Jag övertalade vännerna att ställa upp på snyggbilder utanför dörren till långhuset, när vi var på besök hos Årsundavikingarna. De lyckades hålla sig ganska seriösa, så här kommer lite snygg vikingainspiration för dig som går i tankarna på att skapa dig en varm vikingadräkt!
I persuaded my friends to pose outside the Viking house when we were at Årsunda. Took some really great photos for viking inspiration. But the one at the end is no doubt the best one…
Den helt klart bästa bilden sparade jag till sist. För när vi ska ta en gruppbild så är det svårt att inte få spexa till det litegrann….
Nu är jag i full färd med att packa och förbereda inför helgens event; vi ska på vårblot med vikingaföreningen och bo i vikingatält hela helgen. Att bo i tält under sommaren brukar det ju inte vara något med, men nu kryper fortfarande temperaturen ner under nollan många nätter i rad, och så fort solen går ner så känns det att det är just vår och inte sommar. Men vi låter oss inte avskräckas utan packar ner värmande plagg och mycket kaffe!
Här kommer våra (nåja, mina, sambon är ansvarig för bakningen vilket är ett nog så nobelt uppdrag) bästa tips för att inte frysa tårna av oss eller bli förkylda:
Jag packar givetvis med kaffepannan och en massa gott kaffe till morgonen när man vaknar och är huttrig.
I sängarna kommer det ligga filtar och ett mysigt fårskinn under oss, och duntäcke och flera lager yllefiltar ovanpå. Varma yllestrumpor, en mössa och ett ylleunderställ att sova i håller kroppsvärmen kvar. Att sova i linne eller bomull rekommenderas inte- de materialen värmer dig inte under natten och blir kalla när de blir fuktiga.
Värmaren (vi har en fotogenkamin men det finns många olika varianter. Titta på friluftsbutiker eller byggvaruhandlar) tar vi såklart med oss. Den tänder vi på kvällen i tältet för att jaga ut fukt och kyla- när vi lägger oss är det varmt och mysigt.
Enligt väderappen är det som kallast precis innan gryningen, det passar mig perfekt eftersom jag vid det laget somnat gott och fått upp värmen under filtarna. Men fryser vi får vi nog vakna till och tända upp värmaren i tältet lite tidigt, för att sedan ligga och dra oss.
Visar det sig att det fortfarande blir kallt om näsan eller att det är roligare att vara uppe och hänga på nätterna så kan man ju alltid sova några timmar på dagen när tältet är som varmast och kroppen får vila utan att behöva hålla värmen.
Det här kommer bli så himla härligt! Eller kommer jag frysa tårna av mig? Bäst att ta med ett par extra vantar och strumpor ifall jag blir blöt eller kall…
Rapport från helgen:
Det var klokt att packa med lite extra filtar och underställ att sova i, för med hjälp av de extra lagren ull höll jag mig varm och nöjd under natten. Mössa på när man sover är också sjukt avgörande. (tältgrannen sov i och för sig med ett par tunna filtar och snarkade glatt, men han är så varm av sig så han får inte vara med och tycka…)
Att ha en värmare i tältet var också väldigt skönt, den jagade ur all fukt från luft och sängar och gjorde temperaturen i tältet behagligare. Jag värmde dessutom min fuktiga kudde på den första natten och det var så skönt att få lägga sig på en varm kudde!
På morgonen så gjorde vi upp eld och kokade kaffe, också sjukt värt!
Nu är allt blött eller fuktigt så jag ska ut och hänga upp yllefiltar, kläder och tält på vädring.
Den här klänningen sydde jag för ett par år sedan, fotade och använde, men kom mig aldrig för att skriva om den. Jag visste nog inte riktigt vad jag tyckte. Nu har jag använt den på några event och fått utvärdera funktion och snygghet lite, så nu har jag äntligen satt ihop en text med en sömnadsbeskrivning och mönsterkonstruktion, mest eftersom jag lovade min vän K lite hjälp och inspiration för att hon ville sy en egen.
Klänningen är en vikingatida klänning tänkt att ha som mellanklänning under hängselkjolen när det är kallt, eller som en klänning över en linnesärk. Mönsterkonstruktionen är en blandning av Euraklänningen och en vanlig rak klänning med paneler och kilar. Den är alltså något av ett experiment, och den här exakta mönsterkonstruktionen har ingen historisk motsvarighet. Jag har utgått från olika idéer och fynd på hur kjortlar och klänningar klipptes ut och sammanfogades, och sedan kombinerat några för att göra en klänning som är praktisk och fin, men framförallt tygbesparande. Till den här klänningen gick det åt 2 meter tyg på 150 cm bredd i storlek s.
