HANDCRAFTED HISTORY


Leave a comment

Tutorial Gollar

Här kommer en beskrivning och lite tips på hur du syr en fodrad gollar!

Om du vill veta mer om gollars som plagg och få lite bildinspiration så finns det en hel del bilder på min pinterest. Kort sagt är det en liten krage/ett dok du lägger över axlarna, med eller utan påsydd krage, som värmer och skyddar överkroppen hos kvinnor. Eftersom jag mest spanat in kvinnor från 1500-1530 för min knektdräkt så blir bildmaterialet därifrån, och den verkar vara vanliga på knektarnas kvinnor, men du hittar den på fler ställen än bara hos knektar och över en längre tid i historien. Snitt, tyg, stängning, form, dekorationer och material är viktiga val för att den ska passa in till din dräkt, så bläddra gärna lite extra i källor om du vill sy en historisk variant. Min gjordes inför ett lajv, men var så otroligt bra att jag vill dela med mig av den till er så ni också kan få äga detta praktiska plagg!

IMG_2274

Efter Krigshjärtalajvet och vår resa till Tallinn insåg jag hur praktiskt det är med en gollar, så jag tänkte visa hur jag gjorde min (i sista stund och stor panik inför lajvet).

Nu är jag på gång med en ny, med samma modell fast fodrad med päls och sydd för hand. Möjligtvis kommer nästa vara ännu lite mindre, men storlek och form skiljer sig åt under 1500talet, så spana på mycket bilder och fundera på vad du är ute efter innan du börjar klippa!

Den här modellen bygger på en dokdel och en kragdel som sys ihop, och du kan vändsy den på symaskin utan några synliga sömmar. Vill du inte ha en fodrad kan du använda samma princip och utseende på delarna, men kanske sy den för hand för att undvika synliga maskinsömmar. Vill du satsa på en mer historisk teknik så syr du fast fodret i övertyget för hand, på insidan (alltså inte på avigsidan). Att skarva är också helt rätt. Det finns liknande mönsterdelar till ytterplagg och mantlar, och kragar var vanligt på ytterplagg, men jag har inte hittat några mönsterdelar eller bevarade plagg som visar hur mönsterdelarna såg ut till en gollar.

Gollaren kan skäras ut i ett stycke, men för att få till en bra passform gjorde jag en toille i bomullstyg först. Jag började med att skära ut en cirkel, klippa upp en linje och sedan prova den. Det går verkligen inte åt mycket tyg till en gollar, och tittar man på bilder så verkar det vara vanligt att de inte ens går utanför axlarna. Jag tog bort tyg från ryggpartiet (det är därför tygbiten har en bredare öppning nedtill fram) och lite från axelpartiets kanter och fick till en sådan här passform. Genom att klippa ut en liten rundel för halsen ligger den bra utan att skava.

IMG_1847

Sedan klippte jag ut två likadana bitar i yttertyg och foder, nålade ihop och sydde ihop dem räta mot räta, förutom i halshålet som lämnades öppet. Kragen klipptes också ut i två delar, tänk en remsa tyg lika lång som halshålets omkrets, och svagt böjd för att få en bättre passform och inte kännas för snäv runt halsen.

IMG_1850

Sy ihop kragen på samma sätt, räta mot räta, och lämna öppet runt den sträcka som ska fästas mot gollaren. Om tyget känns sladdrigt och inte vill stå upp så kan du stryka på ett lager vliesolin på yttertygets avigsida innan kragdelarna sys ihop, eller mer historiskt; sy på ett lager linnetyg på yttertygets del innan hopsömnad.

IMG_1849

För att plagget ska bli snyggt när det vänds så klipper jag ned sömsmånen lite så det bara återstår 4-6 mm, och klipper av hörnen så det bara är någon millimeter tyg kvar innan sömmen. Vänd sedan gollaren och kragen ut och in så rätsidan kommer fram, och pressa noga med strykjärn så alla sömmar bli platta.

