den ska passa in till din dräkt, så bläddra gärna lite extra i källor om du vill sy en historisk variant. Min gjordes inför ett lajv, men var så otroligt bra att jag vill dela med mig av den till er så ni också kan få äga detta praktiska plagg!

IMG_2274

Efter Krigshjärtalajvet och vår resa till Tallinn insåg jag hur praktiskt det är med en gollar, så jag tänkte visa hur jag gjorde min (i sista stund och stor panik inför lajvet).

Nu är jag på gång med en ny, med samma modell fast fodrad med päls och sydd för hand. Möjligtvis kommer nästa vara ännu lite mindre, men storlek och form skiljer sig åt under 1500talet, så spana på mycket bilder och fundera på vad du är ute efter innan du börjar klippa!

Den här modellen bygger på en dokdel och en kragdel som sys ihop, och du kan vändsy den på symaskin utan några synliga sömmar. Vill du inte ha en fodrad kan du använda samma princip och utseende på delarna, men kanske sy den för hand för att undvika synliga maskinsömmar. Vill du satsa på en mer historisk teknik så syr du fast fodret i övertyget för hand, på insidan (alltså inte på avigsidan). Att skarva är också helt rätt. Det finns liknande mönsterdelar till ytterplagg och mantlar, och kragar var vanligt på ytterplagg, men jag har inte hittat några mönsterdelar eller bevarade plagg som visar hur mönsterdelarna såg ut till en gollar.

Gollaren kan skäras ut i ett stycke, men för att få till en bra passform gjorde jag en toille i bomullstyg först. Jag började med att skära ut en cirkel, klippa upp en linje och sedan prova den. Det går verkligen inte åt mycket tyg till en gollar, och tittar man på bilder så verkar det vara vanligt att de inte ens går utanför axlarna. Jag tog bort tyg från ryggpartiet (det är därför tygbiten har en bredare öppning nedtill fram) och lite från axelpartiets kanter och fick till en sådan här passform. Genom att klippa ut en liten rundel för halsen ligger den bra utan att skava.

IMG_1847

Sedan klippte jag ut två likadana bitar i yttertyg och foder, nålade ihop och sydde ihop dem räta mot räta, förutom i halshålet som lämnades öppet. Kragen klipptes också ut i två delar, tänk en remsa tyg lika lång som halshålets omkrets, och svagt böjd för att få en bättre passform och inte kännas för snäv runt halsen.

IMG_1850

Sy ihop kragen på samma sätt, räta mot räta, och lämna öppet runt den sträcka som ska fästas mot gollaren. Om tyget känns sladdrigt och inte vill stå upp så kan du stryka på ett lager vliesolin på yttertygets avigsida innan kragdelarna sys ihop, eller mer historiskt; sy på ett lager linnetyg på yttertygets del innan hopsömnad.

IMG_1849

För att plagget ska bli snyggt när det vänds så klipper jag ned sömsmånen lite så det bara återstår 4-6 mm, och klipper av hörnen så det bara är någon millimeter tyg kvar innan sömmen. Vänd sedan gollaren och kragen ut och in så rätsidan kommer fram, och pressa noga med strykjärn så alla sömmar bli platta.

IMG_1851

Under tiden du pressar kan du dra till tygbitarna så de hela tiden ligger kant i kant om du vill göra gollaren vändbar (om du vill kunna välja vilken sida som ska vara utåt). Har du redan en tydlig utsida så pressar du alla kanter med sömmen 1-2 mm in mot insidan. Yttertyget ska alltså skymtas från insidan, men inget innertyg ska synas när du tittar på plagget från utsidan. Eftersom ylle är töjbart och lite stretchigt och lätt formas med hjälp av ånga och värmen från stykjärnet kan du dra ut yttertyget lite runt om hela plagget så det blir lite större.

IMG_1852

Nåla och sy fast kragen, yttertygets rätsida mot kragens rätsida, på maskin. Pressa sömmen, och sy sedan ihop den sista sömmen (kragens foder med gollarens foder) för hand med kaststygn för att undvika synliga maskinsömmar. Jag vek in sömsmånerna i plagget för att inte ha några råa kanter synliga. Pressa med strykjärn, och sedan är du klar!

Jag sydde fast pärlknappar på min, och den stängs med en flätad snodd eftersom det gick snabbare än att sy knapphål, och för att den skulle vara lajv-snygg och överdådig. Du kan också sy fast knytband eller hyskor och hakar för att kunna stänga den.

IMG_2322


1 Comment

Vinterslits med Proknekt

WP_20151121_12_10_21_Pro

För ett par helger sedan var jag och sambon i Tallinn på Vinterslits tillsammans med föreningen Proknekt.(Nu kanske ni förväntar er fina bilder på mig och sambon, men vi hade så fullt upp så allt som blev dokumenterat, gjordes så med mobilen på väg mot nyare äventyr. Men föreställ er att vi sitter bakom kameran och har det trevligt.)

WP_20151121_23_20_28_Pro

Det blev en båttur över havet, mysigt hotell med Spa, promenader genom Tallinns gamla stad och ett noggrant provande av olika caféer och pralinbutiker. Som grädde på moset drog vi på oss knektkläderna på lördagskvällen, sippade champagne och åt sedan medeltidsmat på Olde Hansarestaurangen. Dit och hem marcherade vi genom Tallinns vintermörka gator, med snö och hagel vinandes kring hattarna.

