HANDCRAFTED HISTORY


Leave a comment

Enkel hängselkjol

Åh, äntligen en ny tutorial! Efter att tredje vännen frågat hur jag gjort min nya hängselkjol (som inte är så ny längre, den är nästan två år) så fick jag äntligen energi till att göra den här beskrivningen. Konstruktionen är verkligen superenkel, bekväm och tygeffektiv. Perfekt till dig som vill spara tyg, sy för hand eller bara göra en lösare hängselkjol.

Beskrivningen bygger på att du har ett tyg som är ca 150 cm brett, och kjolen på bilden blir ca 130 cm lång. Anpassa måtten efter dina egna mått. Tygmängden som går åt beror på dina mått + hur lång kjol du vill ha. På bilden är 1 ruta = 10 cm, så det går alltså åt 2,2 m tyg till mina mått. Rita ut en egen skiss på rutat papper innan du börjar så kommer du förstå hur bitarna hänger ihop!

Den här beskrivningen utgår mest från den mönstertekniska hopsättningen- om du vill veta mer om sömmar och tekniker kan du kika på mina andra beskrivningar och sytips här på bloggen =)

Räkna först ut dina mått, och rita upp mönstret på rutat papper. Hängselkjolen består av ett helt framstycke, och ett tvådelat bakstycke som läggs ut lite omlott på dubbelvikt tyg. För att få lite extra vidd i kjolen så kan du skarva den enligt förslaget på bilden (bakstycket är alltså skarvat i nederkant med en liten kil).

Mått runt bysten/bredaste delen av bröstkorgen=måttet på kilens smalaste del: dela i två och fördela på bak och framstycke. Kom ihåg att lägga till sömsmån. På bilden är måttet ca 90 cm (40 cm på framstycket och 50 cm på bakstycket). Eftersom hängselkjolen inte börjar mitt på bysten, utan en bit ovanför, får du vidd nog till att röra dig och ta på/av kjolen enkelt.

Längd på kjolen; mät från armhålan och så långt ned du vill att kjolen ska gå. Lägg till sömsmån på ca 4 cm. På bilden är styckena 130 cm långa.

Kjolfållens vidd blir 2*tygets totala bredd så 2*150=300 cm.

När du har klippt ut dina bitar så kan du först skarva bakstycket mitt i, sedan sy på ev kilar i nederkanten. Tråckla ihop fram och bakstycket med varandra och prova; klipp ur lite för armhålan om du vill och markera var hängslen ska fästas.

Sy ihop sidorna, fäll sömmarna och fålla alla kanter. Avsluta med att sy på hängslen- klart!

Spara


1 Comment

New tutorials/booklets

Finally!

I’ve been working on this new booklets for months now, and now they are finally done and ready to send out. I know that many of you readers have asked me about new tutorials, preferably in English, but the truth is that tutorials takes a lot of time to make. I’m counting on around 8 h/tutorial and that doesn’t include the time it takes to handcraft the actual things. As you can imagine it’s quite impossible for me to continue to make a lot of tutorials for free, though there will be some new ones at the blog this year.

If you like the tutorials page and want to support it, or if you want to learn more about sewing, I can offer these new booklets as a way of doing that. They have basically the same structure as my online tutorials, but are even more hands-on and easy-following with text, pictures and useful tips. I include both instructions for hand sewing and machine sewing in each one, and you don’t need any previous sewing experience. They also include patterns in full size and a list of what you need for each project.

I’ll put them here, but you can also buy them on my facebook page or at my Etsy shop (for shipments outside Sweden).

Prices: 5 E/piece + 2 E shipping (so for two 5+5+2 E and so on) Sv: 50 kr + 15 kr frakt inom Sverige.