IMG_1851

Under tiden du pressar kan du dra till tygbitarna så de hela tiden ligger kant i kant om du vill göra gollaren vändbar (om du vill kunna välja vilken sida som ska vara utåt). Har du redan en tydlig utsida så pressar du alla kanter med sömmen 1-2 mm in mot insidan. Yttertyget ska alltså skymtas från insidan, men inget innertyg ska synas när du tittar på plagget från utsidan. Eftersom ylle är töjbart och lite stretchigt och lätt formas med hjälp av ånga och värmen från stykjärnet kan du dra ut yttertyget lite runt om hela plagget så det blir lite större.

IMG_1852

Nåla och sy fast kragen, yttertygets rätsida mot kragens rätsida, på maskin. Pressa sömmen, och sy sedan ihop den sista sömmen (kragens foder med gollarens foder) för hand med kaststygn för att undvika synliga maskinsömmar. Jag vek in sömsmånerna i plagget för att inte ha några råa kanter synliga. Pressa med strykjärn, och sedan är du klar!

Jag sydde fast pärlknappar på min, och den stängs med en flätad snodd eftersom det gick snabbare än att sy knapphål, och för att den skulle vara lajv-snygg och överdådig. Du kan också sy fast knytband eller hyskor och hakar för att kunna stänga den.

IMG_2322


Leave a comment

Sy en medeltida häst

Omslag

Den är i alla fall inspirerad av medeltidens leksaker, men gjord i tyg. Perfekt för att gosa med på kvällen, dra ut med på äventyr eller kanske ställa i hyllan som snyggt pynt?

WIN_20150512_165904

Jag har, tillsammans med Anders som driver Nog Bannog, satt ihop ett väldigt fint och pedagogiskt häfte för dig som vill sy en egen häst. Sjukt stolt är jag! Dessutom är det stora fina färgbilder tillsammans med beskrivningarna. Häftet är lite av ett pilotprojekt för mig, där tanken är fler tydliga och trevliga häften med beskrivningar på mönster av olika slag; leksaker, kläder, accessoarer och liknande.

Men det tar tid och pengar att ta fram mönsterbeskrivningar, provsy, formge, beskriva och rita mönster! Så gillar du idén med sömnadsbeskrivningar på svenska, med text, bild och mönster så köp hästen och stöd mitt arbete med att göra fler mönsterbeskrivningar med medeltida och vikingatida inriktning! Häst-häftet finns på säljsidan.


2 Comments

Sy en linnesärk vettja!

Vet du inte vad du ska sy? Dåligt med inspiration? Eller är du glad nybörjare och vet inte riktigt var du ska börja?

Underkläder i linne behövs alltid, och det är inte fel att ha flera heller, så man kan byta på lite längre event när man blir blöt och svettig. Jag har haft en period när jag sytt några nya särkar till mina olika dräkter, för att få underplagg som stämmer överens i halslinning och passform med överplaggen.

Om du har en tajt överklänning behöver inte linnesärken vara tajt, men du ska inte heller ha mycket tyg över som korvar sig i armar eller över kroppen. Om du planerar att sy en hel dräkt kan du vänta med att klippa ur och fålla halsen tills du vet hur överklänningen kommer se ut. Att börja med linnesärken/tunikan/skjortan är billigt, bra att öva på och lagom svårt då den inte behöver sitta perfekt.

Såhär syr jag ihop mina särkar. (Jag klipper ut alla delar, sicksackar runt dem, och sedan syr jag ihop särken på maskin. Sista av allt fållar jag kanterna för hand, och fäller sömmar om jag känner för det.)

1. Klipp ut alla delar från ett förtvättat linnetyg. Två ärmar, två små fyrkantiga bitar att ha under ärmarna, kilar i sidorna och eventuellt fram och bak om du vill ha, samt ett bakstycke och ett framstycke.

0022. Sy fast kilarna i framstycket och de fyrkantiga ärmkilarna i ärmarna. Pressa sömmarna efter varje punkt så blir det enklast.

