HANDCRAFTED HISTORY


Leave a comment

Pin on sleeves- a quick tutorial

Here is how I make my pinned on sleeves for my 14th and 15th century outfits. Pin on sleeves are an easy and quick project, perfect for that spare bit of extra fancy fabric you may have stashed.

IMG_1374 (2)

The easiest way to make a pinned sleeve, is to base it on a regular S-sleeve, that is to say, a sleeve with the seam on the back of the body. Here is my sleeve pattern and my pinned on sleeves, do you notice that I make the upper part of the loose sleeve a bit flatter? Since I wont be sewing on the sleeve to a bodice, I can cut away some excess fabric to make the sleeve laying more smoothly on my arm. In this case, I also make it a bit more narrow than my regular sleeves, to achieve a tight fitted look. These sleeves also have a cuff so the main piece is shorter than a regular sleeve.

WP_20150921_14_21_37_Pro

If you don’t have a sleeve pattern that fits you, you can draft your sleeve on a piece of paper or scrap clothing first to make a toile. Measure your arm’s length, and then around your upper arm, your bent elbow, and last around your wrist. Add some cm or about 1 inch in movement space, add seam allowance, draft the sleeve, cut it out, and then try it on. Remember that silk fabric often is stiffer and less flexible than cotton or woolen fabrics.

I sew my sleeves with running stitches on the wrong side, and then fell the seams with whipstitch by hand, but you can of course use the sewing machine. The linings I usually fold twice and whipstitch, if I don’t line the sleeve or use a reinforcement piece.

WP_20150921_14_21_13_Pro

The sleeve should be quite tight fitted if watching paintings, and also long enough for your arm- be sure to try it on with a shift/dress under and bend your elbow.

At the wrist, you can just finish the sleeve of with a whip stitched hem, or add a cuff with one to three buttons (for 15th century style). The yellow sleeves have a cuff; they make it possible to have a tight fitted sleeve around my wrist, and if they get stained or worn I can cut of the cuffs and replace them with new fabric. It is also a good way to save some fabric, if you need sleeves longer than half the width of a fabric (or if you need to piece out your sleeves on scrap pieces of fabric).

mg_9992.jpg

 

To fasten the sleeves on your dress; use dress pins to pin them on. Very simple and practical! If you have small children though, you might want to fasten the sleeves in a different way so the small ones doesn’t touch it by mistake. A way to do this is to sew a small hook on the inside of the sleeve, right at the top where you should pin it to your arm, and then fasten the hook in an eye sewed onto the dress. If you have a small enough hook, and a sturdy woolen dress, you could just put the hook directly in the fabric. This may not be the most historic way (pinning seems to be the thing) but is a safer way for not accidentally stabbing yourself or someone small.

Also, if you have a very delicate patterned silk fabric, a sewed on hook will make the fabric last longer.

IMG_1375 (2) - kopia

Talking about delicate silk fabrics; it could be good to strengthen the sleeves by adding a lining, either line the whole sleeve with a thin linen fabric, or just add a strip on the inside at the upper hem. That may add to a more durable sleeve, get you a better lining and make it easier to sew. Do you notice that the sleeve on the picture above has a visible line around the upper arm? (The fabric doesn’t lay smoothly) this fabric would probably have been better of with a reinforcement strip on the inside of the hem, instead of folding down and whipstitch it. This was a quite stiff silk brocade fabric.

So, learn from my mistakes so you don’t have to make your own!

wp_20150921_11_23_49_pro.jpg

mg_9994.jpg

 

Spara


3 Comments

Which tool’s do I need for sewing?

This is my favourite tools for making medieval garments.

wp_20170222_14_53_07_pro

Fabric scissor, paper scissor, thread scissor. Use your best scissor for your good fabrics, and the paper scissor for toile fabric, paper patterns and everything that is not so important. A small thread scissor is easy to bring along and spares the other two from to much carrying around (and laying around the house were other family members may find them)

Measure tape, long ruler and a small measure stick (in Swedish mätsticka, sömometer or fifficus). The long ruler (or just a straight stick) is very useful when drawing out long lines on the fabric. I have one at 100 cm, one at 60 cm and a couple of shorter ones, but 100 cm is best if you have to pick one. The small measure stick is very practical for folding edges, putting on trims or details and adding seam allowance to your pieces.

Fabric chalk for drawing out your pieces on the fabric.

Pins for holding pattern pieces toghether or marking things out without chalk (for example) and sewing needles of different sizes- I like to sew my pieces together (running stitches) with a slightly longer needle than I use for casting edges with whip stitches.

Safety pin to pin down sewing projects (it´s easier to sew if the seam is pinned down to something)

Seam ripper- do I need to say more? Thimbleful (fingerborg) for sewing (click at this post and watch the video if you want to know how)

Threads of different materials and sizes. The lump is bee’s wax and is used for coating the linen threads when sewing. Makes them last longer.