WP_20151121_13_32_28_Pro

En väldigt bra helg på det stora hela.

WP_20151121_23_19_54_Pro

Jag hade bra planer på att hinna sy både varm underklänning, extra kjol och pälsfodrad gollar för att slippa frysa. Men helt plötsligt gick veckorna och med fem dagar kvar och massor av jobb att hinna med innan vi skulle resa fick jag inse att den mentala friden var viktigare än att hinna paniksy ihop några plagg, så jag packade med samma kläder som jag hade på Visby i somras när det var som varmast. Jajamensann, tunnaste ullklänningen, bara linne närmast kroppen och en liten hatt som mest var bra för att hålla borta solen ur ögonen. Tvärtemot alla tips som jag brukar dela med mig av. För att inte frysa rumpan av mig allt för snabbt så drog jag på mig den gollar jag hade på Krigshjärtalajvet i juni samt mina vanliga skinnhandskar. Eftersom jag inte hunnit gå in nya komularna än så hade jag mina vanliga skinnstövlar.

WP_20151121_18_18_35_Pro

Att ta selfies med mobilen hör inte till mina mer nobla egenskaper. Såhär såg jag då ut, samma svala trivsamma kläder som i somras… men, jag frös inte!

Frusna, kalla jag som brukar vilja dra på mig tre lager ylle innan jag sticker ut näsan genom dörren frös inte med tunna sommarkläder mitt i ett snöoväder. Visst var jag kall, och tacksam för att snöstormen inte kändes så mycket i medeltidstadens trånga gator. Men jag klarade mig hela kvällen!

WP_20151121_23_20_19_Pro

Nu tänker du frusna medmänniska att det måste vara något lurt på gång, men det var nog så att jag lyckades att pricka in några av de allra viktigaste punkterna på min Att inte Frysa-lista:

  • Jag täckte all synlig hud (förutom ansiktet) mot blåsten och vädret.
  • Jag höll mig i rörelse.
  • Jag åt och drack en massa vilket gav mig ny energi.
  • Jag blev inte blöt av vädret eller av svett så jag kylde inte ner kroppen.
  • Jag hade huvudet täckt (faktiskt enda delen av kroppen där jag lyckades med tre lager, varav två dock var i linne).
  • Fötterna var varma och torra hela tiden.

Sen skadade det inte heller att hatten, som skyddar mot solen, nu också kunde dras ner på snedden för att fånga upp lite av vinden. Vi marscherade även i ett dubbelt led, så mycket av vindbyarna fram och bakifrån mildrades. Jag insåg helt plötsligt varför man vill gå på led!

Men trots en bra helg tänker jag inte bli övermodig, för nästa vecka flyger jag till Visby och Medeltida Jul och då tänker jag mig en dräkt med fler lager ull, medan linneplaggen får stanna hemma. Väl på plats föreläser jag om hur man kan hålla värmen i medeltiden, delar med mig av fler bra tips och massor av inspiration, och har en workshop på lördagen där du kan rita, konstruera och sy ihop egna överplagg från olika perioder av medeltiden; mantlar, hättor, kappor, rockar… Ja, mer om det senare.

Nu ska jag nog fortsätta sy på den där gollarn med päls så den blir färdig någon gång.

WP_20151121_22_13_39_Pro


Leave a comment

Umas medeltidsdagar

Förra veckan var jag på Umas medeltidsdagar som hölls ute på lajvområdet i Tällberg. Området har en riktig brunn, utedass, flera timrade byggnader och fantastisk natur. Eftersom det är ett lajvområde är också hela området helt i avsaknad av moderna inslag, och det gör att miljön blir så fantastisk stämningsfull. Visst blir det lite mindre bekvämt och lite mer mygg, men vad gör väl det! Jag vill ju allra helst vistas i drömmen (SCAfolkets motsvarighet till inlajv, alltså en vision och en stämning som inte bryts av den moderna vardagen) och inte i ett modernt hus, sittandes bredvid bilar och moderna saker. Eftersom miljön var så vacker och stämningsfull så ansträngde sig också alla för att städa bort moderna saker, gå ut för att prata i telefon och så vidare, vilket gjorde allt ännu häftigare!

För att göra eventet ännu bättre så hade också arrangörerna dragit dit en badtunna, fixat med bågskyttebanor och tävlingar och en massa aktiviteter. För mig gick det sk*tdåligt att skjuta (ovanligt dåligt alltså) men efter en skämmig tävling fick jag hjälp av Anders på Arrownet med att skaffa mig pilar som var anpassade till min båge, och mäta ut var jag skulle placera dem på strängen. Tänk att det går så magiskt mycket lättare att ägna sig åt en aktivitet när man har bra grejjer och tips från någon som kan sina saker! Så nu är jag riktigt peppad på att fortsätta skjuta.

Det här blir mest en bildpost faktiskt, med massor av fina människor och fina miljöer.

IMG_2320

Jag provade min nya trossfraudräkt och insåg att den faktiskt var det varmaste jag hade med mig- så den fick fortsätta vara på. Gollarn (halskragen) sydde jag ursprungligen till lajvet Krigshjärta men den fick följa med för att jag inte skulle frysa. Det var inte vidare varmt och regnade mest hela tiden, men vi hade roligt ändå!