Till skillnad från Euraklänningen blir den här formsydd och bildar inga knöliga veck när en hängselkjol bärs över. Det går åt något mindre tyg än till en klänning med hellånga paneler och kilaar, och mönsterbitarna är tacksamma att ha till ett tyg som är 100-120 cm brett.
De mått som du oftast behöver ta när du ska sy en klänning eller kjortel är klänningens längd, överkroppens omkrets, längden från axeln till midjan, armens längd och ärmhålets omkrets. jag ritade en bild för att visa vilka jag menar:
Några viktiga skillnader när du tar mått:
Ärmbitarnas längd blir längre än en vanlig ärm. Mät från halsens bas-över axeln-runt böjd armbåge-till handleden. Mitt mått blev 78 cm istället för 64 cm ungefär.
Fundera över rörelsevidden då du måste kunna dra klänningen över huvudet där den är som smalast (nedanför ärmkilarna men ovanför kjolkilarna). Din kroppsform spelar roll, till exempel behöver breda axlar eller en större byst mer plats. På den här klänningen tar du inte mått runt bröstkorgen/bysten för att få fram panelernas bredd, utan runt midjan där klänningen blir som smalast. Bysten kommer få mer plats med hjälp av ärmkilarna och ärmkonstruktionen. Om du har stora skillnader mellan midja och byst måttmässigt, kan det vara bra att först sy klänningen i ett skräptyg, eller rita upp mönsterdelarna på ett papper och beräkna om måtten blir bra.
Börja med att ta alla mått du behöver till de olika bitarna. De raka panelerna (A) räknas ut genom att ta klänningens totala längd – ärmbredden/2 (eftersom ärmen viks dubbel). Hur bred ska ärmen (C) vara? Jag gjorde min ca 40 cm i storlek small. Jag skulle tänka mig att du kan utgå från samma mått och öka 2 cm för varje storlek (small, medium, large). Men prova på dig själv; ärmen ska vara nog bred för att kunna läggas runt axeln och sluta vid din armhåla ungefär. Rörelsevidd får du från kilen (D), där den korta biten går ut i ärmen och den längre hela vägen ned längs sidan. Kilarna (B) börjar i midjan och slutar i klänningens nederkant. Mät från midjan och ner till golvet, eller så lång du vill ha klänningen.
Lägg till 2 cm sömsmån i alla kanter som ska fållas och 1-2 cm sömsmån runt resten av kanterna.
Räkna ut/rita upp dina bitar på en bit papper och lägg ut dem så tygeffektivt som möjligt.
Rita upp mönsterdelarna på tyget med en krita.
Klipp ut.
Börja med att fålla ärmbitarna på den bredaste sidan (C), det som ska bli halsöppningen. Sy sedan ihop dem med ett par stygn i varje kant så de sitter fast med varandra, ca 1-2 cm i varje ände. Mellan sömmarna bildas ett hål, det blir din halsöppning.
Klipp upp fram och bakstycket (A) och sy fast kilarna (2 av B) som ska vara mitt i styckena.
Sy fast kilarna (de andra två B) som ska vara på sidorna i framstycket, en på varje sida.
Sy fast ärmbitarna (C) i fram och bakstycket (A). Panelernas kortsida sys ihop med en bit av ärmarnas långsidor. Det här är enklare när ärmbitarna sitter ihop med varandra med ett par stygn (se punkt 6).
Lägg ut klänningen plant på golvet med avigsidan utåt och nåla fast ärmkilarna i framstycket och ärmbiten. Sy fast, och upprepa med andra sidan.
Sy ihop ärmarna från kilen och ut till handleden.
Sy ihop klänningen i sidorna.
Prova in längd, fålla, fäll sömmar.
Såhär ser en schematisk bild av alla delar ut:
Vill du ha fler tips och beskrivningar på hur du ska göra de olika stegen? Kolla i så fall in min beskrivning på den gula klänningen där jag går igenom hur du nålar, syr fast kilar och får snygga sömmar.