Spara

Spara


Leave a comment

Vikingatida mellanklänning- när du vill spara på tyg

Den här klänningen sydde jag för ett par år sedan, fotade och använde, men kom mig aldrig för att skriva om den. Jag visste nog inte riktigt vad jag tyckte. Nu har jag använt den på några event och fått utvärdera funktion och snygghet lite, så nu har jag äntligen satt ihop en text med en sömnadsbeskrivning och mönsterkonstruktion, mest eftersom jag lovade min vän K lite hjälp och inspiration för att hon ville sy en egen.

005 014007

 

 

 

 

 

 

 

Klänningen är en vikingatida klänning tänkt att ha som mellanklänning under hängselkjolen när det är kallt, eller som en klänning över en linnesärk. Mönsterkonstruktionen är en blandning av Euraklänningen och en vanlig rak klänning med paneler och kilar. Den är alltså något av ett experiment, och den här exakta mönsterkonstruktionen har ingen historisk motsvarighet. Jag har utgått från olika idéer och fynd på hur kjortlar och klänningar klipptes ut och sammanfogades, och sedan kombinerat några för att göra en klänning som är praktisk och fin, men framförallt tygbesparande. Till den här klänningen gick det åt 2 meter tyg på 150 cm bredd i storlek s.

Till skillnad från Euraklänningen blir den här formsydd och bildar inga knöliga veck när en hängselkjol bärs över. Det går åt något mindre tyg än till en klänning med hellånga paneler och kilaar, och mönsterbitarna är tacksamma att ha till ett tyg som är 100-120 cm brett.

De mått som du oftast behöver ta när du ska sy en klänning eller kjortel är klänningens längd, överkroppens omkrets, längden från axeln till midjan, armens längd och ärmhålets omkrets. jag ritade en bild för att visa vilka jag menar:

WP_20160212_13_19_04_Pro

Några viktiga skillnader när du tar mått:

  • Ärmbitarnas längd blir längre än en vanlig ärm. Mät från halsens bas-över axeln-runt böjd armbåge-till handleden. Mitt mått blev 78 cm istället för 64 cm ungefär.
  • Fundera över rörelsevidden då du måste kunna dra klänningen över huvudet där den är som smalast (nedanför ärmkilarna men ovanför kjolkilarna). Din kroppsform spelar roll, till exempel behöver breda axlar eller en större byst mer plats. På den här klänningen tar du inte mått runt bröstkorgen/bysten för att få fram panelernas bredd, utan runt midjan där klänningen blir som smalast. Bysten kommer få mer plats med hjälp av ärmkilarna och ärmkonstruktionen. Om du har stora skillnader mellan midja och byst måttmässigt, kan det vara bra att först sy klänningen i ett skräptyg, eller rita upp mönsterdelarna på ett papper och beräkna om måtten blir bra.

WP_20160212_13_18_16_Pro

  1.  Börja med att ta alla mått du behöver till de olika bitarna. De raka panelerna (A) räknas ut genom att ta klänningens totala längd – ärmbredden/2 (eftersom ärmen viks dubbel). Hur bred ska ärmen (C) vara? Jag gjorde min ca 40 cm i storlek small. Jag skulle tänka mig att du kan utgå från samma mått och öka 2 cm för varje storlek (small, medium, large). Men prova på dig själv; ärmen ska vara nog bred för att kunna läggas runt axeln och sluta vid din armhåla ungefär. Rörelsevidd får du från kilen (D), där den korta biten går ut i ärmen och den längre hela vägen ned längs sidan. Kilarna (B) börjar i midjan och slutar i klänningens nederkant. Mät från midjan och ner till golvet, eller så lång du vill ha klänningen.
  2.  Lägg till 2 cm sömsmån i alla kanter som ska fållas och 1-2 cm sömsmån runt resten av kanterna.
  3.  Räkna ut/rita upp dina bitar på en bit papper och lägg ut dem så tygeffektivt som möjligt.
  4.  Rita upp mönsterdelarna på tyget med en krita.
  5.  Klipp ut.
  6.  Börja med att fålla ärmbitarna på den bredaste sidan (C), det som ska bli halsöppningen. Sy sedan ihop dem med ett par stygn i varje kant så de sitter fast med varandra, ca 1-2 cm i varje ände. Mellan sömmarna bildas ett hål, det blir din halsöppning.
  7.  Klipp upp fram och bakstycket (A) och sy fast kilarna (2 av B) som ska vara mitt i styckena.
  8.  Sy fast kilarna (de andra två B) som ska vara på sidorna i framstycket, en på varje sida.
  9.  Sy fast ärmbitarna (C) i fram och bakstycket (A). Panelernas kortsida sys ihop med en bit av ärmarnas långsidor. Det här är enklare när ärmbitarna sitter ihop med varandra med ett par stygn (se punkt 6).
  10.  Lägg ut klänningen plant på golvet med avigsidan utåt och nåla fast ärmkilarna i framstycket och ärmbiten. Sy fast, och upprepa med andra sidan.
  11. Sy ihop ärmarna från kilen och ut till handleden.
  12. Sy ihop klänningen i sidorna.
  13. Prova in längd, fålla, fäll sömmar.