IMG_2325

IMG_2315

K var en av arrangörerna och sprang omkring för att se att alla hade det bra mest hela tiden. Men jag fick henne att stå still för ett par kort i alla fall.

IMG_2309

En del av området

IMG_2308

Hantverkshäng på värdshuset. Tyvärr är flera av bilderna lite suddiga pga långa slutartider, men jag ville inte fota med blixt och det var ganska mörkt inomhus.

IMG_2313 IMG_2302

H reparerar ett bord som han just tog sönder. Han påstod att det behövde förbättras men jag förstår nog att man mest ville bygga något…

IMG_2298 IMG_2289

Inifrån värdshuset, där vi satt på kvällarna och hantverkade, åt, drack och sjöng.

IMG_2287

A har precis hört fulgöken? Eller var det knott ute tro?

IMG_2239

K bodde i ensam lyx i köpmanhuset. Är det regnigt kan man alltid använda takkronan för att torka kläder…

IMG_2236 IMG_2240 IMG_2226

Första dagen var det rätt bra väder och vi hade en bågskyttetävling. Om man inte ville skjuta själv så kunde man agera publik och hejja lite. Det blev också allmänt häng mellan omgångarna…

IMG_2225

Men myggen hade också hittat till tävlingsplatsen…

IMG_2222 IMG_2218 IMG_2216 IMG_2318

J har någon grejj på gång att han ska se missnöjd ut på alla bilder. På riktigt var alla glada, nästan hela tiden…

IMG_2214IMG_2263

K i sin fina dräkt

IMG_2269

Å hälsade på över dagen och ställde upp på att bli fotad

IMG_2286 IMG_2280 IMG_2264 IMG_2247

R i sin snygga mansdräkt, blev lite avundsjuk eftersom den såg så varm och mysig ut.


Leave a comment

Trossfrau- enkel och ekonomisk variant

Har du liksom jag upptäckt att det här med landsknektar varken är gratis eller snabbsytt?

Det här inlägget är för dig som behöver en dräkt typ -nu-, har begränsad budget och en symaskin i närheten. Observera att det här inte är det mest historiska sättet att skapa en trossfrau på, och läs gärna mina andra poster för att få en bra insikt i 1500talets dräktvärld så du kan göra egna val.

  • Välj vilka delar du behöver just nu. Förenkla dräkten så blir den fortare klar. Klänningen är en viktig del, likaså en skjorta under och någon slags huvudbonad. Skor är ju förstås trevligt om du är ute och rör på dig, men med ett par knästrumpor i enkla ballerinaskor kan du efterlikna sydda hosor och komular utan att det kostar dig flera tusenlappar.
  • Sy en skjorta enligt ett bra mönster, men använd bara halva bredden till fram och bakstycket. Dra sedan igenom 1 rynktråd genom halslinning och ärmar, dra ihop dem till önskad bredd och knyt en knut. Strunta i smockningen och klipp istället ut linneremsor till handleder och krage. Tygremsorna viks dubbelt och sys sedan fast i halslinning och ärmhålen vid handleden, allt på maskin. Skjortor med separata kragar och manchetter hör till 1500talets mitt och senare i tiden, men skjortan går fort att göra, blir bekväm och rätt lik de tidigare skjortor som finns till utseendet. Om du förlänger skjortan till knäna ungefär, kan du hoppa över underkjol/klänning tills vidare.
  • Använd inte mer tyg än du behöver till klänningen. Istället för att sy på tygremsorna för hand ovanpå grundtyget, kan du klippa ett stort tygstycke till kjolen, och sedan flera tygremsor som du syr ihop med varandra på maskin. Tex; lila tygstycke som når till strax under knäna, sedan en blå remsa, lila remsa, blå remsa, smal lila remsa som fållas. På samma sätt kan du sy manchetterna som en vanlig lila ärm, med en blå kant längst ut som du viker upp över ärmen. Om du slitsar tyget behöver du ett tygstycke under, antingen en underkjol eller remsor på baksidan, linneremsor som du fodrar med blir billigast.IMG_1544
  • Hoppa över hatt och tjusiga dekorationer. Många av kvinnorna på bilder och målningar går enkelt klädda, utan hatt och fina tillbehör. Det viktigaste är huvudduken, som täcker håret och som du kan använda för att forma “wulsten” , div den speciella frisyren med lösdelar som formar huvudet bak till en eh…bulle. För att få till formen behöver du antingen stora mängder eget samt löshår, alternativt en stoppad korv som du syr eller nålar fast under huvudduken.

7c61c8b768503367621a7ab3f81dbea5

  • Bältet syns sällan, så om du inte har ett bälte i läder kan du använda en smal tygremsa, antingen kraftig eller dubbelvikt och ihopsydd. Knyt fast ev påse, och dra sedan upp kjolen över bältet så du inte snubblar på den när du går.

Hur mycket tyg som går åt till en trossfraudräkt beror förstås på dina egna mått, hur brett tyget är och hur du väljer att sy dräkten. Tygåtgången till min trossfrau hamnade på ungefär:

Klänning: ca 3 m lila ylle (kjollängd *2, + ca 40 cm till livstycken + 50 cm till ärmbredden) 1,5 m bredd. 0,6 m blått ylle till remsor.

Underkjol: ca 2 m stadigt linne

Särk: ca 2 m tunnare linne

Huvuddukar och förkläde: ca 1,5 m linne. Till huvuddukarna är det bäst med ett tunt och jämnt vävt linne, förklädet kan du ta ett lite stadigare till.