Alltså, att sy i all ära, men finns det något roligare än vikingabling (även kallat för smycken, pärlor, brons, glitter…) till dräkten? I somras fick jag ett jättefint nålhus av H, och sedan dess har jag spanat efter bra kedjor att hänga den i.
I brist på historiska kedjor tog jag till slut en vanlig smyckeskedja i brons och hängde den i, och det fungerade väl helt ok. Men den var inte speciellt stabil och hade börjat ge upp, när Malin skickade mig nya bronskedjor efter ett vikingatida finskt fynd. Så nu har jag supersnygga historiska kedjor i brons i en sådan där underbar honungsfärgad nyans.
Malin skickade också med en massa ringar så jag kunde fästa kedjorna som jag ville, och några extra småringar. Jag tyckte det verkade plättlätt att bygga 2i2kedjorna så jag försökte sätta ihop de överblivna ringarna till en liten kort minikedja som jag kan sy fast i kappan för att hålla mitt spänne på plats. Det har en benägenhet att vilja öppna sig och ramla loss så jag har inte vågat använda det så ofta.
Men plättlätt var det ju inte… min kedja blev inte alls lika jämn och fin och tog jättelång tid att göra, så i framtiden överlåter jag nog det här på Malin som är proffs…
Malin gör i alla fall kedjor och andra smycken på beställning, och har en webbshop (Sagolika länkar) man kan handla i. Det går också jättebra att göra som jag gjorde och bara berätta vad en behöver, så tillverkar hon det. På hennes pinterestsida har hon en massa snygga målningar på historiska kedjor, så det är egentligen bara att kika runt där och peka på något som verkar snyggt!
Såhär blev resultatet; saxen och nålhuset hänger från spännbucklorna i kedjor och en kedja har blivit dekoration i mitten.
Den korta egengjorda kedjan sitter i påfågelspännet (den får ni ingen närbild på).
Det här är en beskrivning där jag noggrant går igenom alla steg för att sy en “vanlig” vikingatida eller medeltida klänning med raka paneler och kilar. Den här sortens konstruktion återfinns i olika variationer i vikingatida fynd och hela vägen genom medeltiden, och fungerar både på särkar och överklänningar. Under 1300talet förändras mönsterkonstruktionen då modet blev snävt och snört eller knäppt, tajta kläder sys annorlunda. Men för en klänning eller kjortel som du drar över huvudet fungerar den här metoden bra! Mansplaggen kan konstrueras enligt samma princip, med små förändringar och kortare längd.
Såhär ser den färdiga klänningen ut. Inlägget innehåller massor av bilder och tips på hur du får till krångliga partier och sömnadsproblem som kan dyka upp.
Ärmen är en isydd ärm i två bitar, men det är inte den enda konstruktionen på ärm som du hittar under perioden. Vanliga raka ärmar, ärmar med ärmkullar och s-ärmar används också. Till en vanlig linnesärk behöver du inte heller göra en isydd ärm utan kan sy ärmen som jag beskriver i “sy en linnesärk vettja”.
Knep och tips:
Lägg nålarnas knappar åt höger eller vänster när du nålar beroende på om du är vänster eller högerhänt så blir det enklare att dra ut dem medan du syr.
Om du istället syr för hand, nåla längs med tygkanterna så är det lättare att hålla i tyget utan att sticka sig själv.
Tråckla ihop sömmar som du vill kunna prova så slipper du oroa dig för att sticka dig själv, och ser enklare hur fall och passform blir på det färdiga plagget. Exempel på sömmar som är bra att tråckla först är ärmhålssömmen när du syr fast ärmarna.
När du nålar ihop långa kilar klippta på snedden med de raka panelerna, lägg kilen underst och den raka biten ovanpå när du nålar och syr. Då töjer sig kilen mindre och sömmen blir snyggare.
Lägg tid på att passa in ärmarna snyggt och var inte rädd för att klippa ur ärmhålen ganska mycket. Plagget blir finare om ärmen börjar uppe på axeln och inte en bit ner längs armen.
Två, fyra eller fler kilar? Två kilar räcker för kortare plagg, samt underkläder. Fyra kilar ger mer vidd, vackrare fall och en jämnare fördelning av tyget. Fundera över vilket plagg du ska sy, och vilka egenskaper som är viktiga. Titta också på bilder och fyndmaterial för att se exempel på hur kilarna användes och hur många som fanns.
Längd arm från axel-förbi armbåge böjd i 90 grader- handen.
