So, I really didn’t need a new hood, but I hade some holidays coming up (this Christmas) with free time and I had planned on doing something nice and sparkly with the piece of fabric that I didn’t use for my new gollar (no, that one is not finished yet… Don’t mention it, ok?)
This is my new hood, it’s hand stitched and made of high quality woolen cloth and handweaved silk as lining. The embroidery is made of silk thread and small freshwater pearls, the handcraft being all historical but the motive (orchids) being modern in the sense that I haven’t seen anything like it in historical paintings. So why put down this much effort in something that is not historical accurate?
Because sometimes handcraft is more about feeling, adventures and beauty than following the traces of old. And it was time I reminded myself of that, after having made so many historical clothes this last autumn. So, this is a project just for my own inspiration and well being.
Since the end of December I have been having a real cozy and calm time at home. Friends have come and stayed for some days, and much time has been spent in the sofa with tea, conversation and handcrafting. I decided to “get shit done” and emptied all my baskets and boxes with UFOs- UnFinishedObjects. It turned out that I am a real hoarder of started projects, some as old as 4 years and beyond. I decided that I may not start on anything new (except work of course) before I’m finished with everything thats old.
Now I have been productive and finished of some nice things, so I wanted to show you some projects to inspire you to get your unfinished work done!
Hose for a medieval woman in white wool from Medeltidsmode. Started last summer. The fitting is nice and all, but the cord should of course be just below the knee. I was rather tired that evening. But they will stay up the first times I wear them, and then I just have to move the cords.
My viking apron dress got a party embroidery in runes that my friend K wrote down for me. Started 1,5 years ago, finished last week. This kind of embroidery is not historical accurate, but the dress is nowadays my party-in-the-evening-dress, so some fun details will be just right.
A new st Birgitta cap, all hand sewn in linen thread, and a matching linen veil took one evening.
Finally finished Hs landsknecht shirt, that should have been ready two years ago.
And made a new smocked apron in handwoven linen for my 16th century outfit.
Dp you have any UfOs laying around that should be done?
Att patinera sin dräkt betyder att du tillför smuts, slitage och liknande för att få dräkten att se mer använd ut. När du har sytt en ny dräkt till ett lajv eller en karaktär så är ju just dräkten ny, och den ser också ny ut för de som tittar på den. Idag är det ju inte så många som går runt med slitna, lappade och smutsiga kläder om man inte arbetar inom ett yrke där man blir smutsig, men om du tänker dig en medeltida värld eller en äventyrare i skogen så finns det definitivt mer smuts och mindre tvättmöjligheter där än i dagens samhälle. Att fläcka ner och slita på dräkten på rätt sätt gör helt enkelt att den ser använd och mer trovärdig ut. Men dra inte kläderna genom vedklyven och hoppas på det bästa; utan tänk logiskt istället.
Först av allt behöver du se till så att dräkten är ren (så att patineringen fäster där du tänkt dig) och stryka alla plagg. Ingenting symboliserar lajvare-ute-på-första-äventyret-för-säsongen så mycket som en dräkt som fortfarande har kvar veck och hårda skrynklor sedan en lång vinter i garderoben. Gillar du inte att stryka eller äger du inget strykjärn? Fukta alla plagg ordentligt och häng ut för att torka. Eller ta på dig dräkten fuktig för att låta den formas efter kroppen och bilda veck där det borde vara veck efter lång användning.
Inga pressveck här; genom att fukta ärmarna på linnesärken och dra upp dem till armbågen bildas veck. Rollen bär ofta ärmarna uppkavlade för att att det är praktiskt, och därför hänger de vecken kvar. Smutsen kommer också lägga sig ytterst på vecken där tyget kommer i kontakt med omvärlden- så gnugga ärmarna med patinering medan de är hopveckade.
Ta sedan på dig dräkten i sin helhet och markera ut (med krita eller nålar) och anteckna:
Var uppstår slitage? På insidan av fotleder, på knän och armbågar eller där bälte och rustning ligger mot dräkten nöts tyget hårdare och blir luddigt, noppigt och nött. Du kan slita på tyget genom att försiktigt sandpappra eller dra med rakblad på de områden som ska vara nötta.
Var kan dräkten ha gått sönder och behövt lagas? Har du fastnat med tyget någonstans, är en söm spräckt och klumpigt lagat eller har du en lapp på ena knäet? Ta sönder plagget på något utvalt ställe och laga sedan med större eller mindre hantverksskicklighet, allt efter vad din roll skulle ha åstadkommit.
Vad för slags smuts och fläckar kan ha uppstått, och var? Jobbar du i köket kanske ett förkläde har fått utstå de mesta fläckarna, medan någon som rör sig i skog och mark stängt ner byxor med lera och jord. De flesta fläckar (även blod) ser tråkigt brunrostiga eller gråsvarta ut när de torkat in, så undvik klara färger och gnugga in patinering i brungrå toner, och gärna i flera lager. Matta färger och urtvättade fläckar i omgångar ger ett bättre resultat än att måla på enstaka avgränsade fläckar eller rulla ett varv i en lerpöl.
När du gått igenom alla de här punkterna så kommer din dräkt se ut som om den också varit med om alla de äventyr som din roll säger sig ha upplevt!