Såhär ser en schematisk bild av alla delar ut:

WP_20160212_13_18_25_Pro

Vill du ha fler tips och beskrivningar på hur du ska göra de olika stegen? Kolla i så fall in min beskrivning på den gula klänningen där jag går igenom hur du nålar, syr fast kilar och får snygga sömmar.

Lycka till!

 


11 Comments

Tutorial: medeltida klänning

Det här är en beskrivning där jag noggrant går igenom alla steg för att sy en “vanlig” vikingatida eller medeltida klänning med raka paneler och kilar. Den här sortens konstruktion återfinns i olika variationer i vikingatida fynd och hela vägen genom medeltiden, och fungerar både på särkar och överklänningar. Under 1300talet förändras mönsterkonstruktionen då modet blev snävt och snört eller knäppt, tajta kläder sys annorlunda. Men för en klänning eller kjortel som du drar över huvudet fungerar den här metoden bra! Mansplaggen kan konstrueras enligt samma princip, med små förändringar och kortare längd.

WP_20160209_13_37_42_Pro

Såhär ser den färdiga klänningen ut. Inlägget innehåller massor av bilder och tips på hur du får till krångliga partier och sömnadsproblem som kan dyka upp.

Ärmen är en isydd ärm i två bitar, men det är inte den enda konstruktionen på ärm som du hittar under perioden. Vanliga raka ärmar, ärmar med ärmkullar och s-ärmar används också. Till en vanlig linnesärk behöver du inte heller göra en isydd ärm utan kan sy ärmen som jag beskriver i “sy en linnesärk vettja”.

Knep och tips:

  • Lägg nålarnas knappar åt höger eller vänster när du nålar beroende på om du är vänster eller högerhänt så blir det enklare att dra ut dem medan du syr.
  • Om du istället syr för hand, nåla längs med tygkanterna så är det lättare att hålla i tyget utan att sticka sig själv.
  • Tråckla ihop sömmar som du vill kunna prova så slipper du oroa dig för att sticka dig själv, och ser enklare hur fall och passform blir på det färdiga plagget. Exempel på sömmar som är bra att tråckla först är ärmhålssömmen när du syr fast ärmarna.
  • När du nålar ihop långa kilar klippta på snedden med de raka panelerna, lägg kilen underst och den raka biten ovanpå när du nålar och syr. Då töjer sig kilen mindre och sömmen blir snyggare.
  • Lägg tid på att passa in ärmarna snyggt och var inte rädd för att klippa ur ärmhålen ganska mycket. Plagget blir finare om ärmen börjar uppe på axeln och inte en bit ner längs armen.
  • Två, fyra eller fler kilar? Två kilar räcker för kortare plagg, samt underkläder. Fyra kilar ger mer vidd, vackrare fall och en jämnare fördelning av tyget. Fundera över vilket plagg du ska sy, och vilka egenskaper som är viktiga. Titta också på bilder och fyndmaterial för att se exempel på hur kilarna användes och hur många som fanns.