Spara

Spara


11 Comments

Tutorial: medeltida klänning

Det här är en beskrivning där jag noggrant går igenom alla steg för att sy en “vanlig” vikingatida eller medeltida klänning med raka paneler och kilar. Den här sortens konstruktion återfinns i olika variationer i vikingatida fynd och hela vägen genom medeltiden, och fungerar både på särkar och överklänningar. Under 1300talet förändras mönsterkonstruktionen då modet blev snävt och snört eller knäppt, tajta kläder sys annorlunda. Men för en klänning eller kjortel som du drar över huvudet fungerar den här metoden bra! Mansplaggen kan konstrueras enligt samma princip, med små förändringar och kortare längd.

WP_20160209_13_37_42_Pro

Såhär ser den färdiga klänningen ut. Inlägget innehåller massor av bilder och tips på hur du får till krångliga partier och sömnadsproblem som kan dyka upp.

Ärmen är en isydd ärm i två bitar, men det är inte den enda konstruktionen på ärm som du hittar under perioden. Vanliga raka ärmar, ärmar med ärmkullar och s-ärmar används också. Till en vanlig linnesärk behöver du inte heller göra en isydd ärm utan kan sy ärmen som jag beskriver i “sy en linnesärk vettja”.

Knep och tips:

  • Lägg nålarnas knappar åt höger eller vänster när du nålar beroende på om du är vänster eller högerhänt så blir det enklare att dra ut dem medan du syr.
  • Om du istället syr för hand, nåla längs med tygkanterna så är det lättare att hålla i tyget utan att sticka sig själv.
  • Tråckla ihop sömmar som du vill kunna prova så slipper du oroa dig för att sticka dig själv, och ser enklare hur fall och passform blir på det färdiga plagget. Exempel på sömmar som är bra att tråckla först är ärmhålssömmen när du syr fast ärmarna.
  • När du nålar ihop långa kilar klippta på snedden med de raka panelerna, lägg kilen underst och den raka biten ovanpå när du nålar och syr. Då töjer sig kilen mindre och sömmen blir snyggare.
  • Lägg tid på att passa in ärmarna snyggt och var inte rädd för att klippa ur ärmhålen ganska mycket. Plagget blir finare om ärmen börjar uppe på axeln och inte en bit ner längs armen.
  • Två, fyra eller fler kilar? Två kilar räcker för kortare plagg, samt underkläder. Fyra kilar ger mer vidd, vackrare fall och en jämnare fördelning av tyget. Fundera över vilket plagg du ska sy, och vilka egenskaper som är viktiga. Titta också på bilder och fyndmaterial för att se exempel på hur kilarna användes och hur många som fanns.

WP_20160209_13_24_32_ProBörja med att ta mått, du behöver:

  • Omkrets överkroppens bredaste mått (oftast bröstkorgen)
  • Längd axel-klänningens nederkant.
  • Längd arm från axel-förbi armbåge böjd i 90 grader- handen.
  • Omkrets handled (mät runt knuten hand för att enkelt få på och av ärmen).
  • Omkrets ärmhål (ta en lös t-shirt till hjälp om du är osäker, ärmhålet ska sitta lite löst, men inte säckigt.
  • Längd axel-midja/höftkant. (på kvinnoplagg sätter jag i kilarna i midjan, på mansplagg vid höften)

 

 

WP_20160209_13_14_58_ProMönsterbitar och urklipp:

Rita ut alla delar som du behöver på ett papper.

Räkna ut vilka mått varje del behöver: fram och bakstycket ska tillsammans bli omkretsen runt överkroppen. Lägg till sömsmån 1-2 cm på alla kanter. Kanter som ska fållas såsom nederkanten och ärmhålen ska ha 1 cm till i sömsmån. Lägg till rörelsevidd (extra rymd i plagget för att det ska kunna ta på och av, samt gå att röra sig i) på ca 4-8 cm.

Rörelsevidden gör mycket för plaggets utseende, fall och form. I storlek s lägger jag till ca 4 cm runt överkroppen. Prova gärna det nya måttet runt din överkropp och känn efter så du enkelt kan dra måttbandet upp och ned, andas, röra dig osv.

Tvätta och stryk tyget innan du använder det, kontrollera så det inte är skadat eller har dragit sig snett. Mät ut alla delar inklusive sömsmån och rörelsevidd på tyget. Rita ut alla delar med en tygkrita innan du klipper, så är du säker på att allt ryms.

Om du inte gjort ärmar förut så kan det vara bra att göra en toile; en provärm i skräptyg som du provar in. En tvådelad ärm är en S-ärm som klipps i två delar. Som du ser så är delarna asymmetriska så kom ihåg att märka upp vad som är fram och bak på ärmarna.

armidelarI vilken ordning sys delarna ihop?

Jag börjar med att sy ihop mina ärmar, sedan syr jag på kilarna på klänningsdelarna och därefter syr jag ihop klänningen i axlarna och sidorna. Sist passar jag in ärmarna i klänningens ärmhål. Den här klänningen är sydd på symaskin, men du kan lika gärna sy för hand med för och efterstygn.