Omkrets handled (mät runt knuten hand för att enkelt få på och av ärmen).
Omkrets ärmhål (ta en lös t-shirt till hjälp om du är osäker, ärmhålet ska sitta lite löst, men inte säckigt.
Längd axel-midja/höftkant. (på kvinnoplagg sätter jag i kilarna i midjan, på mansplagg vid höften)
Mönsterbitar och urklipp:
Rita ut alla delar som du behöver på ett papper.
Räkna ut vilka mått varje del behöver: fram och bakstycket ska tillsammans bli omkretsen runt överkroppen. Lägg till sömsmån 1-2 cm på alla kanter. Kanter som ska fållas såsom nederkanten och ärmhålen ska ha 1 cm till i sömsmån. Lägg till rörelsevidd (extra rymd i plagget för att det ska kunna ta på och av, samt gå att röra sig i) på ca 4-8 cm.
Rörelsevidden gör mycket för plaggets utseende, fall och form. I storlek s lägger jag till ca 4 cm runt överkroppen. Prova gärna det nya måttet runt din överkropp och känn efter så du enkelt kan dra måttbandet upp och ned, andas, röra dig osv.
Tvätta och stryk tyget innan du använder det, kontrollera så det inte är skadat eller har dragit sig snett. Mät ut alla delar inklusive sömsmån och rörelsevidd på tyget. Rita ut alla delar med en tygkrita innan du klipper, så är du säker på att allt ryms.
Om du inte gjort ärmar förut så kan det vara bra att göra en toile; en provärm i skräptyg som du provar in. En tvådelad ärm är en S-ärm som klipps i två delar. Som du ser så är delarna asymmetriska så kom ihåg att märka upp vad som är fram och bak på ärmarna.
I vilken ordning sys delarna ihop?
Jag börjar med att sy ihop mina ärmar, sedan syr jag på kilarna på klänningsdelarna och därefter syr jag ihop klänningen i axlarna och sidorna. Sist passar jag in ärmarna i klänningens ärmhål. Den här klänningen är sydd på symaskin, men du kan lika gärna sy för hand med för och efterstygn.
Jag gör klart en söm åt gången; nåla, sy, pressa, klipp, pressa. När hela klänningen är hopsydd så fäller jag sömmarna och fållar för hand. På det här sättet blir inte sömmarna knöliga eller klumpiga eftersom sömmarna är färdigklippta och pressade när en ny söm korsar dem. Jag rekommenderar verkligen att du tar dig tid att pressa sömmarna ordentligt, det gör stor skillnad för plagget. Om du inte vill fälla sömmarna i ett ulltyg kan de lämnas pressade, medan ett linnetyg (och alla andra tyger som trådar sig) sicksackas direkt när de är utklippta, innan de sys ihop. Kanterna kan också sicksackas för hand (kastas) eller lämnas råa om du viker dem dubbelt när du fäller dem.
Hur du syr ihop klänningen steg för steg:
1. Nåla ärmarnas ena söm. När du nålar ihop två tygbitar är det viktigt att du lägger dem på ett plant, gärna glatt underlag så de inte sträcks ut ojämnt. Undvik att ha bitarna i knäet, under katten eller hopknövlade i en hög.
2. Sy sömmen med raksöm, fäst i början och slutet genom att sy fram och tillbaka på samma ställe.
Här har jag 1 cm sömsmån. Jag tar ut nålarna samtidigt som jag syr, vilket går fort och lätt med nålar som ligger åt rätt håll, på tvären och med knappen mot den hand jag föredrar att använda. Om du har ett tyg som gärna fransar upp sig och har tänkt fälla sömmarna så är det enklare med 1,5 cm sömsmån som kan klippas rent från lösa trådar allteftersom du fäller ner sömmarna.
3. Pressa sömmarna med strykjärn. En tunn fuktad duk kan läggas mellan plagget och strykjärnet för att undvika märken på tyget om det är känsligt. (Skillnaden på en pressad och en opressad söm.)
Pressa först isär sömmen och låt den svalna. Klipp sedan ner den ena kanten till ungefär halva bredden och pressa den andra sömmen över så bara en sömsmån är synlig. På det här sättet behöver du bara fälla sömmen en gång.
4. Nåla och sy ihop andra ärmsömmen.
Pressa sedan den på samma sätt som den första sömmen. Det här är enklast om du har en ärmstrykbräda att arbeta med, annars får du pressa sömmen med ärmen liggandes och sedan stryka till ärmen. Försök undvika att pressa kanterna där ärmen är vikt.