WP_20160209_13_24_32_ProBörja med att ta mått, du behöver:

  • Omkrets överkroppens bredaste mått (oftast bröstkorgen)
  • Längd axel-klänningens nederkant.
  • Längd arm från axel-förbi armbåge böjd i 90 grader- handen.
  • Omkrets handled (mät runt knuten hand för att enkelt få på och av ärmen).
  • Omkrets ärmhål (ta en lös t-shirt till hjälp om du är osäker, ärmhålet ska sitta lite löst, men inte säckigt.
  • Längd axel-midja/höftkant. (på kvinnoplagg sätter jag i kilarna i midjan, på mansplagg vid höften)

 

 

WP_20160209_13_14_58_ProMönsterbitar och urklipp:

Rita ut alla delar som du behöver på ett papper.

Räkna ut vilka mått varje del behöver: fram och bakstycket ska tillsammans bli omkretsen runt överkroppen. Lägg till sömsmån 1-2 cm på alla kanter. Kanter som ska fållas såsom nederkanten och ärmhålen ska ha 1 cm till i sömsmån. Lägg till rörelsevidd (extra rymd i plagget för att det ska kunna ta på och av, samt gå att röra sig i) på ca 4-8 cm.

Rörelsevidden gör mycket för plaggets utseende, fall och form. I storlek s lägger jag till ca 4 cm runt överkroppen. Prova gärna det nya måttet runt din överkropp och känn efter så du enkelt kan dra måttbandet upp och ned, andas, röra dig osv.

Tvätta och stryk tyget innan du använder det, kontrollera så det inte är skadat eller har dragit sig snett. Mät ut alla delar inklusive sömsmån och rörelsevidd på tyget. Rita ut alla delar med en tygkrita innan du klipper, så är du säker på att allt ryms.

Om du inte gjort ärmar förut så kan det vara bra att göra en toile; en provärm i skräptyg som du provar in. En tvådelad ärm är en S-ärm som klipps i två delar. Som du ser så är delarna asymmetriska så kom ihåg att märka upp vad som är fram och bak på ärmarna.

armidelarI vilken ordning sys delarna ihop?

Jag börjar med att sy ihop mina ärmar, sedan syr jag på kilarna på klänningsdelarna och därefter syr jag ihop klänningen i axlarna och sidorna. Sist passar jag in ärmarna i klänningens ärmhål. Den här klänningen är sydd på symaskin, men du kan lika gärna sy för hand med för och efterstygn.

Jag gör klart en söm åt gången; nåla, sy, pressa, klipp, pressa. När hela klänningen är hopsydd så fäller jag sömmarna och fållar för hand. På det här sättet blir inte sömmarna knöliga eller klumpiga eftersom sömmarna är färdigklippta och pressade när en ny söm korsar dem. Jag rekommenderar verkligen att du tar dig tid att pressa sömmarna ordentligt, det gör stor skillnad för plagget. Om du inte vill fälla sömmarna i ett ulltyg kan de lämnas pressade, medan ett linnetyg (och alla andra tyger som trådar sig) sicksackas direkt när de är utklippta, innan de sys ihop. Kanterna kan också sicksackas för hand (kastas) eller lämnas råa om du viker dem dubbelt när du fäller dem.

naladarmnaladarm2

Hur du syr ihop klänningen steg för steg:

1. Nåla ärmarnas ena söm. När du nålar ihop två tygbitar är det viktigt att du lägger dem på ett plant, gärna glatt underlag så de inte sträcks ut ojämnt. Undvik att ha bitarna i knäet, under katten eller hopknövlade i en hög.

sypamaskin2. Sy sömmen med raksöm, fäst i början och slutet genom att sy fram och tillbaka på samma ställe.