Jag gör klart en söm åt gången; nåla, sy, pressa, klipp, pressa. När hela klänningen är hopsydd så fäller jag sömmarna och fållar för hand. På det här sättet blir inte sömmarna knöliga eller klumpiga eftersom sömmarna är färdigklippta och pressade när en ny söm korsar dem. Jag rekommenderar verkligen att du tar dig tid att pressa sömmarna ordentligt, det gör stor skillnad för plagget. Om du inte vill fälla sömmarna i ett ulltyg kan de lämnas pressade, medan ett linnetyg (och alla andra tyger som trådar sig) sicksackas direkt när de är utklippta, innan de sys ihop. Kanterna kan också sicksackas för hand (kastas) eller lämnas råa om du viker dem dubbelt när du fäller dem.

naladarmnaladarm2

Hur du syr ihop klänningen steg för steg:

1. Nåla ärmarnas ena söm. När du nålar ihop två tygbitar är det viktigt att du lägger dem på ett plant, gärna glatt underlag så de inte sträcks ut ojämnt. Undvik att ha bitarna i knäet, under katten eller hopknövlade i en hög.

sypamaskin2. Sy sömmen med raksöm, fäst i början och slutet genom att sy fram och tillbaka på samma ställe.

Här har jag 1 cm sömsmån. Jag tar ut nålarna samtidigt som jag syr, vilket går fort och lätt med nålar som ligger åt rätt håll, på tvären och med knappen mot den hand jag föredrar att använda. Om du har ett tyg som gärna fransar upp sig och har tänkt fälla sömmarna så är det enklare med 1,5 cm sömsmån som kan klippas rent från lösa trådar allteftersom du fäller ner sömmarna.

 

 

 

 

 

sommarforeochefterpress3. Pressa sömmarna med strykjärn. En tunn fuktad duk kan läggas mellan plagget och strykjärnet för att undvika märken på tyget om det är känsligt. (Skillnaden på en pressad och en opressad söm.)

 

 

 

 

 

 

klippnersomsmanPressa först isär sömmen och låt den svalna. Klipp sedan ner den ena kanten till ungefär halva bredden och pressa den andra sömmen över så bara en sömsmån är synlig. På det här sättet behöver du bara fälla sömmen en gång.

 

 

 

armnaladarm

hopsyddsom4. Nåla och sy ihop andra ärmsömmen.

Pressa sedan den på samma sätt som den första sömmen. Det här är enklast om du har en ärmstrykbräda att arbeta med, annars får du pressa sömmen med ärmen liggandes och sedan stryka till ärmen. Försök undvika att pressa kanterna där ärmen är vikt.

 

 

 

 

armstrykbradastrykutanbrada

 

 

 

 

När ärmarna är klara börjar jag med kilarna. Klänningen består av 4 kilar; en i varje sida, en fram och en bak. Kilarna ger rörelsevidd nedtill och bildar ett fint fall på klänningen. På kvinnoplagg vill jag att kilarna ska börja i midjan eftersom det blir ett finare fall och en mer smickrande siluett. På mansplagg syr jag i dem lite längre ned då jag inte vill markera en mjukt rundad midja…

sykil15. Eftersom kilarna är klippta diagonalt över tyget så kommer de kunna stretcha/töja ut sig mer än fram och bakstycket när de sys. Speciellt med gamla maskiner där pressarfotstrycket inte kan ställas in finns det en möjlighet att det undre tyget matas igenom fortare medan pressarfoten trycker ut det övre tyget. Därför är det viktigt att nåla eller tråckla fast alla kilar noga innan de sys, även om du syr för hand. För att kilarna ska sitta fint så nålar jag fast dem med fram och bakstyckena platt på golvet, med kilen underst. Det plana golvet gör att kilen inte töjer ut sig. När jag syr ihop sömmarna vill jag också ha kilen underst, för att undvika att den pressas ut och töjer sig.

 

 

 

sykil6. En kil skarvas ihop och den sätter jag mitt bak eftersom det kan vara svårare att få till en skarvad kil bra när jag syr ihop den med bakstycket. Två skarvade kilar kan istället sättas in i varje sida, eftersom det är enklare att sy ihop allt snyggt där.

 

 

ritautkilklippautkilklippautkil2

7. För att kunna sätta i kilarna i fram och bakstycke klipper jag upp styckena från nederkanten och upp till midjan – 1,5 cm. Kilen ska alltså vara längre än slitsen som jag klipper upp för att kunna sys i snyggt. Jag ritade en bild på hur jag brukar sy i kilarna på maskinen för att få ett fint resultat. Det är lite svårt att förklara med bild och text, men tanken är att du syr i kilarna som vanligt, men sparar själv spetsen (ungefär 10 cm) till sist. Den syr du sedan med kilen liggandes överst, och sista biten med minimal sömsmån, för att kunna vända i kilens spets. På riktigt blir det här lite knöligt och svårt att se i symaskinen, men ge inte upp! Ett litet litet veck gör inget, det pressas ut. Du kan också sy till spetsen med kilen överst, fästa och sedan upprepa från andra hållet. Det viktiga är att sömmen går ihop exakt.

WP_20160209_13_15_07_ProWP_20160209_13_29_37_Pro

När alla kilarna är isydda pressas sömmarna, klipps ner, och pressas till ena sidan. Jag väljer att pressa alla sömmar bakåt för att jag tycker att det ser snyggt ut, men praktiskt spelar det ingen roll.

ritautarmhal8. När kilarna är fastsydda så börjar jag rita ut halshål och ärmhål på fram och bakstycket. Jag lägger styckena på varandra, markerar upp mitten och ritar upp ett litet/snävt halshål, mitt är 18 cm tvärsöver (då blir halshålet ca 20 cm tvärsöver när det är fållat). Jag kommer senare klippa till formen fram för att få en djupare ringning. Genom att mäta från min hals, över axeln och till armleden får jag hjälp med att veta hur långa axelsömmar jag behöver, har du en toile så kan du använda den här.