När ärmarna är klara börjar jag med kilarna. Klänningen består av 4 kilar; en i varje sida, en fram och en bak. Kilarna ger rörelsevidd nedtill och bildar ett fint fall på klänningen. På kvinnoplagg vill jag att kilarna ska börja i midjan eftersom det blir ett finare fall och en mer smickrande siluett. På mansplagg syr jag i dem lite längre ned då jag inte vill markera en mjukt rundad midja…
5. Eftersom kilarna är klippta diagonalt över tyget så kommer de kunna stretcha/töja ut sig mer än fram och bakstycket när de sys. Speciellt med gamla maskiner där pressarfotstrycket inte kan ställas in finns det en möjlighet att det undre tyget matas igenom fortare medan pressarfoten trycker ut det övre tyget. Därför är det viktigt att nåla eller tråckla fast alla kilar noga innan de sys, även om du syr för hand. För att kilarna ska sitta fint så nålar jag fast dem med fram och bakstyckena platt på golvet, med kilen underst. Det plana golvet gör att kilen inte töjer ut sig. När jag syr ihop sömmarna vill jag också ha kilen underst, för att undvika att den pressas ut och töjer sig.
6. En kil skarvas ihop och den sätter jag mitt bak eftersom det kan vara svårare att få till en skarvad kil bra när jag syr ihop den med bakstycket. Två skarvade kilar kan istället sättas in i varje sida, eftersom det är enklare att sy ihop allt snyggt där.
7. För att kunna sätta i kilarna i fram och bakstycke klipper jag upp styckena från nederkanten och upp till midjan – 1,5 cm. Kilen ska alltså vara längre än slitsen som jag klipper upp för att kunna sys i snyggt. Jag ritade en bild på hur jag brukar sy i kilarna på maskinen för att få ett fint resultat. Det är lite svårt att förklara med bild och text, men tanken är att du syr i kilarna som vanligt, men sparar själv spetsen (ungefär 10 cm) till sist. Den syr du sedan med kilen liggandes överst, och sista biten med minimal sömsmån, för att kunna vända i kilens spets. På riktigt blir det här lite knöligt och svårt att se i symaskinen, men ge inte upp! Ett litet litet veck gör inget, det pressas ut. Du kan också sy till spetsen med kilen överst, fästa och sedan upprepa från andra hållet. Det viktiga är att sömmen går ihop exakt.
När alla kilarna är isydda pressas sömmarna, klipps ner, och pressas till ena sidan. Jag väljer att pressa alla sömmar bakåt för att jag tycker att det ser snyggt ut, men praktiskt spelar det ingen roll.
8. När kilarna är fastsydda så börjar jag rita ut halshål och ärmhål på fram och bakstycket. Jag lägger styckena på varandra, markerar upp mitten och ritar upp ett litet/snävt halshål, mitt är 18 cm tvärsöver (då blir halshålet ca 20 cm tvärsöver när det är fållat). Jag kommer senare klippa till formen fram för att få en djupare ringning. Genom att mäta från min hals, över axeln och till armleden får jag hjälp med att veta hur långa axelsömmar jag behöver, har du en toile så kan du använda den här.
Sedan ritar jag ut armhålen; bak är de ganska raka, medan de är lite mer svängda på framstycket. Formen beror på din kropp och dina mått, och längden på ärmhålet får du fram eftersom du redan gjort två bra ärmar som du kan mäta (jag mäter omkretsen runt den färdiga ärmen och delar med två, kom ihåg att lägga till sömsmån för ärmhålet). Ärmhålet ska vara lite mindre än själva ärmen för att du ska kunna göra en isydd ärm (ca 2-3 cm mindre här).
Axelsömmen kommer också slutta lite, jag klipper bort 1 cm så klänningen ska ligga bättre över axlarna. Har du starkt sluttande axlar kan du behöva klippa bort mer, har du raka axlar behöver du kanske inte klippa alls. Titta i spegeln och fundera, men klipp aldrig mer än 3-4 cm.
Först klipper jag fram och bakstycket samtidigt, och sedan klipper jag till de sista linjerna på framstycket; ärmhålen tas ur lite mer och halsen blir djupare. Jag sparade bitarna så att du ska kunna se hur skillnaden blev.