Här har jag 1 cm sömsmån. Jag tar ut nålarna samtidigt som jag syr, vilket går fort och lätt med nålar som ligger åt rätt håll, på tvären och med knappen mot den hand jag föredrar att använda. Om du har ett tyg som gärna fransar upp sig och har tänkt fälla sömmarna så är det enklare med 1,5 cm sömsmån som kan klippas rent från lösa trådar allteftersom du fäller ner sömmarna.

 

 

 

 

 

sommarforeochefterpress3. Pressa sömmarna med strykjärn. En tunn fuktad duk kan läggas mellan plagget och strykjärnet för att undvika märken på tyget om det är känsligt. (Skillnaden på en pressad och en opressad söm.)

 

 

 

 

 

 

klippnersomsmanPressa först isär sömmen och låt den svalna. Klipp sedan ner den ena kanten till ungefär halva bredden och pressa den andra sömmen över så bara en sömsmån är synlig. På det här sättet behöver du bara fälla sömmen en gång.

 

 

 

armnaladarm

hopsyddsom4. Nåla och sy ihop andra ärmsömmen.

Pressa sedan den på samma sätt som den första sömmen. Det här är enklast om du har en ärmstrykbräda att arbeta med, annars får du pressa sömmen med ärmen liggandes och sedan stryka till ärmen. Försök undvika att pressa kanterna där ärmen är vikt.

 

 

 

 

armstrykbradastrykutanbrada

 

 

 

 

När ärmarna är klara börjar jag med kilarna. Klänningen består av 4 kilar; en i varje sida, en fram och en bak. Kilarna ger rörelsevidd nedtill och bildar ett fint fall på klänningen. På kvinnoplagg vill jag att kilarna ska börja i midjan eftersom det blir ett finare fall och en mer smickrande siluett. På mansplagg syr jag i dem lite längre ned då jag inte vill markera en mjukt rundad midja…

sykil15. Eftersom kilarna är klippta diagonalt över tyget så kommer de kunna stretcha/töja ut sig mer än fram och bakstycket när de sys. Speciellt med gamla maskiner där pressarfotstrycket inte kan ställas in finns det en möjlighet att det undre tyget matas igenom fortare medan pressarfoten trycker ut det övre tyget. Därför är det viktigt att nåla eller tråckla fast alla kilar noga innan de sys, även om du syr för hand. För att kilarna ska sitta fint så nålar jag fast dem med fram och bakstyckena platt på golvet, med kilen underst. Det plana golvet gör att kilen inte töjer ut sig. När jag syr ihop sömmarna vill jag också ha kilen underst, för att undvika att den pressas ut och töjer sig.

 

 

 

sykil6. En kil skarvas ihop och den sätter jag mitt bak eftersom det kan vara svårare att få till en skarvad kil bra när jag syr ihop den med bakstycket. Två skarvade kilar kan istället sättas in i varje sida, eftersom det är enklare att sy ihop allt snyggt där.

 

 

ritautkilklippautkilklippautkil2

7. För att kunna sätta i kilarna i fram och bakstycke klipper jag upp styckena från nederkanten och upp till midjan – 1,5 cm. Kilen ska alltså vara längre än slitsen som jag klipper upp för att kunna sys i snyggt. Jag ritade en bild på hur jag brukar sy i kilarna på maskinen för att få ett fint resultat. Det är lite svårt att förklara med bild och text, men tanken är att du syr i kilarna som vanligt, men sparar själv spetsen (ungefär 10 cm) till sist. Den syr du sedan med kilen liggandes överst, och sista biten med minimal sömsmån, för att kunna vända i kilens spets. På riktigt blir det här lite knöligt och svårt att se i symaskinen, men ge inte upp! Ett litet litet veck gör inget, det pressas ut. Du kan också sy till spetsen med kilen överst, fästa och sedan upprepa från andra hållet. Det viktiga är att sömmen går ihop exakt.