 

 

armtillkroppSedan ritar jag ut armhålen; bak är de ganska raka, medan de är lite mer svängda på framstycket. Formen beror på din kropp och dina mått, och längden på ärmhålet får du fram eftersom du redan gjort två bra ärmar som du kan mäta (jag mäter omkretsen runt den färdiga ärmen och delar med två, kom ihåg att lägga till sömsmån för ärmhålet). Ärmhålet ska vara lite mindre än själva ärmen för att du ska kunna göra en isydd ärm (ca 2-3 cm mindre här).

 

 

Axelsömmen kommer också slutta lite, jag klipper bort 1 cm så klänningen ska ligga bättre över axlarna. Har du starkt sluttande axlar kan du behöva klippa bort mer, har du raka axlar behöver du kanske inte klippa alls. Titta i spegeln och fundera, men klipp aldrig mer än 3-4 cm.

klippahalshalframochbak

Först klipper jag fram och bakstycket samtidigt, och sedan klipper jag till de sista linjerna på framstycket; ärmhålen tas ur lite mer och halsen blir djupare. Jag sparade bitarna så att du ska kunna se hur skillnaden blev.

nalaihopaxlarpressaaxlar

9. Axlarna nålas ihop och sys med raksöm. Sedan pressar jag isär sömmen, klipper ned ena sömsmånen och pressar bak bägge sömsmånerna.

10. Sy ihop klänningens sidor, från ärmhålet och ned till fållen. Gör på samma sätt som ovan med nålning, sömnad och pressning.

kroppocharmkroppocharm2

11. Det sista steget är att sy fast ärmarna på klänningen, och det beskriver jag också i det här inlägget. Jag börjar med att pressa två veck i varje arm, en som är mitt på axeln och en som är mitt i armhålan. Eftersom ärmarna är asymmetriska så är det inte riktigt lika mycket tyg på fram och baksidan, sträckan som går från armhålan och till axeln på armens baksida är något längre och det är helt normalt då du behöver mer rörelsevidd åt det hållet.

armhal2armhal12. Jag trär in ärmen i klänningen, räta mot räta, och nålar fast mitt uppe på ärmen mot axelsömmen, och ärmhålan med sidsömmen på klänningen. Sedan nålar jag ihop tygerna helt slätt under armen.

 

 

 

 

 

 

armhal313. Ärmen innehåller mer tyg än ärmhålet, vilket leder till att tyget blir lite vågigt. Sy i en tråckeltråd i ärmens övre halva, eller fördela tyget för hand så att det går att nåla ihop ärm och ärmhåla utan att det bildas veck. Jag drar ihop ärmkullens tyg försiktigt samtidigt som jag sträcker ärmhålets tyg. Ge inte upp om det inte blir perfekt från början, det här kan ta lite tid att få snyggt!

 

 

 

 

 

armhal4 14. Nåla ihop armhålet på ett ungefär, och tråckla sedan ihop det så du är nöjd med resultatet. Blir det inte bra nu, så blir det inte bättre av att sys på maskin… Vänd klänningen ut och in, prova och se efter så ärmkullen ligger snyggt över axeln och ärmen inte drar sig någonstans. När du är nöjd vänder du klänningen till avigan med ärmen i klänningen och syr fast ärmen.

 

armhal5 15. Pressa sedan ärmsömmen med hjälp av en ärmbräda. Jag tycker att det är enklast att pressa ärmsömmen åt varsitt håll för att få en mjuk rundning, men du kan pressa sömmen åt samma håll som de tidigare du gjort också.

16. Prova klänningen och justera ärmlängd, nederkantens fåll och halslinningen så du är nöjd med dessa. Jag klippte av klänningen så den blev något kortare framtill för att inte kliva på fållen, men ändå behålla känslan av längd runt resten av omkretsen nedtill. Ärmarna ska vara lagom långa även då du böjer på armbågen eller lyfter armen, så när armen hänger rakt ned ser de lite för långa ut. Halshålet ska vara nog stort så det går att dra av och på sig klänningen.

WP_20160209_13_40_47_Pro17. Fålla alla kanter för hand, jag rullade fållen (vek den dubbel) till ungefär 4-6 mm bredd och sydde ner den med kaststygn. Runt halslinningen sydde jag sedan ett varv med pricksöm för att stadga hålet och hindra det från att töja sig. Alla sömmar syddes ned med kaststygn.

 

 

 

WP_20160209_13_37_18_Pro

Klart!


Leave a comment

Tutorial Gollar

Här kommer en beskrivning och lite tips på hur du syr en fodrad gollar!