Patinering ska se naturlig ut- som en del av dräkten och inte något du sminkat på i efterhand. Arbeta hellre med flera lager som gnuggas in, än att hälla på för mycket av det goda på en gång. Ser ni skillnaden på skinnrocken och byxorna? Byxorna är helt nya extrabyxor som inte fick någon patinering förrän under lajvet, medan skinnrocken är infärgad och infettad flera varv för att se använd ut.
Vad ska jag använda för att patinera min dräkt?
Förutom att fundera över varför dräkten blev smutsig och av vad, så kan det vara klokt att fundera på vad du ska använda för att patinera dräkten. Material såsom skinn kan med fördel fettas in ordentligt för ett mer använt utseende, och tyger kan lämnas ute i solen för att blekas. Vill du ha patinering som sitter kvar lajv efter lajv och bara behöver bättras på, eller vill du kunna slänga kläderna i tvätten och få ut dem rena och fina efter lajvet?
Ska du tvätta bort patineringen så kan du använda jord, aska, lera, gräs (kan vara svårt att få bort gräsfläckar) och matvaror av olika slag. Kaffe, kakao och fett i olika blandningar bildar bra patinering. Sådant som är svårt att få bort från plagg vid en vanlig tvätt kan vara roligt att ha på plagg som ska se ut att ha en lång användning bakom sig; rödvin och blåbär brukar kunna sitta kvar även efter flera tvättar.
Vill du kunna ha kvar patineringen mellan lajven så är det bra att undvika organiska produkter såsom jord, lera och matvaror. Dessa kan ruttna, mögla och förmultna och kommer förstöra tyg eller skinn i processen samt dra till sig skadedjur. Riktigt blod är inte heller bra att ha kvar, dels är det svårt att tvätta bort helt och kan dra till sig kryp och djur och dels förstör det plaggen. Läder och skinn mår alltid bra av att fettas in ordentligt och inte torka ut mellan användningarna, och tyg bör hänga luftigt och vädras, eller förvaras i vakuumförpackningar där skadedjur inte kan komma åt dem.
Om du vill patinera plagg permanent så finns det många olika typer av färgpigment att använda, till exempel vanlig akrylfärg för konstnärer som späs ut med vatten. Den här färgen kan målas på i flera omgångar, blandas till olika nyanser och gnuggas in i både skinn, läder och tyger. Den är vattenfast och sitter mer eller mindre genom flera tvättar. Det går också att använda färgpigment för textilfärgning eller växtfärgning som tillsätts på delar av plagget. Närvsvärta är en väldigt stark permanent färg som används på läder, den går både att spä ut, blanda, och måla med i olika nyanser och lager. Prova dig fram!
Hur ska dräkten skötas efter patineringen?
Matrester och organiska delar såsom jord och lera behöver tvättas bort. Det gäller även för skinn och päls, som helst ska tvättas innan smutsen torkar in, för hand i svalt vatten. Ylle och siden tvättas gärna för hand medan linne och bomull tål en omgång i tvättmaskinen om du har förtvättat tyget. Om plaggen inte behöver tvättas så kan du hänga ut dem på vädring, gärna i fuktigt och blåsigt väder. Ta in, förvara torrt och titta till din lajvgarderob då och då för att titta efter skadeinsekter. Har du liten förvaringsyta så kan vakuumpåsar vara en lösning. Undvik att ha tyger hopknölade eller förvara skinn, päls och tyg öppet i fuktiga och kalla utrymmen. Vi har dock haft våra skinn i kallförråd och garage under flera år, häng upp dem luftigt och se till att det är torrt, då klarar de sig.
Men jag kanske borde patinera mig själv också?
Nu kanske du har en fantastiskt skitig och sliten dräkt med alla rätta fläckar och skavanker. Men själv står du redo att åka på lajvet, nyduschad och med snygg frisyr. Hjälp; nu passar du inte ihop med din dräkt! Att låta bli att duscha flera veckor innan lajvet är oftast inget alternativ; varken du eller dina medlajvare kommer må bra av det. Men det finns bra patinering för lajvare också:
Kokosolja får håret att se fettigt och smutsigt ut (och verkar som en hårkur under lajvet).
För att få håret att se risigare ut så kan du tupera det lite försiktigt. Små inbakade flätor kan sys fast för att skapa en hållbar frisyr, eller för att fästa skräp, fjädrar eller smycken i. Tänk att du vill ta dig bort från en modern hårfrisyr.
Fetsmink kan gnidas in i huden för ge smutsfläckar om du inte vill använda riktig smuts. Har du känslig hy kan jag rekommendera att investera i lite bättre smink för att slippa utslag; ekologiska eller mineralbaserade ögonskuggor finns i många nyanser (köp en helmatt utan skimmer) och kan målas på i ansiktet utan otäcka utslag som följd.
Fejkblod som har runnit från något nyare eller lite äldre sår får dig att se ut som om du varit med om våldsamheter.
Ärr kan sminkas (googla eller youtubesök så kommer du få massor av inspiration) eller skapas med hjälp av latex och färg. Gör flera sår så du kan sätta på ett nytt om ditt gamla lossnar, och kom ihåg att fota dig själv och ta med spegel (för ansiktet) för att få samma utseende hela lajvet.
Undvik att låta spritpennor, närvsvärta och kemikaliska färger komma i kontakt med huden. Det kanske känns som en bra idé i stunden med permanent patinering på huden, men det blir jobbigt ifall det leder till hudutslag eller konstiga blickar på jobbet efter helgen…
Aska är en trevlig källa till smuts, gärna i kombination med vegetabilisk olja. Fungerar på både kläder och kropp…
Jag spelar en riktigt proper kostymnisse, jag tycker inte att patinering passar min roll?