0033. Sy ihop axelsömmarna med varandra och nåla sedan fast ärmarna på kroppen. Sy fast dem runt ärmhålet.

0044. Lägg särken med avigsidan utåt, nåla ihop och sy från ärmens öppning (vid handleden) ner till kilens slut i särkens nederkant. Kring ärmkilen kan du behöva stanna och justera hur tyget ligger i maskinen, eller fästa och börja om med ett annat grepp.

0055. Fålla alla kanter för hand, fäll sömmarna om du känner för att prova och sedan stryker du särken en sista gång. Klart!


3 Comments

Tofsar och tofsväskor

Små väskor med tofsar på är en rolig accessoar, jag har flera stycken som matchar till olika dräkter. Det finns gott om fynd på tofsväskor, tex i Textiles and Clothing som behandlar engelskt fyndmaterial. Under 1300- och 1400talen verkar de här förekomma lite överallt, både i konst och som bevarade fynd. Däremot är det ganska ovanligt att man ser kvinnor bära dem i målningar, eftersom väskan verkar hänga under överklänningen. Det finns några undantag förstås; ibland ser man dem titta fram genom en fickslits eller under en kjol, och ibland hänger de synligt från bältet. Kanske har de kvinnorna inte på sig sin överklänning på de bilderna?

31486d3afcf91870d7af21f360dd0e70

Det finns också exempel på att män bar små väskor i form av en påse med tofsar,  och väskorna hänvisas ofta till som “alms purse”, dvs allmoseväska. En liten påse, gärna dekorerad, som bars synligt och innehöll allmosor att dela ut.

530eb9b89cf2109ed3c2fce728467134

Just dekorationerna på tofsväskorna gör dem extra roliga och intressanta att återskapa tycker jag. Det finns exempel på både ett flertal tofsar, broderier i form av bildscener, utsmyckningar med guld och silvertråd, pärlor och fint mönstrade tyger. Siden verkar inte vara ovanligt, även om de flesta broderade väskorna verkar ha en botten i linnetyg och sedan broderas med silke. Men ylle går också bra att använda, gärna ett lite finare tyg som syns mot plagget under väskan.

7e6c9b3c15703c4a9e4dd76d4d2d5c58262974d9e45a8ac994b3dd530360535c217279c16dcb37f23e146a4a935c2f25

Broderade väskor, den vänstra med en bildscen och den i mitten med “brickstitch”, räknebroderi på linnebotten. Den längst till höger är jag inte säker på, men mest troligt är den broderad med tråd i guld/silver eller dylikt. Två olika sorters tofsar, de vänstra är små och kompakta och hänger lösa på en tråd, de i mitten och till höger är fastsydda mot väskan.

1a369238242e5287e5d3995f2082a345

Påsar på pinne, en av mina favoritbilder som också visar några olika typer av påsar, med och utan tofsar.

Jag har satt ihop en liten beskrivning på hur du gör egna tofsar till din väska. Tofsar är enkla och roliga och det går ganska snabbt att göra en hel hög. Använd yllegarn eller broderisilke, på bilderna nedan har jag använt silke i kontrasterande färger för att det ska vara enklare att se vad som händer.

IMG_1483

  1.  Klipp till en kartongbit att linda garnet runt. Håll fast garnbiten med fingret i början.

Mellan 8-14 varv brukar bli bra, beroende på garnets tjocklek.

IMG_14842. Dra försiktigt av garnet från kartongbiten och knyt en knut i mitten på öglan med en garnbit, 10-15 cm lång.

IMG_1485

3. Dra åt ordentligt och knyt en dubbelknut. Kontrollera så det är lika mycket garn på båda sidor om knuten.

IMG_1486

4. Dra öglorna åt ena hållet så de bildar en tofs, garnet du knöt med åt andra hållet (spara trådarna till upphängningen).

IMG_1487

5. Ta en till bit garn (ca 10 cm) och knyt en knut runt tofsen.

Knuten ska sitta så högt upp som det bara går, men under den röda upphängningstråden.

