Handcrafted History

Historical and modern handcraft mixed with adventures


Leave a comment

Sykurs helgen 6-7 maj i Uppsala

Äntligen är alla detaljer klara och lokal bokad, så nu kommer den ut officiellt! Välkomna på sömnadskurs i centrala Uppsala helgen 6-7 maj. Jag kommer hålla en helgkurs för dig som vill tillverka egna medeltida (sago) kläder, bli bättre på att sy och rita mönster, få hjälp att sätta ihop fina plagg efter dina egna mått och mycket mer!

Kursen kommer hållas ca 10-18 på lördag + 10-14 söndag och under helgen kommer vi bland annat gå igenom enkel mönsterkonstruktion, inprovning av tajtare plagg, passform, siluett, ärmisättning, sömnad på maskin och för hand, och givetvis massor av inspiration, tips och sömnadsknep. Oavsett om du vill sy medeltida korrekta plagg, inspirerade mysplagg eller fantastiska sagoklänningar så är det här kursen för dig- med gott om tid för eget skapande!

Under kursen finns det verktyg, material, symaskin, mönster och litteratur att låna- så ta med dig dina egna projekt (eller skisser på vad du skulle vilja göra) och material så arbetar vi under helgen med både personlig handledning och allmänna sömnadstips. Det är bra om du provat att sy innan (några gardiner eller ett gammalt projekt i slöjden) för att få ut mesta möjliga av kursen, men du behöver absolut inte vara “duktig”- jag hjälper dig att skapa det du vill ha!

Pris: 1200 kr/person för hela helgen. Rejält eftermiddagsfika på lördag ingår.

Platser: 12 st (för att kunna ge alla massor av individuell handledning så är deltagarantalet lågt)

Anmälan och betalning: anmälan med namn + tel.nr till linda.handcraftedhistory@gmail.com, betalning i förväg till bankkonto/swish (betalinfo + adress fås i svarsmail). Anmälningen räknas som godkänd när betalningen kommit in, först till kvarn på platserna. Om du får förhinder är det ok att överlåta din plats till annan person men avgiften betalas inte tillbaka. Frågor och funderingar kring kursen tas via mail.

 

Spara


Leave a comment

Symaskinskolan del 3- att köpa symaskin

Jag ska skaffa mig en maskin nu när jag vet att de är så trevliga, vilken ska jag köpa?

 
Här är symaskiner lite grann som vilken maskin som helst. Du får det du betalar för, och om du köper begagnat så kan du inte vara säker på vilket skick alla delarna är i. En begagnad kvalitetsmaskin kan dock vara en bättre investering än att köpa en helt ny superbillig maskin.
Märken är mycket av en smaksak, och även om de olika märkena riktar in sig på delvis olika kundgrupper kan du nog låta tycke och smak avgöra. Husqvarna, Singer och Pfaff är alla märken som är vanliga på marknaden, och köper du en sådan kan du vara säker på att alla serviceställen har både vana och reservdelar till dem. Janome är ett märke som börjat bli populärt på skolor och liknande, jag tycker de är trevliga och lättskötta och gör precis det de ska. Själv äger jag en lite mer avancerad Pfaffmaskin som jag tycker väldigt bra om, den har mycket inställningar som jag själv kan sköta och syr snygga sömmar.

 
Ny eller begagnad?
Det är förstås trevligt att köpa en ny maskin, men en gammal maskin som har servats regelbundet och gärna innan försäljning ger dig ofta valuta för pengarna. Kom ihåg att delarna i den kan vara mer eller mindre slitna så räkna med att du kan behöva serva och laga den då och då. Köper du en ny maskin får du ofta garanti på ett par år, och många symaskinsbutiker ger dig också gratis service under ett eller två år vilket kan vara en bra investering om du syr lite mer än några plagg om året.