Till hatt och gollar går det åt ytterligare ylle, ca 1 m totalt beroende på hattens storlek.

Om du väljer att göra en enklare särk, en klänning med remsor och en huvudduk kan du istället klara dig på ungefär 2,5 m ylle i grundfärg, 0,6 ylle till remsor samt totalt 2,5 m linne för att göra en klänning i ungefär samma storlek. Billigt!

(räkna ut dina mått och gör en skiss eller uträkning på papper först innan du beställer tyg, så du är säker på att det räcker)


1 Comment

På trossfrauns huvud

Nej, det räcker ju trots allt inte med en hatt! Den välklädda trossfraun måste ju ha något mer på huvudet också. Men vad hade de på huvudet egentligen?

Det finns flera kvinnor som redan gjort bra efterforskningar på ämnet och till och med publicerat användbara filmklipp och tutorials, så jag bläddrade helt enkelt igenom internet och samlade på mig lite bilder och länkar längs vägen, ni hittar dem längre ned i texten.

Underst har vi kvinnans hår, och det mesta tyder på att det var långt, och bars flätat på huvudet i en frisyr uppe på huvudet som sedan förstärks med en wulsthaube. Det finns några olika teorier kring hur mycket löshår, riktigt hår och stoppning som kvinnan har närmast huvudet, men jag är en mycket bekväm medeltidsperson och valde att göra en lösning där jag sätter upp mitt hår i en vanlig fläta, en snodd eller bara snurrar ihop det under min wulsthaube. Tar det mer än två minuter för mig att få frukost så blir jag otålig…

IMG_1699

Knuten med en snodd blev mest synlig under huvudbonaderna, men för att fota lite duger den…

Vill du själv vara mer medeltida underst, så kan du fläta upp ditt hår om det är långt. Titta gärna på bilder på kvinnor från samma period som inte bär huvudbonader. Har du kort eller halvlångt hår gör du istället hela stilen med wulsten (kringlan som stoppas).

Det man ser i bildkällor är först wulsthauben, det jag valt att ha som understa lager. Den består av en huvudduk/hätta samt någon slags utfyllnad och bildar en krans eller båge långt bak på huvudet. Huruvida stoppningen fästs direkt på huvudet i form av ex en lösfläta, eller om den är insydd i hauben vet jag inte, det finns flera olika teorier och det är möjligt att man gjorde på olika sätt. Vissa kvinnor verkar bara ha på sig en sådan, mer eller mindre dekorerad, och på några av bilderna kan man ana detaljer som berättar om hur den kunde vara sydd.

7c61c8b768503367621a7ab3f81dbea510393891_10152551106213523_8469128820597500475_n

Jag sydde en wulsthaube med stoppning som jag bara drar på mig som en hätta, och fäster genom att knyta bak i nacken med ett par linneband.

Katafalk har en bra beskrivning på hur du kan göra en typ av wulsthaube.

IMG_1703

IMG_1705IMG_1706IMG_1708

Några kvinnor som omskrivs som prostituerade verkar istället ha ett hårnät eller annan mer dekorerad hätta, och sedan en hatt direkt på denna. Att dekorera huvuddukarna eller bära hårnät återfinns också i flera andra bildkällor, då det verkar vara kvinnor från högre samhällsklasser som bär hår och huvuddukar så. Men som soldatfru så kan praktiskt vara bra.

d6f4b07ebfc676906dc836a582742420690a2bbc0e188cc75337b6bf6f90f468

 Över wulsthauben bärs en “vanlig” huvudduk/slöja som kallas för steuchlein, som består av ett stort tygstycke av linne som du sedan knyter eller draperar på olika trevliga sätt. Längd, bredd och variationer på utsmyckningar verkar variera med kvinnorna som bär dem.

dress2

Kvinnan till vänster verkar ha sin vikt och fastnålad i nacken, och har sedan dragit den runt halsen (förmodligen för att kunna göra som kvinnan till höger och få skydd mot att andas in damm under marschen). Är det då en slöja, eller är det wulsthauben som syns? Jag tror att det är slöjan, eftersom den hänger ned fram över ansiktet. Den verkar i allmänhet gå lite över wulsthauben, så att denna inte är synlig. Kvinnan till höger verkar ha en dekorerad variant på huvudet.

dress1b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe287403px-The_Soldier_and_his_Wife

När du knutit fast din steuchlein, slöja, på huvudet kan du också låta den hänga fram lite löst, under hakan, och sedan fästa den igen på huvudet med en nål.

20b979c14bc391c1d41771c6053f6b43

Eller varför inte satsa på en diskret variant med mindre tyg, som håller sig på huvudet?

maiden

Exakt hur huvudduken är gjord, eller vilka mått den har är jag inte säker på. Alla dessa bilder men inga bevarade plagg! Men om man får tro den här bilden så kan det vara en alldeles vanlig rektangel, nog bred för att gå från din panna och ned i nacken för att täcka hår och stoppning/wulsthaube under, och nog lång för att sedan kunna knytas och dras över ansiktet, eller runt huvudet som en kringla. Jag gjorde min ca 50 * 150 cm, och det blev lagom till min wulsthaube. Ju mer stoppning och fluff du har på huvudet desto bredare steuchlein behöver du för att den ska täcka allting.