Ibland måste man tänka tvärtom; ska du spela medeltida adel, en riktigt tjusig affärskontakt eller liknande så kanske inte blomjord och fejkblod är vad du behöver. Men du kan använda samma tänk för att arbeta med din dräkt. Ska den vara välstruken? Se till att stryka den innan lajvet och förvara den så det inte uppstår veck och rynkor. Du kanske behöver flera ombyten med identiska bomullsskjortor för att alltid framstå som ren och perfekt? Eller är din karaktär lite sliten och det annars så perfekta utseendet har förstörts av lite lerstänk från nattens jakt, en mycket liten blodfläck på kragen efter mötet med vampyren eller ett smycke som sitter snett? När du arbetar med en tillrättalagt karaktär som ska se “perfekt” ut så jobbar du med både helheten och detaljerna. En skitig linnetunika och en välstruken skjorta kan båda kommunicera saker när de befinner sig i ett sammanhang och när det finns motpoler till uttrycket; andra karaktärer som är annorlunda i sitt dräktuttryck.
För ett tag sedan bestämde jag mig för att rensa igenom lajv och medeltidsförrådet och sortera upp det lite. Det är bra med ordning och reda, och jag tenderar att glömma bort vad vi äger. Men jag hade en bestämd tanke om att vi nog inte hade så många tygpåsar att packa i…
Jag hade fel.
Det visade sig att vi hade oändligt många påsar, både stora och små, och säckar i ull, skinn och lin. Flera exakt likadana eller med samma mått. Hur mycket saker kan man egentligen behöva ta med sig? Jag sålde ut en del, resten sorterade jag upp och nu har jag all “förvaring” på ett och samma ställe.
Jag hittade några favoriter som jag använt länge och som jag tänkte tipsa er om ifall ni funderar på hur ni ska bära och förvara saker på medeltidslajv och event.
Den här säcken är ca 70-80 cm hög och sydd av ett kraftigt linne/bomullstyg. Sömmarna är dubbla för att göra den tålig, och den är sedan försedd med dragsko och en bred läderrem. Packa säcken full med kläder, ombyten och filtar, knyt igen och bär snett över ryggen. Praktiskt och enkelt!
Den här skinnryggsäcken köpte jag på en loppis för många år sedan. Den är inte medeltida, men väldigt praktiskt för fantasylajv. Jag brukar packa matskålar, necessär, sårvård och viktiga saker i den, eftersom skinnet gör den hyfsat vattentät. Ryggsäckar är tacksamma att bära eftersom rygg och axlar bär upp mesta vikten och lämnar händerna fria till annat.
Små påsar och pungar är alltid bra att ha till fina rollaccessoarer eller till mobilen. Här hittade jag våra försvunna tärningar som någon glömt att packa upp för länge sedan…
Om du inte hittar någon bra ryggsäck, så kan du sy en väldigt enkel själv. Välj ett kraftigt tyg i linne eller liknande, eller tunt skinn. Klipp ut ett långt rektangulärt tygstycke (A) som blir säckens fram och baksida, och sy på kraftiga skinnremmar eller tygremmar gjorda av dubbelvikt tyg. När jag syr fast remmar så brukar jag sy en fyrkant med ett X i- det gör att sömmen blir stadig och slitaget minskar på remmarna så att de inte lossnar från själva säcken.
Vik sedan tyget dubbelt med remmarna inåt, och sy ihop hela säcken (B). Vik ner kanten ett par cm och sy en kanal, som du sedan drar en rem i.
Ett lock är bra att ha så att det inte regnar in i säcken. Klipp ut ett stycke skinn, eller kraftigt tyg som du fållar runt hela kanten. Sy sedan fast locket ovanför remmarna men nedanför kanalen, med en söm rakt över (C).
Om du vill kunna stänga locket så kan du göra ett litet hål i det, och sedan sy fast en stor träknapp eller tygknapp i säcken på lämpligt ställe (D). Sedan är det klart!
Om du vill sy en fässing eller martebosäck att bära i så kan du kolla in den här beskrivningen.
Det här är en guide för dig som ska åka på ditt första SCAevent och funderar på vad du behöver ta med dig. För att spana in den världstäckande föreningen SCA och Sveriges Nordmark så klicka på namnen/länkarna.
This is a guide to what you need for your first SCA event. Since I have only gone to SCA events in Sweden, the guide is in swedish and is written for most of the swedish events. Events might be different in other countries, but use google translate if you want a heads up on what to expect on a swedish SCA event.
Ett försök till medeltida dräkt
Inom SCA räknas medeltiden till 600-1600 e Kr och dräktkravet kan sammanfattas till “ett seriöst försök till medeltida dräkt”. Det betyder att du gör så gott du kan, som nybörjare kanske du har en tunika eller en enkel linneklänning, som erfaren har du kanske lärt dig mer och gjort ett mer avancerat sömnadsprojekt. Dräkten har du på dig hela eventet; från det att du kommer tills eventet är slut och det är dags att åka hem.