 
Hur mycket pengar ska jag lägga på en maskin?
Supersvår fråga, ju mer desto bättre tycker vissa. Andra menar att varje krona man lägger på en symaskin är en bortslösad krona. Jag menar att det beror på vad du ska ha den till. Hur ofta har du tänkt använda maskinen och hur mycket pengar har du att röra dig med? Inom 4000-7000 kronorsklassen finns mycket maskiner som är bra för hobbyanvändandet, de har alla grundsömmar samt extra funktioner, och ofta fler tillbehör och inställningar. Jag tycker att det är svårt att hitta bra kvalité som kostar mindre än så här om man tittar på nya maskiner. Men räkna också på att maskinen kommer kosta efterhand, den behöver regelbunden service och ibland går någon del sönder.

Rent generellt kan man säga att ju mer elektronik en maskin har, desto mer saker kan börja krångla som du inte kan fixa själv. Om du mest är intresserad av enkel grundsömnad av medeltidskläder och en bunt gardiner kan det alltså vara en idé att titta på maskiner med så stor del mekaniska funktioner som möjligt (om du ska byta söm trycker du alltså inte på en knapp på en display utan vrider på en ratt istället). Jag tycker också att de brukar vara användarvänliga och överlag tåliga.

 
Men, jag såg en på Ikea jättebilligt?
Är du verkligen ute efter minsta möjliga sömnad för minsta möjliga pengar så är inte IKEA sämst, hellre IKEA än något mystiskt postorderföretag. Jag har inte använt någon sådan här maskin nog mycket eller länge för att kunna göra en värdering av dem, men jag har inte hört om någon som faktiskt syr som hobby och har en.

 
Äldre maskiner, superbra eller uråldriga?
Ett altermativ för dig som vill få ner priset är att leta efter äldre symaskiner på affärer eller Blocket. Husqvarna är ett märke som har rykte om sig att hålla i evighet, och hittar du en maskin i metall/gjutjärn med mekaniska reglage så kommer du förmodligen ha en trotjänare under väldigt lång tid som kommer kosta dig väldigt lite pengar i reparationer och liknande. Själv tycker jag att de inte har alla funktioner jag är ute efter, men för att sy några plagg om året och fålla gardiner snabbt är de bra. Kontrollera matartänderna och att nålen går fritt upp och ner när du syr med maskinen, kom ihåg att det är ajjabajja att behöva dra tyget genom hela maskinen.

 
Industrisymaskiner och overlocks, vad är det?
En overlock är en maskin som klipper, sicksackar och syr ihop två tyger samtidigt, den är alltså tidseffektiv och väldigt bra till stretchiga tyger. Används mycket inom klädsömnad och i princip hela klädindustrin (kolla insidan av din t-shirt så vet du hur sömmen ser ut). Har du en overlock så går det bra att sy plagg på den, men du behöver absolut inte köpa en för att sy historiska kläder. Om du är ovan vid maskiner kommer du förmodligen tycka att de är lite kluriga att trä då man syr med flera trådar samtidigt, men om du funderar på att börja massproducera tröjor kan de rekommenderas.
En industrisymaskin är (oftast) en äldre modell du hittar på någon loppis eller fabrikslokal. De är extremt tåliga, snabba, effektiva och starka men har en mycket begränsad mängd sömmar, oftast bara raksöm. De används inom historisk sömnad mest till tältsömnad och liknande, det är ofta svårt att få till bra klädsömnad på dem. Om du vill köpa en kan jag rekommendera att leta begagnat, men vara beredd på att maskinen förmodligen kommer överleva både dig och alla reservdelsställen (att beställa extra delar eller reservdelar till äldre modeller kan vara lite krångligt, men mycket finns utomlands).

 

Tips till dig när du står där i affären:

  • En bra symaskinsbutik hjälper dig att hitta rätt maskin (och prisklass) utifrån dina behov. Försök berätta så tydligt som möjligt vad du är ute efter, men prova flera olika.
  • Provsy maskinen för att testa olika funktioner, inställningar och anpassningar. Fundera över om du tycker att den känns enkel att använda- passar den dig? En symaskin är som en bil, går det inte att prova innan köp är det något lurt.
  • Ta med dig eget tyg att prova sy i- de tyger du tänkt använda maskinen till. Grova bomullstyger såsom jeans får alla sömmar att se enkla och snygga ut. Grov och tunn ull, siden, glest linne kan ge dig andra resultat.
  • Vilka funktioner som du vill ha och behöver är svårt att tipsa om, men jag gillar verkligen att ha en övermatare, att kunna höja och sänka nålen med en knapp samt att enkelt kunna justera trådspänning och pressarfotstryck.