Om du vill veta mer om gollars som plagg och få lite bildinspiration så finns det en hel del bilder på min pinterest. Kort sagt är det en liten krage/ett dok du lägger över axlarna, med eller utan påsydd krage, som värmer och skyddar överkroppen hos kvinnor. Eftersom jag mest spanat in kvinnor från 1500-1530 för min knektdräkt så blir bildmaterialet därifrån, och den verkar vara vanliga på knektarnas kvinnor, men du hittar den på fler ställen än bara hos knektar och över en längre tid i historien. Snitt, tyg, stängning, form, dekorationer och material är viktiga val för att den ska passa in till din dräkt, så bläddra gärna lite extra i källor om du vill sy en historisk variant. Min gjordes inför ett lajv, men var så otroligt bra att jag vill dela med mig av den till er så ni också kan få äga detta praktiska plagg!

IMG_2274

Efter Krigshjärtalajvet och vår resa till Tallinn insåg jag hur praktiskt det är med en gollar, så jag tänkte visa hur jag gjorde min (i sista stund och stor panik inför lajvet).

Nu är jag på gång med en ny, med samma modell fast fodrad med päls och sydd för hand. Möjligtvis kommer nästa vara ännu lite mindre, men storlek och form skiljer sig åt under 1500talet, så spana på mycket bilder och fundera på vad du är ute efter innan du börjar klippa!

Den här modellen bygger på en dokdel och en kragdel som sys ihop, och du kan vändsy den på symaskin utan några synliga sömmar. Vill du inte ha en fodrad kan du använda samma princip och utseende på delarna, men kanske sy den för hand för att undvika synliga maskinsömmar. Vill du satsa på en mer historisk teknik så syr du fast fodret i övertyget för hand, på insidan (alltså inte på avigsidan). Att skarva är också helt rätt. Det finns liknande mönsterdelar till ytterplagg och mantlar, och kragar var vanligt på ytterplagg, men jag har inte hittat några mönsterdelar eller bevarade plagg som visar hur mönsterdelarna såg ut till en gollar.

Gollaren kan skäras ut i ett stycke, men för att få till en bra passform gjorde jag en toille i bomullstyg först. Jag började med att skära ut en cirkel, klippa upp en linje och sedan prova den. Det går verkligen inte åt mycket tyg till en gollar, och tittar man på bilder så verkar det vara vanligt att de inte ens går utanför axlarna. Jag tog bort tyg från ryggpartiet (det är därför tygbiten har en bredare öppning nedtill fram) och lite från axelpartiets kanter och fick till en sådan här passform. Genom att klippa ut en liten rundel för halsen ligger den bra utan att skava.

IMG_1847

Sedan klippte jag ut två likadana bitar i yttertyg och foder, nålade ihop och sydde ihop dem räta mot räta, förutom i halshålet som lämnades öppet. Kragen klipptes också ut i två delar, tänk en remsa tyg lika lång som halshålets omkrets, och svagt böjd för att få en bättre passform och inte kännas för snäv runt halsen.

IMG_1850

Sy ihop kragen på samma sätt, räta mot räta, och lämna öppet runt den sträcka som ska fästas mot gollaren. Om tyget känns sladdrigt och inte vill stå upp så kan du stryka på ett lager vliesolin på yttertygets avigsida innan kragdelarna sys ihop, eller mer historiskt; sy på ett lager linnetyg på yttertygets del innan hopsömnad.

IMG_1849

För att plagget ska bli snyggt när det vänds så klipper jag ned sömsmånen lite så det bara återstår 4-6 mm, och klipper av hörnen så det bara är någon millimeter tyg kvar innan sömmen. Vänd sedan gollaren och kragen ut och in så rätsidan kommer fram, och pressa noga med strykjärn så alla sömmar bli platta.

IMG_1851

Under tiden du pressar kan du dra till tygbitarna så de hela tiden ligger kant i kant om du vill göra gollaren vändbar (om du vill kunna välja vilken sida som ska vara utåt). Har du redan en tydlig utsida så pressar du alla kanter med sömmen 1-2 mm in mot insidan. Yttertyget ska alltså skymtas från insidan, men inget innertyg ska synas när du tittar på plagget från utsidan. Eftersom ylle är töjbart och lite stretchigt och lätt formas med hjälp av ånga och värmen från stykjärnet kan du dra ut yttertyget lite runt om hela plagget så det blir lite större.

IMG_1852

Nåla och sy fast kragen, yttertygets rätsida mot kragens rätsida, på maskin. Pressa sömmen, och sy sedan ihop den sista sömmen (kragens foder med gollarens foder) för hand med kaststygn för att undvika synliga maskinsömmar. Jag vek in sömsmånerna i plagget för att inte ha några råa kanter synliga. Pressa med strykjärn, och sedan är du klar!

Jag sydde fast pärlknappar på min, och den stängs med en flätad snodd eftersom det gick snabbare än att sy knapphål, och för att den skulle vara lajv-snygg och överdådig. Du kan också sy fast knytband eller hyskor och hakar för att kunna stänga den.

IMG_2322


Leave a comment

Packlista för en medeltida Lucia

Dags att packa inför helgens Luciaevent!

Förutom att hänga i Visby iförd medeltidsdräkt blir det event med utomhusaktiviteter, bankett samt föreläsningar och workshop på museet. En fullspäckad helg som jag verkligen ser fram emot!