Feast-gear
På de allra flesta event tar du med dina egna matsaker, så även om alla måltider ingår så behöver du något att äta dem med och på. Även här ska det vara medeltida; enkla träskålar och en metallsked är en bra början. Mycket går att köpa på medeltida marknader, loppisar, beställa via nätet eller lånas av andra SCAmedlemmar. Men feastgear betyder även sådant du kan tänkas vilja dricka när det är fest, en servett i tyg, extra skålar och tallrikar för banketten och kanske ett snacks ifall du blir sugen under dagen. Jag brukar packa kanna (för dryck), mugg och glas, tallrik och skål, kniv, sked, servett och dryck i en korg att ta med till matsalen. Dölj sådant som är modernt, ställ fram sådant som är medeltida.
Leksaker
Beroende på vad det är för event kan det vara roligt att ta med saker att underhålla sig med i den mån du har. Ett hantverk, träningskläder för fighting eller fäktning, pilbåge och pilar, ett medeltida spel…
Sovsaker och necessär beroende på om det är ett inomhus eller ett utomhusevent.
Inom SCA så är det lite underförstått att man sover modernt inomhus och medeltida utomhus (om du inte tar med ett modernt tält och ställer upp det utanför området förstås). Står det på infon att det finns sovplatser inomhus, så betyder det att du kan ta med luftmadrass, gästsäng, liggunderlag och dyl och sova inomhus. Sovplatserna brukar beskrivas som golvplats (du får en bit golv att bo på), säng i delat rum (typ vandrarhem, ta med egna sängkläder) eller en sovplats där allt ingår. Eftersom inomhusevent ofta äger rum i bygdegårdar, stugor eller dyl som är halvmoderna förväntas du inte bo medeltida, men ta med en stor neutral filt eller liknande som du kan lägga över din sovplats på dagtid, om det är så att arrangörerna (autokraterna) uppmuntrar till en medeltida sovsal. Är eventet däremot i en utskrivet medeltida miljö/byggnad så är tanken att allt inuti ska vara medeltida, så ta med filtar och skinn att sova på (ovanpå den dolda luftmadrassen…) Tänk också på att “inomhus” inte behöver betyda “uppvärmt till lägenhetstemperatur” utan det kan vara svalare.
På utomhusevent så bor alla i medeltida tält, eller i moderna tält utanför området om man inte har ett medeltida tält. Sover du utanför området så gör du som du vill med ditt boende, men bor du i lägret förväntas det att ditt tält och allt du visar är medeltida. På det här området är alltså SCA mycket mer tolerant än lajv och reenactmentföreningar då du kan ha en helt modern inredning i tältet så länge du håller tältet stängt under eventet så ingen kan råka titta in. De flesta tycker dock att det är roligt med medeltida boende, och sover med filtar och fällar, tar med sig trämöbler och har tältet öppet för att andra ska kunna komma in på besök.
Om det finns tillgång till crash-space på eventet så betyder det att det finns ledig yta att sova på, i ett tält eller på ett golv. Platserna kommer inte vara uppmärkta eller bokade, utan du får komma och lägga ut dina saker och dela med andra så att så många som möjligt ryms. Om du sover i medeltidstält förväntas du dölja moderna saker, sover du på golvyta kan du höra med autokraterna vad som förväntas.
Ta med tandborste, handduk, tvål och annat som du gillar att använda. Bastu, badtunna, badstrand och dyl brukar ha olika klädregler men medeltida badkläder är finast, ingen säger dock nej till diskret bikini eller badbyxor. Bada naken brukar vara ok förutsatt att det inte är mitt på dagen under ett publikt/öppet event. Det vanligaste är att det finns tillgång till moderna toaletter, duschar och rinnande vatten på området. På SCAevent finns det också en diskstation där det finns diskmedel, diskborste, skräpsäckar, pantinsamling och liknande. Du diskar själv efter varje måltid.
Mat och matlagning
På de flesta event ingår mat i anmälningsavgiften och det som serveras är oftast frukost, lunch och middag. Det är inte ovanligt med ett fika eller frukt, men vet du att du är en hungrig person kan det vara klokt att ta med lite egna snacks eller äpplen. Om mat inte ingår brukar det stå om det finns tillgång till modernt kök, micro eller om maten ska lagas över öppen eld. Fråga om du är osäker. Utomhusevent där matlagning sker utomhus över eld innebär att matlagningen, allt som syns och det som äts ska vara (ett försök till) medeltida. Om eventet anger att det serveras en bankett betyder det en stor middag med flera rätter.
Ett gille eller knytisgille innebär att du ska ta med en färdiglagad medeltida maträtt att ställa fram vid ett visst tillfälle, med medeltida dukning (tallrik, skål, sked eller vad som nu behövs). Ta med en lista med ingredienser (för allergiker) att ställa fram bredvid rätten, och tänk på att om den behöver värmas eller förberedas så måste du ta reda på om det går att fixa på plats (finns det ugn, spis mm).
Om du är nybörjare, eller är på ditt första event, så säg gärna det och skriv det i din anmälan. Chansen är stor att folk kommer fråga dig om du vill ha hjälp, visa var du kan sova, lånar ut en sked om du glömde en egen och i allmänhet visa dig runt. Det kan också förekomma en valfri mängd med nytt pyssel och hantverkstekniker och en del dryck som bjuds. SCAiter är i allmänhet trevliga, hjälpsamma, tycker om att det kommer nya människor och gör alla event ideellt.
När du skapar en dräkt som blir sådär fantastisk att du bara vill gå runt i den hela dagarna, och andra överöser dig med komplimanger om hur bra och realistisk dräkten ser ut- då har du gjort en dräkt som passar ihop med sig själv. Vad menar jag med det? Och hur gör du?