Lycka till!


Leave a comment

Symaskinskolan del 2

I ett tidigare inlägg berättade jag om mina bästa tips för att bli kompis med sin symaskin. Nu tänker jag mig att du med hjälp av dammsugaren, morötter och div andra verktyg börjar känna dig bekväm med maskinen, och är redo för fler tips!

  • Vad är alla de här funktionerna jag pratade om?

Trådspänningen justerar hur hårt tråden spänns. Det vanligaste på symaskiner är att undertrådens spänning är förinställd och kan justeras på en ratt eller dylikt nära undertrådsspolen. Övertrådens spänning är lättare att justera och den du alltid ska börja med, och det varierar var på maskinen du gör detta.
Matartänderna sitter under pressarfoten och ser ut som en räfflad metallplatta/yta. De driver tyget genom symaskinen, och kan på många maskiner dras ner så du inte har någon matning om du tex vill sy fritt broderi. Det vanligaste är dock att de är aktiva, och du ska aldrig för hand behöva “dra” tyget genom symaskinen när du syr (på vissa tjocka partier kan du behöva hjälpa till lite på traven, sy då görna “för hand” med hjälp av hjulet.) Om du ändå drar tyget genom maskinen när du syr riskerar du att skada maskineriet eller matningen, och om du märker att du inte kan sy utan att hjälpa till att dra tyget genom maskinen så har det redan hänt- dags att lämna in maskinen på service! En vanlig väl fungerande symaskin syr sömmen själv, du styr bara med lätt hand.
Pressarfotstryck är även det förinställt eller rekommenderat, men kan behöva justeras om du byter tjocklek på tyger. Förutom att pressarfoten håller tyget på plats medan du syr aktiverar den även trådspänningen på många maskiner. Det innebär att du inte kan sy utan pressarfot på alla maskiner, något som oftast bara görs vi fri sömnad/broderi.
Övermataren är en liten arm du klickar på pressarfoten som matar tyget framåt även ovanifrån. Det ger en jämnare söm och tygerna riskerar inte att matas olika mycket.

  • Vilken tråd ska jag använda till vilket material?

Polyester– till syntettyger men fungerar även till den mesta andra sömnaden. Den vanligaste rekommendationen är att använda naturtråd till naturtyger och syntettråd till syntettyger. Polyestertråd färgas inte av textilfärg om du vill färga plagget efter sömnaden. Jag har dock använt polyestertråd i flera år med bra och hållbart resultat, speciellt i lite kraftigare tyger.
Bomull– till bomull, linne och liknande tyger. Upplevs som lite mindre hållbar än polyestertråd men färgas tillsammans med tyget. Till tunna och sköra tyger kan polyestertråden vara för stark så den gnager på tyget, eller håller så pass bra att tyget istället går sönder vid påfrestning (inte roligt!) och då är bomullen ett bra alternativ.
Sysilke– sysilke till maskinsömnad går att använda i maskinen som vanlig sytråd. Betydligt dyrare, men hållbart och mer historisk. Om tjockleken på tråden är olik vanlig symaskinstråd kan du få problem med trådspänningen och undertrådsspolen.
Kraftigare trådar– bildar hållbara och starka sömmar och används ibland till ytterplagg, samt till tält. Byt nål till en grövre och provsy för att se om trådspänningen behöver justeras. Vissa maskiner klarar inte av grövre tråd utan att man ändrar undertrådens spänning, kontrollera om det går på din maskin samt hur mycket arbete som krävs…
Lintråd– vaxas inte om man syr på symaskin. Mycket skörare än bomull och polyester och inget jag rekommenderar, även om det går att använda om man är lite försiktig.
Ulltråd– Nope. Alltså… nej. Sy för hand istället.