9. Axlarna nålas ihop och sys med raksöm. Sedan pressar jag isär sömmen, klipper ned ena sömsmånen och pressar bak bägge sömsmånerna.
10. Sy ihop klänningens sidor, från ärmhålet och ned till fållen. Gör på samma sätt som ovan med nålning, sömnad och pressning.
11. Det sista steget är att sy fast ärmarna på klänningen, och det beskriver jag också i det här inlägget. Jag börjar med att pressa två veck i varje arm, en som är mitt på axeln och en som är mitt i armhålan. Eftersom ärmarna är asymmetriska så är det inte riktigt lika mycket tyg på fram och baksidan, sträckan som går från armhålan och till axeln på armens baksida är något längre och det är helt normalt då du behöver mer rörelsevidd åt det hållet.
12. Jag trär in ärmen i klänningen, räta mot räta, och nålar fast mitt uppe på ärmen mot axelsömmen, och ärmhålan med sidsömmen på klänningen. Sedan nålar jag ihop tygerna helt slätt under armen.
13. Ärmen innehåller mer tyg än ärmhålet, vilket leder till att tyget blir lite vågigt. Sy i en tråckeltråd i ärmens övre halva, eller fördela tyget för hand så att det går att nåla ihop ärm och ärmhåla utan att det bildas veck. Jag drar ihop ärmkullens tyg försiktigt samtidigt som jag sträcker ärmhålets tyg. Ge inte upp om det inte blir perfekt från början, det här kan ta lite tid att få snyggt!
14. Nåla ihop armhålet på ett ungefär, och tråckla sedan ihop det så du är nöjd med resultatet. Blir det inte bra nu, så blir det inte bättre av att sys på maskin… Vänd klänningen ut och in, prova och se efter så ärmkullen ligger snyggt över axeln och ärmen inte drar sig någonstans. När du är nöjd vänder du klänningen till avigan med ärmen i klänningen och syr fast ärmen.
15. Pressa sedan ärmsömmen med hjälp av en ärmbräda. Jag tycker att det är enklast att pressa ärmsömmen åt varsitt håll för att få en mjuk rundning, men du kan pressa sömmen åt samma håll som de tidigare du gjort också.
16. Prova klänningen och justera ärmlängd, nederkantens fåll och halslinningen så du är nöjd med dessa. Jag klippte av klänningen så den blev något kortare framtill för att inte kliva på fållen, men ändå behålla känslan av längd runt resten av omkretsen nedtill. Ärmarna ska vara lagom långa även då du böjer på armbågen eller lyfter armen, så när armen hänger rakt ned ser de lite för långa ut. Halshålet ska vara nog stort så det går att dra av och på sig klänningen.
17. Fålla alla kanter för hand, jag rullade fållen (vek den dubbel) till ungefär 4-6 mm bredd och sydde ner den med kaststygn. Runt halslinningen sydde jag sedan ett varv med pricksöm för att stadga hålet och hindra det från att töja sig. Alla sömmar syddes ned med kaststygn.
Förutom att hänga i Visby iförd medeltidsdräkt blir det event med utomhusaktiviteter, bankett samt föreläsningar och workshop på museet. En fullspäckad helg som jag verkligen ser fram emot!
Men vad tar man då med sig för att klara en helg ute i kylan? Här kommer min packlista (ersätt klänning med kjortel om du ska bära mansdräkt, och kom ihåg mössan och benkläder):
Tunn ylleklänning underst (eller underställ om du inte har någon sådan).
Ett par tunna yllestrumpor och ett par tjockare i ull + skinnskor.
Mellanklänning i ull.
Hängselklänning med lös passform i ull (jag tänkte vara viking i helgen, satsar du på mer medeltid så väljer du istället en lös överklänning)
Kappa och sjal (eller en mantel eller liknande som yttersta lager. Har du inget sådant så ta med en filt. En varm hätta är hur bra som helst.)
Huvudduk i linne och en i siden (eller ull om du har).
Vantar i älgskinn.
En bunt dräktnålar och spännen för att kunna stänga kappa och sjal ordentligt, medan dräktnålarna håller huvuddukarna på plats. Vid blåsigt väder slipper jag kall luft som kryper in vid glipor.
Jag är inte så orolig för att det kommer att bli för kallt; det finns ju gott om tillfällen att värma sig runt om Visby stad. Tyvärr är det väl det som är det värsta, att hela tiden gå in och ut från moderna uppvärmda hus till vinterkylan så jag blir varm, kall, svettig och nedkyld.