En dräkt som passar ihop med sig själv gör det estetiskt, historiskt och praktiskt. Det vill säga, den är skön att titta på för ögat, den har en historisk sammanhållning och den är gjord som en välsittande helhet. I början av din dräktkarriär kanske du syr plagg för att lära dig, prova något roligt och för att det där tyget med den speciella färgen var på rea. Men vill du skapa en dräkt som passar ihop med sig själv behöver du börja från grunden.
En dräkt behöver inte vara dyr eller tjusig för att vara fin.
Passform, tygval och att den passar med sig själv är viktigare.
Matchning
Att matcha material, kvalité och färger innebär att dräkten ser ut att passa ihop med sig själv, och den blir skönare att titta på för ögat. För att lyckas med det här behöver du oftast ha en plan, samla tygprover att jämföra med varandra och kanske göra en moodboard där du samlar idéer, materialprov och färgprover. Börja alltså med en övergripande plan; vilka plagg behöver du och i vilka tyger? Kom ihåg att matchning inte bara handlar om estetik; utan om att tygerna ska utgöra en trolig kombination med varandra utifrån vad du vill gestalta. Olika samhällsklasser hade tillgång till olika tyger i olika material, färger och kvalitéer så blanda inte en grov oblekt linnesärk med en sidenklänning.
Proportioner
Historiska proportioner och siluetter skiljer sig ofta från det som vi som moderna människor uppfattar som snyggt, så studera den historiska period du har valt att återskapa och försök efterlikna det kroppsideal som gällde då. Titta på proportioner och vilka delar av kroppen som lyfts fram, och försök åstadkomma liknande proportioner och idéer med din dräkt. Du behöver inte alls ha samma kroppstyp för att lyckas; en välsittande dräkt som har plockat stilgreppen från en period ser välgjord ut.
Den vikingatida kvinnan verkar inte ha haft bälte eller figursittande kläder över midjan.
Det betyder inte att det behöver bli tråkigt.
Klass och status
Glitter, bling, sidentyger och vackra färger är Roligt, men om du inte satsar på aristokrati, kungligheter eller adel så får du leta efter andra saker som säger “glitter” i din ögon. Den där speciella nyansen av gult som du tycker om, ett vackert vävt tyg och välsittande hosor kan lika gärna dekoreras med sömmar och små enkla detaljer för att ge intrycket av en välgjord dräkt. Är bling din grejj? Go all the way! Om du vill återskapa en aristokratisk dräkt så kan du inte nöja dig med ett par rika detaljer, en krona eller en översmyckad klänning utan hela dräkten måste passa ihop. Det blir dyrt, det blir opraktiskt men det är också det som gör det trovärdigt och ger en wow-faktor. Bestämd dig redan från början vad du vill satsa på, och om du sedan vill variera dig så gör en hel dräkt till från en annan klass. Perfekt om du vill kunna göra olika saker under event eller träffar.
Tillbehör
Grottmänniskan i oss gillar att samla på saker, och när vi inte längre får ha handväskor, utan ett bälte att hänga saker i så är det lätt hänt att det går överstyr och vi förvandlas till medeltida scouter. Alltid redo, allt är med! Men titta på medeltida bilder och målningar- det är bara vissa sorters människor som är packade med saker och det är de som arbetar långt hemifrån eller är ute på vägarna. Om du vill göra din dräkt trovärdig så kan du inte hänga alla dina ägodelar i bältet, utan välj ut det som 1. återfinns på historiska bilder och 2. är trovärdigt för den person och den dräkt du försöker skapa. En adelskvinna med en kåsa i bältet? Njae, lämna dryckeskärlen i lägret- en person med din status blir bjuden på dryck i bägare. Men den moderna människan har fortfarande ett behov av att bära med sig saker (mobil, nycklar, pengar, vatten osv) så leta gärna efter ett alternativ som kan passa din dräkt även om den inte riktigt hör till den. En diskret pilgrimsväska, en linnesäck, en vacker sammetspåse eller en korg gör att du får med dig alla dina moderna saker, men förvarar dem dolt.
Den här påsen är gjord för att passa ihop till dräkten, och för att ha liknande proportioner som påsar på målningar.
För att den ska hänga på rätt sätt kan jag inte fylla den med saker; mobil, nycklar, och större saker får istället vara i en korg.
Färger
När vi tittar på färger som matchar varandra och passar ihop händer det något i vår hjärna; och vi myser lite inombords. Två färger som skär sig mot varandra kan få den mest inbitne medeltida återskaparen att vrida sig lite, trots att det är historiskt. Vi är helt enkelt programmerade till att vissa färger är vackra, och att vissa färger passar ihop med andra. Den medeltida människan såg inte på färger på samma sätt som vi gör, de grupperades inte på samma sätt, och man pratade inte om dem på samma sätt. För att göra en historiskt trovärdig dräkt så är det bra om du försöker ta reda på så mycket som möjligt om hur färger och nyanser användes och valdes under den period du vill återskapa. Men tro inte bara på internet utan titta gärna på tryckta källor; bilder som ser logiska ut kan skilja väldigt mycket i sin färgåtergivning och det är inte ovanligt att människor laddar ner, gör om och laddar upp bilder igen som cirkulerar vidare på nätet med helt nya färger.