Linda sedan garnet så hårt du kan några varv runt tofsen, avsluta med en dubbelknut.

IMG_1489

IMG_1490

6. Trä trådändarna på en nål och sy ner genom tofsen, på insidan av den röda tråden du lindat runt.

Det gör att knuten dras till insidan och håller bättre, det ser också snyggare ut.

IMG_1492

7: Klipp upp trådöglorna och klipp av trådarna du sydde ner i tofsen.

IMG_1495

8. Jämna till tofsen i nederkanten eller klipp ner den lite om du vill ha den kortare.

IMG_1496

Klar!

Om du vill att tofsen ska hänga från en tråd en bit ned från väskan så kan du dreja de bägge trådändarna. Dreja betyder att du tvinnar garnet, men utan att behöva vika det dubbelt för att få det att hålla. Ta de bägge trådarna i varsin hand och tvinna dem var för sig, åt samma håll som de är spunna åt (ex medsols). Samtidigt som du tvinnar dem medsols så snurrar du dem åt andra hållet (motsols) runt varandra. Då kommer du få en drejad snodd som ser exakt ut som en tvinnad snodd brukar göra. Knyt en knut i änden när du har fått dem nog långa.


Leave a comment

Tellerbarret tutorial

Här kommer en steg-för-steg beskrivning med bilder på hur jag gjorde min hatt. Det finns inga bevarade hattar, så mycket är gissande och provande när man återskapar de här hattarna.

af9b5c40cb368e17cf8a6a746b3ee364

Jag har utgått från en konstruktion som använder så lite tyg som möjligt, och mindre bitar, då du gärna kan använda ett lite dyrare tyg. De flesta historiska mönster som finns kvar är också otroligt kluriga och effektiva på att använda tyg. Hatten består av ett brätte och en hattkulle som tillåter hatten att sitta fast på huvudet lite bättre, även utan snören. Vill du inte ha en hattkulle, utan istället vill att hela hatten ska vila ovanpå huvudet kan du spana in Cathrins fina tutorial på samma typ av hatt.

Hatten är handsydd i kläde, linne och siden. Om du vill ha den ännu mer historisk så kan du (såvitt jag lyckats lista ut) använda en slana/tunn smidig gren som du böjer och formar som en cirkel. Jag valde ståltråd eftersom jag gjorde hatten en helg i januari, när det finns dåligt med material både att hämta och köpa. Byt också ut sidenet mot ylle- jag har valt siden för att göra hatten mer exklusiv, och framförallt svalare och lättare. Jag har inte hittat några förteckningar som säger att det ska vara siden i fodret, även om det användes till andra dräktdetaljer. Ylle skulle nog vara ett säkrare kort rent historiskt.

Så, sätt igång med att välja tyg. Du vill ha ett lite stadigare tyg, som är filtat och gärna har lite lyster. Ett fint kläde eller lätt filtat, tätvävt ylle passar bra. Jag köpte mitt tyg på Historiska rum, men Medeltidsmode har också bra tyger.

Du behöver en bit på 136 * 30 cm och en cirkel som har en diameter på 25 cm, för att göra en hatt som är strax över 40 cm i diameter. Till fodertyget behöver du en remsa på ca 50 *4 cm, och en cirkel med diametern 25 cm.

IMG_1598

1. Använd grov ståltråd för att forma en cirkel, med en diameter på 40 cm.

Genom att rotera ståltråden lätt runt sig själv ett par varv till skapar du en hållbar grund till hatten, klipp till sist av ändarna och snurra dem runt tråden hårt ett par varv.

IMG_1599

2. Klipp ut en tygbit som är 136 * 30 cm.

IMG_1600

3. Sy ihop tygbitens kortändar med efterstygn eller med raksöm på symaskin. Nu har du en tub.

IMG_1602

4. Pressa isär sömmen så den blir platt.

IMG_1603

5. Lägg tygtuben med rätsidan synlig runt ståltrådscirkeln. Lika mycket tyg ska ligga på ovan och undersidan.

IMG_1605

6. Sy runt hela tygbiten med tråckelstygn (långa förstygn) och en kraftig lin eller silkestråd.

IMG_1607IMG_1606

7. Samla ihop tyget genom att dra i tråden allt efter som du syr.

Några knappnålar gör att tyget håller sig på plats och inte riskerar att dra sig.