IMG_1709IMG_1716

Med wulsthauben, och sedan med slöjan knuten i nacken och snurrad runt huvudet.

Dra till slöjan fram över ansiktet så den är lite lös, den sitter bra ändå och du slipper känna dig inknuten + du ser mer ut som träsnitten. Jag använder inga nålar när jag knyter min, men om du vill dra fram den över ansiktet som munskydd så behöver du några stycken att nåla fast den med.

Jag hittade några väldigt bra youtubeklipp som beskriver hur du kan göra + bära dessa.

IMG_1742

Sist av allt bärs hatten ovanpå allting, jag knyter min med två linneband i nacken, och de två andra huvudbonaderna gör att hatten lägger sig lite framåt och nedåt över huvudet. Här bärs den dessutom snett. Jag är så nöjd med hatten, den blev fantastiskt löjlig, och fjädrarna som jag fick i present gjorde väldigt mycket för att ta hatten från “oj, den var stor” till “OMG vad är det där!?” Eftersom fjädrarna var ganska långa har jag böjt dem så de vrider sig tillbaka inåt mot hatten.

IMG_1754

Klart! Tre lager med trossfrau-awesomeness! Varmt och skönt är det också…


Leave a comment

Efterlysning; har du sett en trossfrau?

Jag vet att ni är många som läser här dagligen, men som kanske inte kommenterar eller ger er till känna så ofta. Men nu behöver jag er hjälp!

Jag har fastnat lite på mina efterforskningar kring trossfrun och landsknechtens kläder och skulle vilja ha bra lästips (helst inte tyska eller gammal tyska) som handlar om dessa, eller om dräkt överlag under första 30 åren av 1500talet i Tyskland och norra Europa. Hittills har jag, med några undantag, mest hittat allmänna eller efterkonstruerade källor (tex sömnadsbeskrivningar på strumpor eller historiska översikter) men skulle vilja ha bilder eller text direkt från min favoritperiod just nu.

Dagens lästips blir en uppdatering på “trossfrauns bästa tips” som ni hittar lite längre ned, där jag lagt till en passage om användandet av underkjol och underklänningar. Så till er som tyckte att det gick åt mycket tyg och var varmt med en klänning; välkommen tillbaka till sömnaden- dags att prova göra ett till lager!

10393891_10152551106213523_8469128820597500475_n


Leave a comment

Trossfrauns bästa tips

Jag tänkte dela med mig av mina tips och “gör så men inte så” som jag funderat över medan jag arbetat med min dräkt. Jag började intressera mig för landsknechtar och trossfraus för ett par år sedan, och nu i höst har jag ägnat en hel del tid åt att läsa på, framförallt genom bildanalyser, dåtida källor och historia, men jag har också kollat in vad andra duktiga medeltidsmänniskor och bloggare gjort.

Från början blev jag väldigt besviken över att trossfraun och kvinnor överlag som följde med landsknektarnas arméer inte alls var klädda enligt principen more-is-more och att allt dekadent överdåd och all smaklöshet verkade vara förbehållet männen, men efterhand så har jag upptäckt mycket annat intressant.

För dig som är intresserad av att sy en trossfraudräkt så kommer här en samling tips som jag sammanställt, baserat på vad folk i allmänhet gör och vad historien säger. Det är inte tänkt som någon kritik för de som gör annorlunda- många väljer att bara inspireras av historien och sedan designa och tänka nytt, eller blanda efter eget huvud från olika epoker, samhällsklasser eller bilder. När man gräver djupare hittar man dock tydliga skillnader mellan just den typiska trossfraun och andra samhällsklasser och sociala grupper med kvinnor.

Om du vill vara en så historisk trossfrau som möjligt så ska du satsa på att skaffa dessa plagg:

  • Klänningen är gjord av ylletyg och dekorerad med remsor eller taggar av ylletyg eller i enstaka fall mönstrad sidenbrokad. Den består av ärmar, överdel och kjoldel som sys ihop. Det finns mycket få exempel på ärmlösa klänningar, eller ärmar som snörs på och av. Det finns dock i högre samhällsklasser, men trossfrauns klänning påminner i modell och utformning framförallt om bönders och arbetande kvinnors klänningar.

IMG_1568

Klänningen är enkel och praktisk, dekorationer och utsvävningar utgörs av påsydda remsor som slitsas eller lämnas hela. Men undantag finns!

  • Under klänningen bärs en underkjol eller underklänning, förmodligen av tunt ylle, men möjligtvis av linne. Den ger kjoldelen ett vackrare och större fall, värmer och fångar upp smuts och svett från kroppen. På den undre bilden syns en dekorerad kjolfåll; bara för att trossfraun vid första anblick inte är lika påfågel som mannen betyder det inte att hon saknar dekorationer och spännande detaljer. Huruvida det rör sig om en lös underkjol eller en underklänning i form av en ärmlös variant liknande överklänningen verkar bero var i historien vi befinner oss. Under tidigt 1500tal verkar det vara underklänningen som gäller, men senare under 1500talet förändras modet och kvinnor börjar bära tvådelade dräkter med en form av jacka och kjol, med underkjol under. Det här betyder också att olika ord för underplagget såsom engelskans “petticoat” hänvisar till en funktion samtidigt som till ett plagg; och det kan röra sig om olika former av plagg.

dress1 Dubbla kjolkanter.