  • Vilken söm ska jag använda?

Raksöm– används när man vill sy ihop två tygstycken med varandra, eller om du vill fålla på maskin (fållsömmen blir då synlig och passar bäst på plagg som inte syns och modern sömnad). När du börjar sy måste du fästa sömmen genom att sy fram ett par cm, tillbaka, och sedan fortsätta framåt. I slutet av sömmen gör du på samma sätt; backa ett par cm och sy sedan framåt igen lika långt. Fästningen ska sys över den långa sömmen. I grenar på byxor, armhålor och liknande ställen som nöts mycket och utsätts för slitage och sträckningar kan du sy en fästning fast du tänkt fortsätta sy, för att förstärka sömmen och förhindra att den går upp mycket om den spricker någonstans. Raksöm sys en bit in på tyget för bra hållbarhet, mellan 8-15 mm är vanligast.
Sicksack– används längst ut i kanten på tyget för att väven inte ska repa upp sig. Det är bra att sicksacka tyget i kanterna innan tvätt, samt sicksacka alla bitar innan man syr ihop dem till ett färdigt plagg. Ska du fälla sömmarna för hand behövs inte sicksacken. Är tyget väldigt repigt och fransigt av sig kan du sicksacka kanterna ändå, speciellt om de är klippta på skrå (snett, inte efter trådarna) för att inte tyget ska tråda upp sig medan du syr.
Stretchiga sömmar– många maskiner har speciella sömmar avsedda för töjbara tyger, men en svag (smal) sicksack kan också användas om du vill sy i väldigt stretchiga tyger. Om du ska sy långa sömmar i tex en klänning där tyget är väldigt stretchigt, kan en sådan söm hålla bättre än en vanlig raksöm.
Tråckelsöm– raksöm som inte fästs, och där stygnlängden är så lång som möjligt. Alla maskiner har inte den här funktionen, och vissa har den som en speciell söm. Används när du vill tråckla ihop två tygbitar innan handsömnad, för att prova plagget eller som rynktråd om du vill rynka ihop en bit av tyget.

Nästa gång kommer lite tips och funderingar kring att köpa symaskin. Jag brukar ofta få frågor kring det och nu har jag samlat dem i fin bloggform (tillsammans med svar) för dig som funderar!


5 Comments

Symaskinskolan del 1

Det här med symaskiner är ju inte helt lätt. På ytan oskyldiga små saker gjorda av plast och lite metall, vars etikett looovar att det kommer gå både fort och enkelt att sy drömplaggen. I verkligheten möts man av någon slags robot med både själ och personlighet, som framförallt inte Alls uppför sig som instruktionsboken lovar. Känns det igen? Det behöver inte vara så!

Här kommer en massa allmänna “bra-att-ha” tips för dig som vill använda symaskin:

  • Trä maskinen rätt. Kontrollera speciellt att både över och undertråden hakat i trådspänningen, då det är den som justerar sömmen så den blir jämn och hållbar. Övertrådens spänning regleras av en arm på maskinen (den går oftast i en vertikal skåra på maskinens framsida och rör sig när man syr. Undertråden kan se olika ut beroende på om du har en liggande spole eller en spolkapsel, men om undertråden är trädd rätt ska man kunna dra i den och få ett litet motstånd.
  • Använd instruktionsboken. Ja, jag vet att den är tråkig men förutom att berätta hur du trär maskinen rätt så innehåller den oftast tips om skötsel och felsökningar. Om du inte ha någon, kontakta symaskinsbutiker som kan ha gamla kvar eller leta på internet.
  • Sköt om din maskin. Alla maskiner behöver skötsel för att fungera bra, och speciellt symaskiner som används ofta och till tyger som dammar mycket behöver skötas om för att hålla bra. Rengör/torka av maskinen om den blir smutsig, dammsug den med jämna mellanrum och köp gärna en behållare med tryckluft som du kan blåsa rent maskinen med. En liten borste är ett bra komplement, den brukar följa med när du köper en maskin. De flesta symaskiner mår också bra av att smörjas med ex silikonolja, be en symaskinsreparatör visa vad du enkelt kan göra själv och var din maskin ska smörjas (tänk på att nysmorda maskiner kan ge små fläckar i efter smorning på känsliga plagg, låt ev överskottsolja gnidas av först på en bit skräptyg.