Jag har därför planerat att ta av mig mina yttersta lager när jag är inne så jag inte börjar svettas, samt inte bära linne närmast kroppen eftersom det kommer kyla ner mig om jag blir svettig och fuktig. Bra strumpor känns också viktigt. Som tur är finns ju Kapitelhusgården; och där kommer det nog vara alldeles lagom varmt inomhus för den medeltida vinterdräkten!
Idag regnar det och är någon grad varmt, himlen är grå och naturen likaså typ. Det känns som att det är himla långt kvar till sommaren och sköna uteaktiviteter, så då passar det ju bra att blicka tillbaka lite…
Gyllengrans VÄVgille är vanligtvis kring maj, så man kan ju tycka att jag är lite sent ute som skriver om det nu. Men ni får se det som en chans att blicka tillbaka och mysa lite inombords över hur trevligt det är att få åka på event, och nu är det ju inte så länge kvar till nästa års VÄV heller. Dags att börja planera tro?
Första gången jag hörde talas om VÄV så blev jag så himla glad; shit vilken hantverksnördig förening som har ett helt gille som bara handlar om vävning! Jag övertalade sambon att hänga med ut och med lite glitter i ögonen och hantverkstankar i huvudet kom vi fram (ja helt ärligt var nog glittret mest i mina ögon) och möttes av en massa fäktning. Fäktning? Men… var är vävningen?
VÄV står för Våld Är Vackert och är ett helt gille tillägnat sporterna fäktning, heavy fighting och bågskytte, allt tränas och tävlas enligt SCAreglerna. Numera är både jag och sambon bågskyttar och brukar ställa upp i bågskyttetävlingen, medan resten av tiden ägnas åt kaffedrickande (börjar ni ana ett mönster?) småhantverk och umgänge med trevliga medeltidsmänniskor. Årets VÄVgille bjöd på underbart väder så vi höll till utomhus på picknickfiltar, skickade runt godsaker och hejjade lite förstrött på alla kämpar och fäktare som orkade hålla igång hela dagen. Sambon som är mer intresserad av mig av fäktning snappade upp lite bra tips, filmade turneringen och övade bågskytte.
Hur det gick när vi besökte VÄV för första gången? Dagen slutade med att sambon ville bygga plåtrustning medan jag hittade några likasinnade och kunde sy och dricka kaffe under trevliga former.
Lite sköna mingelbilder för att kunna drömma sig tillbaka.
Att ha så mycket kläder i garderoben så att hälften knappt blir använt är jag nog inte ensam om, nu är det dock medeltidsgarderoben som är det största problemet… Jag har helt enkelt bestämt mig för att sluta ha dåligt samvete och istället sälja bort de plagg som jag inte använder. Det här har lett till lite nostalgivibbar och varma känslor kring sagda kläder, och jag har liksom behövt lite mental förberedelse då jag klappat på kläderna innan jag bestämt mig för vilka som ska säljas och vilka som får stanna.
Min vikingatida mansdräkt är en sådan där dräkt som är fin och välsydd och skulle passa finfint att ha på ett vikingalajv, men inom SCA bär jag oftast kvinnokläder då jag känner mig snygg och bekväm i dessa. Vikingalajv förekommer tyvärr inte i kalendern för det kommande året (det kan ju alltid ändras) men jag kände att jag inte var beredd att göra mig av med dräkten riktigt än. Den fick istället komma ut och provas under Glötagillet, och fantastiskt vad bekvämt det är att ha byxor när man hoppar i och ur bilar och bär saker uppför trappor!
Dräkten består av pösbyxor i tunn röd ull, en grön yllekjortel och en linnesärk under. Till den har jag mina sydda strumpor i brist på benlindor, näbbkängorna brukar jag ha utomhus på event medan de handsydda skorna är inneskor, mitt vikingatida bälte med påse (väskan hade fungerat lika bra men var har jag lagt den?) och när det blev lite svalare hade jag min blå kappa och en hätta. Lagomt varmt, mycket bekvämt- men vad gör man med håret egentligen? Jag tror jag vant mig vid flätfrisyrer och huvuddukar…
När jag sydde kjorteln så ville jag ha en bekväm manskjortel som för den sakens skulle inte blev oformlig eller klumpig. Kilarna börjar vid höfterna och ger kjorteln vidd och fint fall, medan kilarna (armspjällen) under ärmen ger rörelsevidd och lite extra plats för bysten.