Men vad tar man då med sig för att klara en helg ute i kylan? Här kommer min packlista (ersätt klänning med kjortel om du ska bära mansdräkt, och kom ihåg mössan och benkläder):

  • Tunn ylleklänning underst (eller underställ om du inte har någon sådan).
  • Ett par tunna yllestrumpor och ett par tjockare i ull + skinnskor.
  • Mellanklänning i ull.
  • Hängselklänning med lös passform i ull (jag tänkte vara viking i helgen, satsar du på mer medeltid så väljer du istället en lös överklänning)
  • Kappa och sjal (eller en mantel eller liknande som yttersta lager. Har du inget sådant så ta med en filt. En varm hätta är hur bra som helst.)
  • Huvudduk i linne och en i siden (eller ull om du har).
  • Vantar i älgskinn.
  • En bunt dräktnålar och spännen för att kunna stänga kappa och sjal ordentligt, medan dräktnålarna håller huvuddukarna på plats. Vid blåsigt väder slipper jag kall luft som kryper in vid glipor.

Jag är inte så orolig för att det kommer att bli för kallt; det finns ju gott om tillfällen att värma sig runt om Visby stad. Tyvärr är det väl det som är det värsta, att hela tiden gå in och ut från moderna uppvärmda hus till vinterkylan så jag blir varm, kall, svettig och nedkyld.

sent1300talvinterkläder

Jag har därför planerat att ta av mig mina yttersta lager när jag är inne så jag inte börjar svettas, samt inte bära linne närmast kroppen eftersom det kommer kyla ner mig om jag blir svettig och fuktig. Bra strumpor känns också viktigt. Som tur är finns ju Kapitelhusgården; och där kommer det nog vara alldeles lagom varmt inomhus för den medeltida vinterdräkten!


Leave a comment

Utmaningen i att göra klart ett arbete

Jajamensann, jag vet nog hur det kan se ut hemma hos dig (och hur det ser ut hemma hos mig…) En hel hög med UFOn (unfinished objects) och WIPs (work in progress) som du förmodligen förvarar i 1. En snygg kista eller låda. 2. En överfull korg samt 3. Lite varstans undanstoppat där det fanns plats. Och det är ju lite så det ska vara, för är man kreativ och skapar saker så kommer andan i perioder när tid och lust finns, och olika projekt kräver olika saker ifråga om engagemang och tid.

Men helt ärligt, börjar det inte bli lite mycket nu? När korgen börjar välla över och projekten i kistan har legat där så länge att de börjat kravla ut självmant för att försöka fly… då är det dags att ta sig i kragen och skaffa sig Lite Koll! Lite Koll skaffar du dig enklast genom att börja rensa; ta en lugn dag eller kväll och börja med att:

Samla ihop allt halvfärdigt i en hög. Allt. Det som behöver lagas också.

Dela upp högen i två högar; sådant som du vill ha kvar och sådant du egentligen inte vill ha. Släng, ge bort eller sälj det där som du ändå inte kommer vilja göra klart, det tar bara energi och plats av att ligga i kistan (i botten, eller hur?) och samla damm. Ja, du fååår slänga bort saker fastän de legat jättelänge och kostade pengar att köpa och du hade en jättebra idé. Gör dig av med allt du inte är sugen på!

Dela upp den återstående högen i två högar. Allt som tar mer än 10 minuter att fixa, och allt som tar mindre än 10 minuter att fixa. Hämta en kopp kaffe. Fixa sedan alla projekt som tar mindre än 10 minuter; alla lagningar, lösa knappar, småsaker som skulle ordnas… Lägg dem sedan i en färdig hög och känn dig nöjd.

Nu är det bara en hög kvar. Förhoppningsvis innehåller den nu bara saker som du faktiskt är sugen på att ge dig på. Men börja genom att vara snäll och välplanerad mot dig själv; gå igenom varje projekt och skriv ner vad som behövs och vad som är kvar att göra på en lapp. Bunta ihop allt och lägg nu tillbaka det snyggt i den lagomt fulla kistan. Nästa gång du tittar ner kommer du bara hitta sådant du är sugen på, dessutom med enkla instruktioner som gör att du faktiskt orkar fiska upp ett projekt, för att umgås med den ett par timmar i soffan en vardagskväll.

Sista och viktigaste steget; ta med ett av projekten till en sy/pysselträff och berätta för alla andra vilken bra Koll du har och hur roligt projektet du har med dig är. Klapp på axeln och kaffe åt dig, bra jobbat!

IMG_1690

Jag kan aldrig bara göra en av någonting, allra minst fina påsar. Jag har alltid några på hög som väntar på att bli färdigsydda.


Leave a comment

Symaskinskolan del 2

I ett tidigare inlägg berättade jag om mina bästa tips för att bli kompis med sin symaskin. Nu tänker jag mig att du med hjälp av dammsugaren, morötter och div andra verktyg börjar känna dig bekväm med maskinen, och är redo för fler tips!

  • Vad är alla de här funktionerna jag pratade om?