När du bestämt dig för vilka färger eller nyanser du vill återskapa så är vi tillbaka på moodboarden; ta dig tid att samla in tygprover som matchar varandra och som är vilsamma att titta på. Annars finns risken att du skapar en fantastiskt välsydd och historisk dräkt som du sedan drar dig för att använda för att färgerna inte alls är sköna att titta på när du har dem bredvid varandra.
Passform (och tygkvalité)
Ett plagg som är sytt för att passa din kropp ser alltid mer välgjort ut än ett som sitter dåligt, även om de är sydda på samma sätt. Studera passformen på historiska bilder och målningar; var sitter plagget tajt? Var bildas det veck och hur djupa är de? Försök sedan återskapa samma passform när du syr din dräkt. Tänk också på att välja rätt tyg; hur tunt, löst eller hårt vävt och valkat ett ylletyg är spelar stor roll för hur veck kommer att bildas och draperas på kroppen. En perfekt passform i ett tyg av fel kvalité kommer inte ge dig det uttryck du är ute efter.
För att få ett plagg att sitta bra behöver du oftast göra ett provplagg, en toile, i ett enkelt bomullstyg först. Det här kan du nåla, sy och klippa i för att prova in plaggets form ordentligt. Lägg tid på att få ärmarna att sitta bra, se till så ärmhålen inte blir för stora och lösa på tajta plagg, och fundera på hur långt plagget ska vara för att bilda rätt fall och proportioner.
Ett tjockare tyg till kjorteln och ett tunnare till pösbyxorna gör att dräkten blir bekväm och lagom varm, och det tunnare tyget bildar djupa veck i pösbyxorna.
Ditt eget utseende
Nu är vi tillbaka på det medeltida kontra det moderna skönhetsidealet, och de skiljer sig åt rätt mycket. Ditt moderna utseende som du är van vid och bekväm med är oftast inte alls speciellt medeltida, och om du vill skapa en trovärdig dräkt så behöver du dölja attribut som är moderna (tatueringar, piercings, moderna och färgade frisyrer osv) och istället lyfta fram attribut som hör till skönhetsidealet för den period du vill återskapa. Det här är svårt- för oftast är det inte attribut som man känner sig bekväm med att bära. Titta på målningar och på hur människors ansikten och hår avbildas, men också kroppshållning och proportioner. Hög panna, ljus hy och ljus ansiktsbehåring, slätrakade ansikten, en rak stolt hållning eller en ödmjukt sänkt haka är alla uttryck för både samhällsstatus och tidens skönhetsideal. Men du behöver inte raka av dig skägg och hår för att se medeltida ut; det bleka släta ansiktet är ett uttryck för ungdomlighet och själslig renhet (strunta i sminket) snarare än att alla européer var ljusa och blonda under medeltiden. Den moderna frisyren täcks enkelt med snygga huvuddukar eller en moderiktig hatt. Yngre män syns ofta slätrakade, medan skägg förekommer på fler äldre män- inspireras av målningar och deras sätt att bära frisyrer och skägg. Kort sagt, dölj de attribut som är moderna och framhäv dem som hör till det medeltida skönhetsidealet!
När jag är lat så slarvar jag oftast med frisyren. Men ett par slöjor ger fort ett medeltida uttryck.
My SCA group (Gyllengran) arranged a handcraft-themed event a while ago, so I thought I should show you some photos, and a couple of nice outfits that I photographed during the event. It was a chilly autumn day with a cold wind, so here comes some nice inspiration for alla of you who want to be outside without freezing. My outfit? Never mind, I actually kind of forgot it was cold outside and brought to little clothes. Lucky for me it was warm inside.
I wore my old blue winter dress, good for cold events. Here together with silk accessories like me new silk sleeves, purse, tablet woven belt and hairband, everything 14th century. But I would have needed another woolen dress, mittens and a hood to stay warm outside.
The hairdo seemed to be rather simple, but turned out a bit tricky to achieve on my own, the braids wanted to fall down so I had to use some bobby pins. But after a few tests it worked out nicely, not one of my favorites but ok and historical accurate enough. I think I need more training in hairdos….
I braided two simple braids and ended them with thin rubber bands, then I attached the braids to each other on top of my head with some bobby pins so they would lie secure while I twisted the band/ribbon around them. With the hairband I then pulled them tightly around my head, wrapped the band at the base of my neck, and knotted it at the start of the braids.
At the event, the theme for this year was “hard handicraft” which basically means any handicraft that is worked out with tree, metal, glas and the like… So we had workshops in beadmaking, bronze casting, different jewelry classes and beermaking. Beer? If you know my group, then you would know that beer is a totally appropriate thing to do during such a theme. Actually, during any event, handicraft or not… While drinking coffe, of course.
Historical beer making
Making models for the bronze casting
Historical glass beads in the making, with modern equipment.
Lali’s amazing outfit from different views. English 16th century.
Y visited with a new family member
Great 16th century coat/jacket to keep warm! Have to make me one of those…
S/A kept warm with a loose fitting, woolen overdress and linen veil and wimple. Great way to protect yourself from cold winds.
Sessan in her 16th century English gown, worn over an apron, a kirtle and a shirt/shift.
Also, lace edged underpants, socks and shoes. Good way to keep warm, and underpants- they are kind of sexy right?
Need to make me a pair of those to. And maybe a new outfit to go with them…
Eleanor with her warm 14th century outfit. A dress with holes in the side for wearing your purse safely inside the dress, and warming your hands to.
Hood, veil and bycocket and a brocade purse with tassels.
I made this two stand still to take some pictures of them. E (left) is wearing his viking era outfit.