WP_20160209_13_15_07_ProWP_20160209_13_29_37_Pro

När alla kilarna är isydda pressas sömmarna, klipps ner, och pressas till ena sidan. Jag väljer att pressa alla sömmar bakåt för att jag tycker att det ser snyggt ut, men praktiskt spelar det ingen roll.

ritautarmhal8. När kilarna är fastsydda så börjar jag rita ut halshål och ärmhål på fram och bakstycket. Jag lägger styckena på varandra, markerar upp mitten och ritar upp ett litet/snävt halshål, mitt är 18 cm tvärsöver (då blir halshålet ca 20 cm tvärsöver när det är fållat). Jag kommer senare klippa till formen fram för att få en djupare ringning. Genom att mäta från min hals, över axeln och till armleden får jag hjälp med att veta hur långa axelsömmar jag behöver, har du en toile så kan du använda den här.

 

 

armtillkroppSedan ritar jag ut armhålen; bak är de ganska raka, medan de är lite mer svängda på framstycket. Formen beror på din kropp och dina mått, och längden på ärmhålet får du fram eftersom du redan gjort två bra ärmar som du kan mäta (jag mäter omkretsen runt den färdiga ärmen och delar med två, kom ihåg att lägga till sömsmån för ärmhålet). Ärmhålet ska vara lite mindre än själva ärmen för att du ska kunna göra en isydd ärm (ca 2-3 cm mindre här).

 

 

Axelsömmen kommer också slutta lite, jag klipper bort 1 cm så klänningen ska ligga bättre över axlarna. Har du starkt sluttande axlar kan du behöva klippa bort mer, har du raka axlar behöver du kanske inte klippa alls. Titta i spegeln och fundera, men klipp aldrig mer än 3-4 cm.

klippahalshalframochbak

Först klipper jag fram och bakstycket samtidigt, och sedan klipper jag till de sista linjerna på framstycket; ärmhålen tas ur lite mer och halsen blir djupare. Jag sparade bitarna så att du ska kunna se hur skillnaden blev.

nalaihopaxlarpressaaxlar

9. Axlarna nålas ihop och sys med raksöm. Sedan pressar jag isär sömmen, klipper ned ena sömsmånen och pressar bak bägge sömsmånerna.

10. Sy ihop klänningens sidor, från ärmhålet och ned till fållen. Gör på samma sätt som ovan med nålning, sömnad och pressning.

kroppocharmkroppocharm2

11. Det sista steget är att sy fast ärmarna på klänningen, och det beskriver jag också i det här inlägget. Jag börjar med att pressa två veck i varje arm, en som är mitt på axeln och en som är mitt i armhålan. Eftersom ärmarna är asymmetriska så är det inte riktigt lika mycket tyg på fram och baksidan, sträckan som går från armhålan och till axeln på armens baksida är något längre och det är helt normalt då du behöver mer rörelsevidd åt det hållet.

armhal2armhal12. Jag trär in ärmen i klänningen, räta mot räta, och nålar fast mitt uppe på ärmen mot axelsömmen, och ärmhålan med sidsömmen på klänningen. Sedan nålar jag ihop tygerna helt slätt under armen.

 

 

 

 

 

 

armhal313. Ärmen innehåller mer tyg än ärmhålet, vilket leder till att tyget blir lite vågigt. Sy i en tråckeltråd i ärmens övre halva, eller fördela tyget för hand så att det går att nåla ihop ärm och ärmhåla utan att det bildas veck. Jag drar ihop ärmkullens tyg försiktigt samtidigt som jag sträcker ärmhålets tyg. Ge inte upp om det inte blir perfekt från början, det här kan ta lite tid att få snyggt!

 

 

 

 

 

armhal4 14. Nåla ihop armhålet på ett ungefär, och tråckla sedan ihop det så du är nöjd med resultatet. Blir det inte bra nu, så blir det inte bättre av att sys på maskin… Vänd klänningen ut och in, prova och se efter så ärmkullen ligger snyggt över axeln och ärmen inte drar sig någonstans. När du är nöjd vänder du klänningen till avigan med ärmen i klänningen och syr fast ärmen.

