HANDCRAFTED HISTORY

Symaskinskolan del 2

Leave a comment

I ett tidigare inlägg berättade jag om mina bästa tips för att bli kompis med sin symaskin. Nu tänker jag mig att du med hjälp av dammsugaren, morötter och div andra verktyg börjar känna dig bekväm med maskinen, och är redo för fler tips!

  • Vad är alla de här funktionerna jag pratade om?

Trådspänningen justerar hur hårt tråden spänns. Det vanligaste på symaskiner är att undertrådens spänning är förinställd och kan justeras på en ratt eller dylikt nära undertrådsspolen. Övertrådens spänning är lättare att justera och den du alltid ska börja med, och det varierar var på maskinen du gör detta.
Matartänderna sitter under pressarfoten och ser ut som en räfflad metallplatta/yta. De driver tyget genom symaskinen, och kan på många maskiner dras ner så du inte har någon matning om du tex vill sy fritt broderi. Det vanligaste är dock att de är aktiva, och du ska aldrig för hand behöva “dra” tyget genom symaskinen när du syr (på vissa tjocka partier kan du behöva hjälpa till lite på traven, sy då görna “för hand” med hjälp av hjulet.) Om du ändå drar tyget genom maskinen när du syr riskerar du att skada maskineriet eller matningen, och om du märker att du inte kan sy utan att hjälpa till att dra tyget genom maskinen så har det redan hänt- dags att lämna in maskinen på service! En vanlig väl fungerande symaskin syr sömmen själv, du styr bara med lätt hand.
Pressarfotstryck är även det förinställt eller rekommenderat, men kan behöva justeras om du byter tjocklek på tyger. Förutom att pressarfoten håller tyget på plats medan du syr aktiverar den även trådspänningen på många maskiner. Det innebär att du inte kan sy utan pressarfot på alla maskiner, något som oftast bara görs vi fri sömnad/broderi.
Övermataren är en liten arm du klickar på pressarfoten som matar tyget framåt även ovanifrån. Det ger en jämnare söm och tygerna riskerar inte att matas olika mycket.

  • Vilken tråd ska jag använda till vilket material?

Polyester– till syntettyger men fungerar även till den mesta andra sömnaden. Den vanligaste rekommendationen är att använda naturtråd till naturtyger och syntettråd till syntettyger. Polyestertråd färgas inte av textilfärg om du vill färga plagget efter sömnaden. Jag har dock använt polyestertråd i flera år med bra och hållbart resultat, speciellt i lite kraftigare tyger.
Bomull– till bomull, linne och liknande tyger. Upplevs som lite mindre hållbar än polyestertråd men färgas tillsammans med tyget. Till tunna och sköra tyger kan polyestertråden vara för stark så den gnager på tyget, eller håller så pass bra att tyget istället går sönder vid påfrestning (inte roligt!) och då är bomullen ett bra alternativ.
Sysilke– sysilke till maskinsömnad går att använda i maskinen som vanlig sytråd. Betydligt dyrare, men hållbart och mer historisk. Om tjockleken på tråden är olik vanlig symaskinstråd kan du få problem med trådspänningen och undertrådsspolen.
Kraftigare trådar– bildar hållbara och starka sömmar och används ibland till ytterplagg, samt till tält. Byt nål till en grövre och provsy för att se om trådspänningen behöver justeras. Vissa maskiner klarar inte av grövre tråd utan att man ändrar undertrådens spänning, kontrollera om det går på din maskin samt hur mycket arbete som krävs…
Lintråd– vaxas inte om man syr på symaskin. Mycket skörare än bomull och polyester och inget jag rekommenderar, även om det går att använda om man är lite försiktig.
Ulltråd– Nope. Alltså… nej. Sy för hand istället.

  • Vilken söm ska jag använda?

Raksöm– används när man vill sy ihop två tygstycken med varandra, eller om du vill fålla på maskin (fållsömmen blir då synlig och passar bäst på plagg som inte syns och modern sömnad). När du börjar sy måste du fästa sömmen genom att sy fram ett par cm, tillbaka, och sedan fortsätta framåt. I slutet av sömmen gör du på samma sätt; backa ett par cm och sy sedan framåt igen lika långt. Fästningen ska sys över den långa sömmen. I grenar på byxor, armhålor och liknande ställen som nöts mycket och utsätts för slitage och sträckningar kan du sy en fästning fast du tänkt fortsätta sy, för att förstärka sömmen och förhindra att den går upp mycket om den spricker någonstans. Raksöm sys en bit in på tyget för bra hållbarhet, mellan 8-15 mm är vanligast.
Sicksack– används längst ut i kanten på tyget för att väven inte ska repa upp sig. Det är bra att sicksacka tyget i kanterna innan tvätt, samt sicksacka alla bitar innan man syr ihop dem till ett färdigt plagg. Ska du fälla sömmarna för hand behövs inte sicksacken. Är tyget väldigt repigt och fransigt av sig kan du sicksacka kanterna ändå, speciellt om de är klippta på skrå (snett, inte efter trådarna) för att inte tyget ska tråda upp sig medan du syr.
Stretchiga sömmar– många maskiner har speciella sömmar avsedda för töjbara tyger, men en svag (smal) sicksack kan också användas om du vill sy i väldigt stretchiga tyger. Om du ska sy långa sömmar i tex en klänning där tyget är väldigt stretchigt, kan en sådan söm hålla bättre än en vanlig raksöm.
Tråckelsöm– raksöm som inte fästs, och där stygnlängden är så lång som möjligt. Alla maskiner har inte den här funktionen, och vissa har den som en speciell söm. Används när du vill tråckla ihop två tygbitar innan handsömnad, för att prova plagget eller som rynktråd om du vill rynka ihop en bit av tyget.

Nästa gång kommer lite tips och funderingar kring att köpa symaskin. Jag brukar ofta få frågor kring det och nu har jag samlat dem i fin bloggform (tillsammans med svar) för dig som funderar!

Author: Linda at Handcrafted History

I am Linda, running the blog and business Handcrafted History and living in the middle of Sweden

What are Your thoughts? I would love to hear from You!

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.