A (right) has a 14th century coat made from the Herjolfnes find with hood, mittens and a coif under a felted hat.
The SCA as a community has a period span from 600 AD to 1600 AD so during our events there’s really a mix of different time periods and outfits. Great to finding new inspiration, but sometimes hard on your saving-for-new-fabric-money…
It was a great event, and after all the workshops during the day the event continued inside with food, drinks and party during the evening.
Becky från Mörks hantverk här, rent fysiskt faktiskt, eftersom vi har haft pysselhelg jag och Linda. Jag har just blivit färdig med min senaste vikingatida hängselkjol som jag tänkte få visa upp.
En sak som är roligt med vikingatiden är att man kan utgå från det som finns bevarat och ändå ha rätt mycket frihet att testa egna idéer. Denna hängselkjol har jag baserat på ett gravfynd där det finns bevarat en liten bit högst upp på framsidan. Hur hängselkjolen sett ut i övrigt går inte att veta; längd och kjolvidd är i princip helt fritt för tolkning.
Eftersom jag själv har väldigt lite kunskap om arkeologi har jag utgått från vad andra skrivit om fyndet, angående material och mått. Jag har inte haft som ambition att göra en exakt replika utan jag har varit ute efter att fundera på hur originalet kan ha varit konstruerat och göra en användbar och snygg klänning utifrån det.
Jag tycker om klänningar med mycket kjolvidd och valde därför att göra denna med relativt mycket tyg. Det är 3,5 meter i klänningen om jag inte minns fel. Tyget jag valt är en tuskaft av 100 % ull från Medeltidsmode. Klänningen består av fyra stycken som är utsvängda nedanför midjan. Fram och bakstycket har veckats ihop med hjälp av rynktråd i flera rader som dragits ihop. För att vecken ska hålla bra är det förstärkta på insidan med en tygbit i linne. Hela klänningen är handsydd i lintråd och sysilke.
(Tips från Linda; när vecken var färdiga så syntes lintråden som använts vid rynkning och sömnad på några ställen. Vi pressade då vecken med ett strykjärn inställt på två prickar och massvis med ånga, vilket gjorde att tyget plattades ut något och fyllde igen mellanrummen. Låt vecken svalna under en tyngd såsom ett bräde eller en skärbräda med böcker på, så får du fina jämna veck som håller formen bra.)
När jag klippte ut klänningen var jag gravid vilket för mig gjorde det naturligt att välja att avsluta veckningen fram där kroppsformen förändrades som mest. Bakstycket fick lika lång och bred veckning som framsidan för att skapa balans och markera någon slags kvinnlig kroppsform (både med och utan gravidmage).
Klänningen blev inte färdig medan jag var gravid, men det gör ingenting. Jag tycker om tanken på plagg som kan användas även när kroppen förändras och ser lika imponerande ut med ett barn i magen som när barnet har kommit och bärs utanpå klänningen.
I en föregående post har jag beskrivit hur jag sydde klänningen som jag använde på lajvet Nordanil 3, så här kommer ett par bilder på den färdiga klänningen och hur den bars under lajvet. Rollen är en trälfödd druid, och jag ville att hennes bakgrund skulle vara det som syntes tydligast.
Jag valde därför att sy en enkel dräkt, och sedan patinera den kraftigt. Innan jag skulle gå in och spela så smutsade jag ner mig själv och dräkten ytterligare, flätade slarviga flätor och sminkade mörka ringar under ögonen. På lajvet skulle nya roller och druider märkas med ett rött band runt armen (ny roll) och ett vinrött tyg (druid) samt att druider skulle ha en stav med symboler, så jag tog en gammal vinröd tygbit som jag knöt om läderremmen/bältet och gjorde en enkel stav av en rönn som jag barkade till hälften och dekorerade med pärlor av ben och trä och några tygremsor. Sjalen är ett (väldigt gammalt) tygstycke som jag färgat och haft som myggnät till en skogslevande roll, den fick nu fungera som huvudduk, huva och myggskydd i kombination. Härligt impregnerad i Wilmas tjärmedel…
Redo för att överraska lajvdeltagarna med en obehaglig träl och dödsbesatt druid!
Det här är en längre bloggpost om herjolfnesklänningen som jag gjorde till ett lajv.
Den har också i något förkortad form varit med i A&Sutställningen under Hägnan 2016.
Tanken med bloggposten är dels att ge dig inspiration kring hur du kan dokumentera ditt hantverksarbete, men kanske främst presentera en arbetsgång om du vill försöka dig på något liknande själv. Det är alltså inte en tutorial i egentlig mening, men utgå gärna från beskrivningen när du vill sy något liknande. Jag har inte tagit upp hur jag tar mått och får klänningen att sitta snävt. Det kan du istället läsa om under den här beskrivningen.
Alla hade inte turen att vara rika och välklädda under medeltiden. Majoriteten av befolkningen var bönder eller anställda arbetare, och den här dräkten tillhörde en av dem som hade det sämst. Dräkten hör till en kvinna och består av en oblekt linnesärk (dåtidens underkläder), och en ylleklänning som bars ovanpå särken för att hålla värmen (dåtidens vanliga klädesplagg). Till dräkten bars en enkel huvudduk i linne, och på vintern även strumpor, skor och ett överplagg i form av en hätta, mantel eller överklänning. Att gå barfota under sommarhalvåret sparade på de dyra skorna.