403px-The_Soldier_and_his_Wife

Två lager med dekorerade kjolar, troligtvis i ylle.

  • En skjorta/chemise/särk bärs närmast kroppen under klänningen. Den vanligaste typen ser ut som männens skjorta med en krage, men det finns exempel på teckningar av Urs Graf där kvinnan bär ingenting (?) en låg särk med veck samt en skjorta som är öppen och nedhasad. Kragen är gjort av det hopsamlade tyget från själva skjortan, och en linneremsa sys på över för stabilitet. I högre samhällsklasser kan kragen broderas, och i samtida dräkter från andra samhällsklasser och dräkttyper kan skjortan även smockas i olika mönster. Det är dock inget som går att uttyda på vanliga träsnitt av landsknektar.
  • Strumpor, eller hosor för kvinnor, bärs under kjolen och är sydda av ylletyg, både enfärgade och randiga förekommer. Är det kallt eller om skorna är lite stora så kan du ha ett till par sydda sockor, som når strax under vristen. Skor verkar vara de klassiska komularna, och det finns många bildkällor som visar kvinnor iförda komular med en extra rem över foten, som om skon kanske var lite stor eller begagnad och fick snöras fast för att inte falla av. Givetvis kan du slitsa dina korta sockor- vem vill inte ha en massa hål på strumporna liksom! Mycket modemedvetet men möjligtvis lite opraktiskt.

b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe28734747fc91cdb3650673546d645a61d68403px-The_Soldier_and_his_Wife0303c1380b38e08a6c1d503047758c5adress2

  • På huvudet bärs en wulsthaube innerst, en huvudbonad som kan bestå av extra hår, löshår, ull, en tygkorv eller dylikt under en duk i linne, den håller frisyren på plats och ger den huvudform som är väldigt speciell för den här perioden. Över den bärs en slöja (steuchlein) som kan se olika ut, men det vanligaste verkar vara att den knyts i nacken och sedan har en lång, lös del som kan lindas runt huvudet, eller svepas över ansiktet som skydd mot damm. Över det här bärs en hatt, samma som männen har, men sällan vid arbete.
  • Ett smalt bälte håller upp kjolen och används för att hänga en påse eller väska i, och ett förkläde är vanligt vid arbetet.
  • En gollar för att hålla värmen på kvällen är bra.

Sedan finns det givetvis massor med bra accessoarer och tillbehör, till exempel en fin packning, en påse för ägodelar och pengar, ett radband mm.

När du syr klänningen så finns det några saker du kan tänka på för att den ska säga “en historiskt trolig människa” och inte “raveparty-a´la 1500tal-möter-festival”

  • More is not more i fallet med kvinnorna. De har en praktisk klänning med några påsydda utsmyckningar i de flesta fall, och det finns detaljer som är trossfraubaserat, men mycket som inte är det. Vill du känna dig säker så satsa på en eller ett par remsor i kjolens nedre kant, med eller utan slits. Manchetterna består av en avvikande färg vid handleden och bärs uppvikta. Överdelen har en tygremsa i en avvikande färg längs med snörningen och runt halslinningen.
  • Färgerna som är vanligast på målningar verkar vara rosa, rött, blått och svart till tygremsor. Det finns ett par gröna, bruna, lila och beige exempel också men låt dig inte förföras av färgkaskader och galna kombinationer, eller av de träsnitt som färglagts flera hundra år efter 1500talet och flyger runt på internet. Min lila färg är till exempel en egen tolkning, som inte återfinns i någon av de målningar jag tittat på. Där verkar den lila färgen vara lite ljusare och mindre mättad.
  • Ärmarna är oftast enkla och sys fast i klänningen. Alla typer av galet roliga ärmar som jag sett verkar höra till män eller andra samhällsgrupper. Undantaget utgörs av vad som verkar vara en underhållare, prostituerade och en sömmerska. En liten puff, några slitsar eller remsor verkar det dock finns exempel på.

b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe287 0303c1380b38e08a6c1d503047758c5a 403px-The_Soldier_and_his_Wife

  • Midjan är högre än tidigare århundraden, sy den ca 1cm över din riktiga midja, då kjoldelen hänger ned överdelen lite och får den att sitta i din riktiga midja när klänningen är klar.
  • Snörningen är mer eller mindre dold och sitter på insidan av klänningen mitt fram, och i kjoldelen finns en slits som gör det enkelt att ta på och av klänningen.
  • Till tidens skönhetsideal hör ett mjukt avrundat nack- och axelparti, en snäv passform över midjan och sedan volymiösa höfter. Studera bildmaterial för att se hur kvinnor avbildas och försök efterlikna det hellre än de moderna ideal vi är vana vid. För extra markerade höfter kan du sy fast kjolens veck i livet så att tyget står ut när du tar på dig klänningen. Katafalk har en bra beskrivning på sin blogg, där hon också har fina tutorials på hur du syr olika plagg till trossfraun.

IMG_1566

  • Välj ett tunnare ylletyg till klänningen om du är rädd för att den kommer bli för varm, och sedan ett stadigare, valkat ylletyg till de delar du vill slitsa. På det viset får du rätt sorts fall i kjoldelen (många täta veck) samtidigt som du kan skära eller klippa slitsar utan att behöva fålla dem. Det finns bildunderlag på slitsar som verkar vara fållade, men återigen- de är stora och inte så vanliga på knektar eller deras kvinnor. Slitsarna verkar vara just vad ser ut som- en dekoration som åstadkoms genom att klippa eller skära sönder ett fint ylletyg. Slösigt, onödigt och chockerande.