 

armhal5 15. Pressa sedan ärmsömmen med hjälp av en ärmbräda. Jag tycker att det är enklast att pressa ärmsömmen åt varsitt håll för att få en mjuk rundning, men du kan pressa sömmen åt samma håll som de tidigare du gjort också.

16. Prova klänningen och justera ärmlängd, nederkantens fåll och halslinningen så du är nöjd med dessa. Jag klippte av klänningen så den blev något kortare framtill för att inte kliva på fållen, men ändå behålla känslan av längd runt resten av omkretsen nedtill. Ärmarna ska vara lagom långa även då du böjer på armbågen eller lyfter armen, så när armen hänger rakt ned ser de lite för långa ut. Halshålet ska vara nog stort så det går att dra av och på sig klänningen.

WP_20160209_13_40_47_Pro17. Fålla alla kanter för hand, jag rullade fållen (vek den dubbel) till ungefär 4-6 mm bredd och sydde ner den med kaststygn. Runt halslinningen sydde jag sedan ett varv med pricksöm för att stadga hålet och hindra det från att töja sig. Alla sömmar syddes ned med kaststygn.

 

 

 

WP_20160209_13_37_18_Pro

Klart!


1 Comment

Sy en linnesärk vettja!

Vet du inte vad du ska sy? Dåligt med inspiration? Eller är du glad nybörjare och vet inte riktigt var du ska börja?

Underkläder i linne behövs alltid, och det är inte fel att ha flera heller, så man kan byta på lite längre event när man blir blöt och svettig. Jag har haft en period när jag sytt några nya särkar till mina olika dräkter, för att få underplagg som stämmer överens i halslinning och passform med överplaggen.

Om du har en tajt överklänning behöver inte linnesärken vara tajt, men du ska inte heller ha mycket tyg över som korvar sig i armar eller över kroppen. Om du planerar att sy en hel dräkt kan du vänta med att klippa ur och fålla halsen tills du vet hur överklänningen kommer se ut. Att börja med linnesärken/tunikan/skjortan är billigt, bra att öva på och lagom svårt då den inte behöver sitta perfekt.

Såhär syr jag ihop mina särkar. (Jag klipper ut alla delar, sicksackar runt dem, och sedan syr jag ihop särken på maskin. Sista av allt fållar jag kanterna för hand, och fäller sömmar om jag känner för det.)

1. Klipp ut alla delar från ett förtvättat linnetyg. Två ärmar, två små fyrkantiga bitar att ha under ärmarna, kilar i sidorna och eventuellt fram och bak om du vill ha, samt ett bakstycke och ett framstycke.

0022. Sy fast kilarna i framstycket och de fyrkantiga ärmkilarna i ärmarna. Pressa sömmarna efter varje punkt så blir det enklast.

0033. Sy ihop axelsömmarna med varandra och nåla sedan fast ärmarna på kroppen. Sy fast dem runt ärmhålet.

0044. Lägg särken med avigsidan utåt, nåla ihop och sy från ärmens öppning (vid handleden) ner till kilens slut i särkens nederkant. Kring ärmkilen kan du behöva stanna och justera hur tyget ligger i maskinen, eller fästa och börja om med ett annat grepp.

0055. Fålla alla kanter för hand, fäll sömmarna om du känner för att prova och sedan stryker du särken en sista gång. Klart!


3 Comments

Tofsar och tofsväskor

Små väskor med tofsar på är en rolig accessoar, jag har flera stycken som matchar till olika dräkter. Det finns gott om fynd på tofsväskor, tex i Textiles and Clothing som behandlar engelskt fyndmaterial. Under 1300- och 1400talen verkar de här förekomma lite överallt, både i konst och som bevarade fynd. Däremot är det ganska ovanligt att man ser kvinnor bära dem i målningar, eftersom väskan verkar hänga under överklänningen. Det finns några undantag förstås; ibland ser man dem titta fram genom en fickslits eller under en kjol, och ibland hänger de synligt från bältet. Kanske har de kvinnorna inte på sig sin överklänning på de bilderna?