Material, teknik och hantverk
Bägge plaggen är hopsydda på maskin, och sedan har sömsmånen fällts (vikts ned) och sytts med vaxad lintråd. Fållarna är även de sydda med lintråd. Huvudduken består av en utklippt linnebit som fållats för hand. Ylleklänningen har patinerats för att se använd och sliten ut med hjälp av sax, kniv och färgpigment. Tanken är att patineringen ska efterlikna ett mångårigt slitage och lappande av ett klädesplagg. Genom att använda oblekt linnetyg till särken, och ett grovt ylletyg i en färg som liknar ett ofärgat ylle i klänningen, är tanken att dräkten ska se ut att tillhöra en fattig kvinna. Kläderna är slitna, och inget bälte behövs till klänningen då hon inte har några ägodelar eller mynt att bära med sig, och klänningen är så pass kort att den inte behöver fästas upp i bältet.
Hela dräkten består av knappt fyra meter tyg; 2 meter ylle och två meter linne till särk och huvudduk. Ylleklänningen är skarvad på flera ställen för att använda materialet så sparsamt som möjligt, men ändå få en stor kjolvidd eftersom det verkar vara det mest historiska även på mycket enkla plagg. Som du ser så får klänningen ett bra fall och fina veck även om det är lite tyg i den, så välj inte bort kjolvidden utan skarva hellre mer, så slipper du känna att du går runt i en sopsäck istället för en medeltida klänning.
Tillvägagångssätt:
Jag började med att räkna ut vilka mått klänningen behövde ha, och ritade upp bitarna på papper. Sedan ritade jag upp tygstycket jag hade att tillgå på en bit rutat papper, och försökte sedan rita dit alla tygbitar på ett så effektivt sätt som möjligt. När jag var nöjd fyllde jag i med tusch och kontrollräknade alla mått. Det är helt ok att dela, skarva och lappa, men tänk på att varje ny söm behöver sömsmån. Ovan är en tidig skiss.
Klänningen består av ett helt fram och ett helt bastycke, som är uppklippta i mitten. Det är sedan en kil fram och en bak, samt en kil i varje sida som når upp till ärmhålan. I originalet är det fler kilar i sidorna vilket ger mer vidd och ett finare fall, men jag valde att bara ha en i varje sida för att tyget skulle räcka. Ärmarna är S-ärmar med fler skarvar samt kilar fram och bak.
Om jag syr ett nytt mönster, är det minst osäker, eller har så pass lite tyg att allt ryms på golvet samtidigt så ritar jag alltid ut alla bitar samtidigt, och sedan klipper jag ut dem. Men det börjar bli jobbigt att kravla runt på golvet, jag skulle behöva skaffa mig ett arbetsbord…
Här syns hur bitarna blev utritade i slutändan. Jag fick vända på några bitar och skarva för att få ihop delar till ärmarna. Som ni ser så klippte jag också av framstycket vid axlarna för att få tillgång till en längre, rak tygbit. Axlarna skarvades istället på med de små fyrkantiga bitarna på mönstret. Om du vill göra flera skarvar så är det mycket lättare att ha ett färdigt mönster i papper, som du kan klippa isär och sedan pussla runt med på ditt tyg.
När alla bitar var utklippta så skarvades alla delar ihop så att de var hela, eftersom jag tycker att det är enklare att sy med hela bitar (fram och bakstycke, hela ärmar osv.) När jag syr så syr jag en söm, klipper rent och pressar, innan jag syr nästa. På det här sättet kommer jag aldrig att sy över en massa stående sömmar så det blir knövligt och klumpigt.
Det här är allt tygspill som blev över från tygstycket på 200 * 136 cm.
Här är den färdiga klänningen, hopsydd på maskin och sedan fälldes sömmarna åt ena hållet för hand. De små kilarna du ser i klänningens nedre kant är skarvar för att få raka jämna linjer på kilarna.
Här syns skarvarna för framstyckets axlar (sömmar med den placeringen finns även på andra medeltida plagg) och små kilar som sattes in i ärmarna för att få rörelsevidd. Det är även små kilar i ärmhålan, och en hel del skarvade bitar i ärmarna…
När du syr med flera små tygbitar (speciellt om tyget är kraftigt) så är det jätteviktigt att pressa noga, och sedan klippa ner sömsmånerna och fälla dem för att undvika att det skaver och din rörelseförmåga hindras. Men kom ihåg att alla skarvar behöver (minst) 1 cm sömsmån- annars kommer inte ditt plagg få de mått du tänkt dig!
Klänningen är lite kortare än vad som är vanligt- de flesta klänningar på avbildningar är fotsida eller längre. Tanken är att den ska vara praktiskt att arbeta i, och att det ska gå att gå i terräng och trappor utan bälte.
Inspiration och källor
Min inspiration kommer från samtida bilder (1350-1450) på fattiga människor som ofta har ärvda, trasiga och slitna kläder samt bilder på bönder och arbetare som ofta har enkla kläder med kortare kjolar som inte behöver fästas upp under arbete. Inspirationen till klänningens hopsömnad och passform kommer från Medieval garments reconstructed och är en återskapning av nr D10581 (sida 58) som är ett plagg som hittats vid Herjolfsnes på Grönland. Val av material och färg kommer även från den boken samt liknande fynd.
Tyget som jag använde till klänningen var Korps vadmal som gick på ungefär 150 kr/metern. Så en medeltida ylleklänning för 300 kr!