IMG_1566Täta veck som böljar ut när man rör på kjolen lite.dress2

 Om du inte vill ha raka remsor så finns det ett par exempel på kjolar som har taggar, som kjolen längst till vänster i bild.

  • För dig som redan är van att sy och har en toille, är den viktigaste skillnaden mot tidigare åtsittande klänningar att ryggen är väldigt låg, axeln lite förskjuten mot ärmen, och urringningen rak och fyrkantig.

34747fc91cdb3650673546d645a61d68

Slutligen… Ibland är det lätt att drunkna lite i historien, så ta gärna en funderare på 1. när du ska använda klänningen och 2. vad du vill göra i den. Vill du glida runt på marknader och dricka lite öl eller ska du hacka grönsaker och bära packning till och från läger? Gör en klänning och en dräkt som passar dig och dina aktiviteter så kommer det bli mycket roligare att använda den!

Några bra knep är till exempel att låta ärmarna vara raka och oslitsade om du vill arbeta i klänningen, och haka upp kjolen i bältet så du inte snubblar på den. Är det sommarevent du ska på kanske ett tunnare tyg i klänningen är en bra idé, medan några underkjolar i ylle och en fodrad gollar gör att du håller dig varm på svalare event. Din wulsthaube (alltså huvudduken närmast huvudet) kan du spraya med vatten om du vill ha ännu mer svalka, och en liten korg eller bärsäck gör att du kan ta med en flaska vatten (eller extra strumpor). Lycka till med dräktskapandet och skriv gärna en kommentar om du tyckte att tipsen hjälpte dig!


Leave a comment

Tellerbarret tutorial

Här kommer en steg-för-steg beskrivning med bilder på hur jag gjorde min hatt. Det finns inga bevarade hattar, så mycket är gissande och provande när man återskapar de här hattarna.

af9b5c40cb368e17cf8a6a746b3ee364

Jag har utgått från en konstruktion som använder så lite tyg som möjligt, och mindre bitar, då du gärna kan använda ett lite dyrare tyg. De flesta historiska mönster som finns kvar är också otroligt kluriga och effektiva på att använda tyg. Hatten består av ett brätte och en hattkulle som tillåter hatten att sitta fast på huvudet lite bättre, även utan snören. Vill du inte ha en hattkulle, utan istället vill att hela hatten ska vila ovanpå huvudet kan du spana in Cathrins fina tutorial på samma typ av hatt.

Hatten är handsydd i kläde, linne och siden. Om du vill ha den ännu mer historisk så kan du (såvitt jag lyckats lista ut) använda en slana/tunn smidig gren som du böjer och formar som en cirkel. Jag valde ståltråd eftersom jag gjorde hatten en helg i januari, när det finns dåligt med material både att hämta och köpa. Byt också ut sidenet mot ylle- jag har valt siden för att göra hatten mer exklusiv, och framförallt svalare och lättare. Jag har inte hittat några förteckningar som säger att det ska vara siden i fodret, även om det användes till andra dräktdetaljer. Ylle skulle nog vara ett säkrare kort rent historiskt.

Så, sätt igång med att välja tyg. Du vill ha ett lite stadigare tyg, som är filtat och gärna har lite lyster. Ett fint kläde eller lätt filtat, tätvävt ylle passar bra. Jag köpte mitt tyg på Historiska rum, men Medeltidsmode har också bra tyger.

Du behöver en bit på 136 * 30 cm och en cirkel som har en diameter på 25 cm, för att göra en hatt som är strax över 40 cm i diameter. Till fodertyget behöver du en remsa på ca 50 *4 cm, och en cirkel med diametern 25 cm.

IMG_1598

1. Använd grov ståltråd för att forma en cirkel, med en diameter på 40 cm.

Genom att rotera ståltråden lätt runt sig själv ett par varv till skapar du en hållbar grund till hatten, klipp till sist av ändarna och snurra dem runt tråden hårt ett par varv.

IMG_1599

2. Klipp ut en tygbit som är 136 * 30 cm.

IMG_1600

3. Sy ihop tygbitens kortändar med efterstygn eller med raksöm på symaskin. Nu har du en tub.

IMG_1602

4. Pressa isär sömmen så den blir platt.

IMG_1603

5. Lägg tygtuben med rätsidan synlig runt ståltrådscirkeln. Lika mycket tyg ska ligga på ovan och undersidan.

IMG_1605

6. Sy runt hela tygbiten med tråckelstygn (långa förstygn) och en kraftig lin eller silkestråd.

IMG_1607IMG_1606

7. Samla ihop tyget genom att dra i tråden allt efter som du syr.

Några knappnålar gör att tyget håller sig på plats och inte riskerar att dra sig.

IMG_1608

8. När du tråcklat runt hela innerkanten drar du åt tyget så hårt du kan och fäster tråckelsömmen genom att sy några gånger på samma ställe.

Det är viktigt att du drar åt hårt och fäster noga, hattbrättets stabilitet åstadkoms genom den här sömmen.

Nu har du ett brätte till hatten!

IMG_1613

9. Sy ett varv runt innerkanten för att försäkra dig om att hatten inte går sönder vid användning. Sy efterstygn med en stadig tråd, gå genom 2-3 veck varje gång.