Lite allmänna bra tips när du syr:

  • Om du är osäker på inställningar eller trådspänningar, börja först på en bit “skräptyg” som är av samma tjocklek och material som tyget du tänkt sy i.
  • Sömmen ska låsas i tyget, så när du syr en söm ska övertråden synas på ovansidan och undertråden under tyget. Om ena tråden syns mycket på bägge sidorna behöver trådspänningen justeras.
  • Justera pressarfotstrycket beroende på tygets tjocklek och hur många lager du syr i. Förinställningen/det rekommenderade trycket passar ofta bra till vanliga tunna bomullstyger eller två lager linne. Syr du däremot i tjocka lager ylle kan du släppa upp trycket lite för att förhindra att maskinen pressar det övre tyget framför sig, vilket gör sömmen sned och bitarna olika långa i slutet.
  • Har du övermatare på maskinen är den superbra för att underlätta sömnad av långa sömmar. Matningen av tyg i symaskinen sker oftast underifrån med hjälp av matartänderna, men vissa maskiner har dessutom en övermatare som man klickar på tillsammans med pressarfoten. Den matar tyget från översidan så att tyget ska glida jämnare genom maskinen. Om du stött på problemet med att tygbitarna är “olika långa” i slutet av en söm så vet du nu vad det beror på! Har du ingen övermatare kommer du runt problemet genom att tvärnåla alla tygstycken innan du syr ihop dem,det hindra tygbitarna från att röra sig individuellt.
  • Byt nål ofta, jag brukar byta ut mina vanliga symaskinsnålar efter varje större sömnadsprojekt. En vass nål ger en finare söm och riskerar inte att “tappa” eller hoppa över några stygn samt håller bättre.
  • Använd en nål som passar ditt sömnadsprojekt. Grovleken på symaskinsnålen är lite av en smaksak men det finns rekommendation som man kan läsa in sig på i butiker eller instruktionsböcker för symaskinen, grovleken “80” tycker jag är en bra normal nål för klädsömnad. Till tunnare och finvävda linnetyger brukar jag byta till 70, och till grövre ylletyger eller tält brukar jag använda 90 eller 100 (om tältet sys på en vanlig symaskin).
  • Du kan alltid “sy för hand” med symaskinen för att långsamt ta dig över knöliga partier där ex flera sömmar möts. Vrid helt enkelt hjulet mot dig (sitter på höger sida av maskinen) så syr maskinen med hjälp av din handkraft, och du kan lugnt kontrollera att nålen orkar igenom alla tyglager utan att gå av eller fastna.
  • Lär dig hur just din maskin “låter” när den går som den ska. Då är det enkelt att snabbt upptäcka problem innan trassel uppstår, tex om trådspänningen släpper, tråden tar slut eller pressarfotstrycket är för löst eller hårt.
  • Om du syr ihop bitar som är olika stretchiga (till exempel en linneklänning där ena biten är ett trådrak framstycke och andra biten är en lång triangulär kil) så är det enklast att få en snygg jämn söm om den biten som stretchar mest (div kilen) ligger nedåt mot matartänderna. Då slipper du riskera att den stretchigare biten töjs ut av pressarfoten så att tyget drar sig och det blir tyg över i slutet av sömmen. Det bästa av allt är ju förstås att tvärnåla allting, men alla snabbtips är bra…
  • Om du ska svänga/byta håll så vrider du ner nålen i tyget med hjälp av hjulet på sidan av maskinen, lyfter på pressarfoten och vänder tyget till den nya riktningen. Fäll ner pressarfoten och fortsätt att sy, nålen håller då i tyget under tiden du vänder så sömmen blir snygg och jämn.

 Nästa inlägg handlar mer om funktioner och olika val av trådar och sömmar!

IMG_8630

En enkel men bra hobbymaskin med mekaniska reglage.