Trådspänningen justerar hur hårt tråden spänns. Det vanligaste på symaskiner är att undertrådens spänning är förinställd och kan justeras på en ratt eller dylikt nära undertrådsspolen. Övertrådens spänning är lättare att justera och den du alltid ska börja med, och det varierar var på maskinen du gör detta.
Matartänderna sitter under pressarfoten och ser ut som en räfflad metallplatta/yta. De driver tyget genom symaskinen, och kan på många maskiner dras ner så du inte har någon matning om du tex vill sy fritt broderi. Det vanligaste är dock att de är aktiva, och du ska aldrig för hand behöva “dra” tyget genom symaskinen när du syr (på vissa tjocka partier kan du behöva hjälpa till lite på traven, sy då görna “för hand” med hjälp av hjulet.) Om du ändå drar tyget genom maskinen när du syr riskerar du att skada maskineriet eller matningen, och om du märker att du inte kan sy utan att hjälpa till att dra tyget genom maskinen så har det redan hänt- dags att lämna in maskinen på service! En vanlig väl fungerande symaskin syr sömmen själv, du styr bara med lätt hand.
Pressarfotstryck är även det förinställt eller rekommenderat, men kan behöva justeras om du byter tjocklek på tyger. Förutom att pressarfoten håller tyget på plats medan du syr aktiverar den även trådspänningen på många maskiner. Det innebär att du inte kan sy utan pressarfot på alla maskiner, något som oftast bara görs vi fri sömnad/broderi.
Övermataren är en liten arm du klickar på pressarfoten som matar tyget framåt även ovanifrån. Det ger en jämnare söm och tygerna riskerar inte att matas olika mycket.

  • Vilken tråd ska jag använda till vilket material?

Polyester– till syntettyger men fungerar även till den mesta andra sömnaden. Den vanligaste rekommendationen är att använda naturtråd till naturtyger och syntettråd till syntettyger. Polyestertråd färgas inte av textilfärg om du vill färga plagget efter sömnaden. Jag har dock använt polyestertråd i flera år med bra och hållbart resultat, speciellt i lite kraftigare tyger.
Bomull– till bomull, linne och liknande tyger. Upplevs som lite mindre hållbar än polyestertråd men färgas tillsammans med tyget. Till tunna och sköra tyger kan polyestertråden vara för stark så den gnager på tyget, eller håller så pass bra att tyget istället går sönder vid påfrestning (inte roligt!) och då är bomullen ett bra alternativ.
Sysilke– sysilke till maskinsömnad går att använda i maskinen som vanlig sytråd. Betydligt dyrare, men hållbart och mer historisk. Om tjockleken på tråden är olik vanlig symaskinstråd kan du få problem med trådspänningen och undertrådsspolen.
Kraftigare trådar– bildar hållbara och starka sömmar och används ibland till ytterplagg, samt till tält. Byt nål till en grövre och provsy för att se om trådspänningen behöver justeras. Vissa maskiner klarar inte av grövre tråd utan att man ändrar undertrådens spänning, kontrollera om det går på din maskin samt hur mycket arbete som krävs…
Lintråd– vaxas inte om man syr på symaskin. Mycket skörare än bomull och polyester och inget jag rekommenderar, även om det går att använda om man är lite försiktig.
Ulltråd– Nope. Alltså… nej. Sy för hand istället.

  • Vilken söm ska jag använda?

Raksöm– används när man vill sy ihop två tygstycken med varandra, eller om du vill fålla på maskin (fållsömmen blir då synlig och passar bäst på plagg som inte syns och modern sömnad). När du börjar sy måste du fästa sömmen genom att sy fram ett par cm, tillbaka, och sedan fortsätta framåt. I slutet av sömmen gör du på samma sätt; backa ett par cm och sy sedan framåt igen lika långt. Fästningen ska sys över den långa sömmen. I grenar på byxor, armhålor och liknande ställen som nöts mycket och utsätts för slitage och sträckningar kan du sy en fästning fast du tänkt fortsätta sy, för att förstärka sömmen och förhindra att den går upp mycket om den spricker någonstans. Raksöm sys en bit in på tyget för bra hållbarhet, mellan 8-15 mm är vanligast.
Sicksack– används längst ut i kanten på tyget för att väven inte ska repa upp sig. Det är bra att sicksacka tyget i kanterna innan tvätt, samt sicksacka alla bitar innan man syr ihop dem till ett färdigt plagg. Ska du fälla sömmarna för hand behövs inte sicksacken. Är tyget väldigt repigt och fransigt av sig kan du sicksacka kanterna ändå, speciellt om de är klippta på skrå (snett, inte efter trådarna) för att inte tyget ska tråda upp sig medan du syr.
Stretchiga sömmar– många maskiner har speciella sömmar avsedda för töjbara tyger, men en svag (smal) sicksack kan också användas om du vill sy i väldigt stretchiga tyger. Om du ska sy långa sömmar i tex en klänning där tyget är väldigt stretchigt, kan en sådan söm hålla bättre än en vanlig raksöm.
Tråckelsöm– raksöm som inte fästs, och där stygnlängden är så lång som möjligt. Alla maskiner har inte den här funktionen, och vissa har den som en speciell söm. Används när du vill tråckla ihop två tygbitar innan handsömnad, för att prova plagget eller som rynktråd om du vill rynka ihop en bit av tyget.