IMG_1615

10. Dags att börja med hattkullen! Klipp ut en cirkel med diametern 25 cm och rita några snygga mönster om du vill ha det.

Jag använde samma mall som jag hade till min kjol. Klipp sedan längs med strecken.

IMG_1618

11. Om du har valt att klippa ur ett mönster behöver du ett fodertyg. Klipp en fodertygsbit (siden) exakt lika stor som hattkullen.

Lägg fodret under yttertyget och sy med tråckelstygn runt hela. Yttertygets fina sida ska vara synligt.

IMG_1619

12. Dra ihop tråckelsömmen så tyget veckar sig lätt och hattkullen får en bullig form, fäst sedan tråden.

Omkretsen runt hattkullen där du dragit ihop sömmen ska vara ungefär lika stor som brättets innerkant.

Ca 15 cm i diameter är min (det beror lite på tygets tjocklek).

IMG_1621

13. Lägg hattkullen på brättet och kontrollera att den är lagom stor.

IMG_1623

14. Nåla fast hattkullen från hattens insida. Det här är lite pilligt och svårt att ta kort på.

Sy fast hattkullen kant i kant (räta mot räta) med hattens brätte från insidan.

Sy med en stadig tråd men med glesare stygn än vanligt (du vill kunna sticka igenom fjädrar senare)

IMG_1624

15. Klipp ut en remsa fodertyg, 4 cm bred. Längden ska vara hattens innerkant + några cm extra.

Min remsa var ca 50 cm lång. Pressa in 0,8-10 mm av långsidans kanter på varje sida.

IMG_1625

16. Nåla fast remsan med de pressade kanterna inåt mot hatten, runt om hela innerkanten.Remsan ska ligga ungefär 1 cm från själva kanten och skyddar hattens kanter och sömmar,gör att insidan ser snyggare ut och förhindrar att hatten skaver eller kliar om den ligger direkt mot huvudet. Sy med en tunn tråd runt remsan, använd kaststygn och sy i de veck som ligger mot remsan.

Sedan viker du in remsan i hatten, runt om brättet och hattkullens tyg, och syr fast den med kaststygn i fodertyget på insidan. Den här sömmen kommer inte synas, och kan vara lite svår att komma åt att sy. Enklast är att greppa tag i hattens innerkant och bända ut den med ena handen medan du syr. Var inte orolig för att dra lite, kom ihåg att du sytt en förstärkningssöm runt brättet tidigare.

IMG_1656

 Såhär ser foderkanten ut när du är klar. Fint och bekvämt! Tunt tyg (siden) kommer vecka sig mer än ex linne.

17. Sy ett par tygband till hatten för att hålla den på plats på huvudet.

Tygbanden gör du av 40-50 cm långa tygremsor i linne, 2 cm breda. Vik dem på mitten längs med tygremsans längd (så de blir 1 cm breda), pressa med strykjärn. Vik upp remsan, vik sedan in kanterna mot mittentrecket, pressa igen så kanterna håller sig invikta, och vik remsan på mitten igen. Då blir den ungefär 5 mm bred, pressa noga så tyget håller sig vikt. Sedan syr du ihop remsorna med en tunn linnetråd och kaststygn.

IMG_1657

Om du drar åt lite extra medan du syr kommer banden bli spiralformade. Jag tycker det är snyggt, men vill du ha släta band syr du lite lösare och kan sedan pressa dem helt släta och raka med strykjärn och ånga.

När du syr fast banden så nålar du först fast dem på hatten och provar hur de ska sitta så hatten sitter bra och balanserat. Vill du ha hatten till en mansdräkt kan du prova direkt på huvudet. Ska du använda den på en wulsthaube som kvinna behöver du först ha gjort wulsten (korven) och huvuddukarna då dessa påverkar hur hatten ligger på huvudet.

IMG_1656

18. Sy fast banden med lintråd, sy runt hela bandet ca 1 cm,

  avsluta genom att sy genom hela hattens innerkant och upp över bandet några varv så det sitter stadigt.

Klar! Nu saknas bara fjädrarna; jag ska köpa vita strutsplymer som sätts fast runt hela hatten.

Sådana hittar jag på Kapitelhusgården till exempel.

IMG_1655

IMG_1654

Titta gärna på mitt inlägg om hattar för att se olika träsnitt och bilder på hattarna.

Om du vill ha andra mått på din hatt är det enkelt att räkna om mina, börja med att tillverka ståltrådsramen med det mått du vill ha på hatten. Mät sedan omkretsen runt ståltråden -1 cm; så lång tygbit behöver du. Lägg inte på någon sömsmån för sömmen som gör tygbiten till en tub, du vill ha en spänd tygbit och tyg töjer sig alltid lite. Tygbitens bredd ökar och minskar också med ramens storlek; du vill ha kvar ca 15 cm i mitten som hål för huvudet. Räkna på hattens diameter: om hatten är 40 cm i diameter så blir tygremsans bredd 40 – 15 (huvudhål)= 25/2 = ca 13 cm. 13 cm + sömsmån på varje sida = 15 cm. 15 cm är måttet på brättets ena sida (undersidan) * 2 ger dig remsans totala bredd = 30 cm.  Uträkningen är ungefärlig, prova alltid på din egen hatt, med ditt eget tyg innan du syr ihop allt.