Förra veckan drog jag och några kompisar till Åland för att vara med på vikingamarknaden där. Stämningen var på topp och med lite uppvärmningsfestande hos mig och H kvällen innan kände vi att det blev typ så roligt som det bara kunde bli.
Vi tillbringade dagarna med hantverkshäng och mys i vårat härliga läger, lite solande, strosande på marknaden och häng med nya trevliga människor. Hann med att äta mögelost och melon, dricka lite vin och sjunga massor av sånger.
Mörk bevisade att hon kunde laga god mat ute i vildmarken (?) och röstades fram som kommande medeltidskock på nästa event tillsammans med herr Mörk som sidekick.
Sista kvällen var det regn och storm utomhus men vi firade det med en liten tältfest tillsammans med nya vänner.
Ett litet bakslag kom under natten mot söndagen då vi väcktes kring halv 2 av att tältet rasade ihop i stormen, och jag fick en blöt tältduk i ansiktet som start på dagen (natten?) men vi fixade det också och kom oss hem, blöta men nöjda med äventyrandet.
Till skillnad från Visby hände allt spännande på ett litet område, men med en härlig blandning av människor, marknad och små programpunkter. Vi träffade en mängd nya trevliga människor, och delade eld med grannarna som bodde så nära att vi/de bara kunde ramla ur tältet på morgonen och räcka fram muggen för att få den fylld med kaffe. Kaffe över öppen eld, medeltidsinspirerad mat till middag och rökt fisk direkt på plats… vad mer finns att önska?
Nu torkar, tvättar och sorterar jag igenom packningen och imorgon ska jag börja med de sista förberedelserna inför Visby och alla härliga kurser där! Kom fram och säg hej till mig om ni ser mig på plats =)
Ja, på Ohägnan (Umas medeltidsdagar) höll jag en liten kurs i brickbandsvävning för nybörjare, och den lockade till sig ett litet gäng glada nybörjarvävare. Just brickbandsvävningen är en av de kurser jag är mest nöjd över, efter att ha kört den ett antal gånger blir jag bättre och bättre på att förklara, och det är alltid så fantastiskt roligt att se när deltagarna knäcker koden för vävning och bara kör på!
Den här kursens största utmaning var ljuset; vi satt inomhus pga regn och det blev lite mörkt. Men vi lyckades hitta rätt färger och trassla ut Ks garn-trassel-problem (ett tips, skaka inte brickorna om du känner att du har oflyt) och alla fick väva snygga band =)
Trots det dåliga ljuset hann jag fota litegrann, vi började med att gå igenom teknik och rita egna mönster till de tänkta banden. Sedan fick deltagarna egna brickor att märka ut, och fortsatte med att välja garner och varpa upp trådar. Att trä brickorna utan att det blir alltför mycket trassel är klurigt, men med lite tålamod kunde alla sätta sig och väva efter en stund! Vi hann också prova på lite olika mönstervariationer, lite problemlösning och hur man nystade upp saker som inte gått som man tänkt sig…
Sedan ritar jag ut armhålen; bak är de ganska raka, medan de är lite mer svängda på framstycket. Formen beror på din kropp och dina mått, och längden på ärmhålet får du fram eftersom du redan gjort två bra ärmar som du kan mäta (jag mäter omkretsen runt den färdiga ärmen och delar med två, kom ihåg att lägga till sömsmån för ärmhålet). Ärmhålet ska vara lite mindre än själva ärmen för att du ska kunna göra en isydd ärm (ca 2-3 cm mindre här).
14. Nåla ihop armhålet på ett ungefär, och tråckla sedan ihop det så du är nöjd med resultatet. Blir det inte bra nu, så blir det inte bättre av att sys på maskin… Vänd klänningen ut och in, prova och se efter så ärmkullen ligger snyggt över axeln och ärmen inte drar sig någonstans. När du är nöjd vänder du klänningen till avigan med ärmen i klänningen och syr fast ärmen.
15. Pressa sedan ärmsömmen med hjälp av en ärmbräda. Jag tycker att det är enklast att pressa ärmsömmen åt varsitt håll för att få en mjuk rundning, men du kan pressa sömmen åt samma håll som de tidigare du gjort också.