Nästa gång kommer lite tips och funderingar kring att köpa symaskin. Jag brukar ofta få frågor kring det och nu har jag samlat dem i fin bloggform (tillsammans med svar) för dig som funderar!


Leave a comment

Toille till Trossfraun

Mycket riktigt hittade jag min gamla toille som jag använt till tidigare klänningar, till exempel den blå vinterklänningen, den röda cotehardien och andra projekt. Men om man studerar trossfraukvinnornas siluetter och deras klänningar så finns det några viktiga skillnader gentemot mina tidigare projekt. Jag gjorde därför en ny toille med den gamla som grund, för att kunna använda den som ett mönster rakt av. De förändringar jag gjorde var att jag:

  • Flyttade upp midjan lite, fraus har höga midjor och kjolen kommer förmodligen tynga ner midjan 1-2 cm.
  • Klippte ur urringningen så den blev helt rak och kantig, både fram och bak. Baktill klippte jag ur halslinningen väldigt mycket, på bilder kan man se att den är i princip lika djup som fram.
  • Flyttade ut axeln mot armledens kula. Vanligtvis är min toille ganska rak i axelremsan, och klänningarna vilar mot hela axlarna. Trossfraus har dock en vid halslinning, och klänningarna verkar ligga utanför själva leden i axeln, ovanpå den rundade delen av axeln/armen. Inte så värst praktiskt kanske, men det ska bli roligt att se hur klänningens form påverkar rörelsevidden och passformen! Mitt mål är att få till de där fint rundade axlarna med stark sluttning som man kan se från porträtt från tidsperioden. Ett ideal, javisst, men med rätt passform på din dräkt kan du återskapa kroppsideal utan att behöva ha “rätt form” från början. Vad som är rätt form skiljer sig ju också åt beroende på vilken tidsperiod du vill återskapa…

 

IMG_1361

Den gamla toillen ritades av på nytt tyg och klipptes ut, sedan klippte jag om halslinning fram och bak och tog bort en del av tyget som går upp mot axeln. Tygremsan som klipptes bort flyttade jag sedan till sidan med ärmhålet och tejpade fast där. Resultatet blev en sluttande axel med samma mängd tyg som förra toillen (första versionen ligger på golvet, den färdiga toillen är uppritad på lakansväven).

Den böjda linjen på toillen ritade jag ut för att förtydliga var bysten kommer ligga. När jag klipper ut den färdiga toillen, och sedan tyget till klänningen, klipper jag in ett par millimeter (som ett litet trekantigt jack ungefär) i linje med strecket i framstyckets sidsöm. När jag syr ihop sidorna av klänningen kommer jag att sy in ett par millimeter vid jacket, och det gör att tyget sträcks lite extra just där. Det bildar ett bättre stöd för bysten och förhindrar att klänningens tyg töjer sig under bysten så att byststödet tappas.

IMG_1360

För att prova toillen tråcklade jag ihop bitarna med vaxad lintråd och tråckelstygn (som förstygn men längre). Det kan du lika gärna göra på symaskin om du har någon, och du behöver inte fästa tråden på maskin. Tråcklar du för hand gör du bara en knut i ena änden av tråden, den andra änden kan du fästa när du tråcklat klart genom att göra en liten löpögla eller sy ett stygn tillbaka. Håller bra men gör det enkelt att dra bort tråden när du är klar.

När man sedan provat toillen och är nöjd med den klipps tråckelstygnen upp, och om toillen blivit skrynklig eller veckad brukar jag stryka den innan jag använder den. En klok åtgärd är också att märka toillen med vilket plagg/århundrande den är tänkt till, och när den gjordes. Tro mig, om tre år när du krafsar runt i medeltidskistan och hittar de här tygstyckena är det till stor hjälp…


Leave a comment

Väska till Trossfraun

Jag har precis påbörjat ett nytt litet väskprojekt som ska bli en del av min trossfraudräkt. Det finns flera olika modeller på väskor och påsar avbildade, några som jag tittat på för inspiration är de här:

403px-The_Soldier_and_his_Wife

källa: http://en.wikipedia.org/wiki/File:The_Soldier_and_his_Wife.jpg

RP-P-OB-2791

https://www.rijksmuseum.nl/en/collection/RP-P-OB-2791

Men även de här skönheterna!

germanpurses

http://www.bildindex.de/bilder/MI02344d09a.jpg

 

Katafalk har en fin tutorial på sin blogg, om du är sugen på att göra en sån modell med litet lock: http://katafalk.wordpress.com/2012/06/15/kampfrau-bag/

Själv blev jag väldigt sugen på en sådan där modell med små fickor runt om och knytband (för att inte tala om den stora tofsen längst ned!) och i somras skissade jag av en kompis väska som påminde mycket om den till form och konstruktion (mittenbilden). Nu har jag ritat ett mönster och håller på att provsy en väska i mjukt fint renskinn. Det ser ut som att tofsen är i garn, och de runda “kulorna” skulle kunna vara trä eller hornpärlor kanske? Känns som att det här blir ett projekt man får prova sig fram på…

Om du har tips på mönster eller fler bilder på trossfrauväskor tar jag tacksamt emot alla tips!

Annars kommer det väl en uppdatering allteftersom väskan börjar se ut som något…