31486d3afcf91870d7af21f360dd0e70

Det finns också exempel på att män bar små väskor i form av en påse med tofsar,  och väskorna hänvisas ofta till som “alms purse”, dvs allmoseväska. En liten påse, gärna dekorerad, som bars synligt och innehöll allmosor att dela ut.

530eb9b89cf2109ed3c2fce728467134

Just dekorationerna på tofsväskorna gör dem extra roliga och intressanta att återskapa tycker jag. Det finns exempel på både ett flertal tofsar, broderier i form av bildscener, utsmyckningar med guld och silvertråd, pärlor och fint mönstrade tyger. Siden verkar inte vara ovanligt, även om de flesta broderade väskorna verkar ha en botten i linnetyg och sedan broderas med silke. Men ylle går också bra att använda, gärna ett lite finare tyg som syns mot plagget under väskan.

7e6c9b3c15703c4a9e4dd76d4d2d5c58262974d9e45a8ac994b3dd530360535c217279c16dcb37f23e146a4a935c2f25

Broderade väskor, den vänstra med en bildscen och den i mitten med “brickstitch”, räknebroderi på linnebotten. Den längst till höger är jag inte säker på, men mest troligt är den broderad med tråd i guld/silver eller dylikt. Två olika sorters tofsar, de vänstra är små och kompakta och hänger lösa på en tråd, de i mitten och till höger är fastsydda mot väskan.

1a369238242e5287e5d3995f2082a345

Påsar på pinne, en av mina favoritbilder som också visar några olika typer av påsar, med och utan tofsar.

Jag har satt ihop en liten beskrivning på hur du gör egna tofsar till din väska. Tofsar är enkla och roliga och det går ganska snabbt att göra en hel hög. Använd yllegarn eller broderisilke, på bilderna nedan har jag använt silke i kontrasterande färger för att det ska vara enklare att se vad som händer.

IMG_1483

  1.  Klipp till en kartongbit att linda garnet runt. Håll fast garnbiten med fingret i början.

Mellan 8-14 varv brukar bli bra, beroende på garnets tjocklek.

IMG_14842. Dra försiktigt av garnet från kartongbiten och knyt en knut i mitten på öglan med en garnbit, 10-15 cm lång.

IMG_1485

3. Dra åt ordentligt och knyt en dubbelknut. Kontrollera så det är lika mycket garn på båda sidor om knuten.

IMG_1486

4. Dra öglorna åt ena hållet så de bildar en tofs, garnet du knöt med åt andra hållet (spara trådarna till upphängningen).

IMG_1487

5. Ta en till bit garn (ca 10 cm) och knyt en knut runt tofsen.

Knuten ska sitta så högt upp som det bara går, men under den röda upphängningstråden.

Linda sedan garnet så hårt du kan några varv runt tofsen, avsluta med en dubbelknut.

IMG_1489

IMG_1490

6. Trä trådändarna på en nål och sy ner genom tofsen, på insidan av den röda tråden du lindat runt.

Det gör att knuten dras till insidan och håller bättre, det ser också snyggare ut.

IMG_1492

7: Klipp upp trådöglorna och klipp av trådarna du sydde ner i tofsen.

IMG_1495

8. Jämna till tofsen i nederkanten eller klipp ner den lite om du vill ha den kortare.

IMG_1496

Klar!

Om du vill att tofsen ska hänga från en tråd en bit ned från väskan så kan du dreja de bägge trådändarna. Dreja betyder att du tvinnar garnet, men utan att behöva vika det dubbelt för att få det att hålla. Ta de bägge trådarna i varsin hand och tvinna dem var för sig, åt samma håll som de är spunna åt (ex medsols). Samtidigt som du tvinnar dem medsols så snurrar du dem åt andra hållet (motsols) runt varandra. Då kommer du få en drejad snodd som ser exakt ut som en tvinnad snodd brukar göra. Knyt en knut i änden när du har fått dem nog långa.