IMG_1608

8. När du tråcklat runt hela innerkanten drar du åt tyget så hårt du kan och fäster tråckelsömmen genom att sy några gånger på samma ställe.

Det är viktigt att du drar åt hårt och fäster noga, hattbrättets stabilitet åstadkoms genom den här sömmen.

Nu har du ett brätte till hatten!

IMG_1613

9. Sy ett varv runt innerkanten för att försäkra dig om att hatten inte går sönder vid användning. Sy efterstygn med en stadig tråd, gå genom 2-3 veck varje gång.

IMG_1615

10. Dags att börja med hattkullen! Klipp ut en cirkel med diametern 25 cm och rita några snygga mönster om du vill ha det.

Jag använde samma mall som jag hade till min kjol. Klipp sedan längs med strecken.

IMG_1618

11. Om du har valt att klippa ur ett mönster behöver du ett fodertyg. Klipp en fodertygsbit (siden) exakt lika stor som hattkullen.

Lägg fodret under yttertyget och sy med tråckelstygn runt hela. Yttertygets fina sida ska vara synligt.

IMG_1619

12. Dra ihop tråckelsömmen så tyget veckar sig lätt och hattkullen får en bullig form, fäst sedan tråden.

Omkretsen runt hattkullen där du dragit ihop sömmen ska vara ungefär lika stor som brättets innerkant.

Ca 15 cm i diameter är min (det beror lite på tygets tjocklek).

IMG_1621

13. Lägg hattkullen på brättet och kontrollera att den är lagom stor.

IMG_1623

14. Nåla fast hattkullen från hattens insida. Det här är lite pilligt och svårt att ta kort på.

Sy fast hattkullen kant i kant (räta mot räta) med hattens brätte från insidan.

Sy med en stadig tråd men med glesare stygn än vanligt (du vill kunna sticka igenom fjädrar senare)

IMG_1624

15. Klipp ut en remsa fodertyg, 4 cm bred. Längden ska vara hattens innerkant + några cm extra.

Min remsa var ca 50 cm lång. Pressa in 0,8-10 mm av långsidans kanter på varje sida.

IMG_1625

16. Nåla fast remsan med de pressade kanterna inåt mot hatten, runt om hela innerkanten.Remsan ska ligga ungefär 1 cm från själva kanten och skyddar hattens kanter och sömmar,gör att insidan ser snyggare ut och förhindrar att hatten skaver eller kliar om den ligger direkt mot huvudet. Sy med en tunn tråd runt remsan, använd kaststygn och sy i de veck som ligger mot remsan.

Sedan viker du in remsan i hatten, runt om brättet och hattkullens tyg, och syr fast den med kaststygn i fodertyget på insidan. Den här sömmen kommer inte synas, och kan vara lite svår att komma åt att sy. Enklast är att greppa tag i hattens innerkant och bända ut den med ena handen medan du syr. Var inte orolig för att dra lite, kom ihåg att du sytt en förstärkningssöm runt brättet tidigare.

IMG_1656

 Såhär ser foderkanten ut när du är klar. Fint och bekvämt! Tunt tyg (siden) kommer vecka sig mer än ex linne.

17. Sy ett par tygband till hatten för att hålla den på plats på huvudet.

Tygbanden gör du av 40-50 cm långa tygremsor i linne, 2 cm breda. Vik dem på mitten längs med tygremsans längd (så de blir 1 cm breda), pressa med strykjärn. Vik upp remsan, vik sedan in kanterna mot mittentrecket, pressa igen så kanterna håller sig invikta, och vik remsan på mitten igen. Då blir den ungefär 5 mm bred, pressa noga så tyget håller sig vikt. Sedan syr du ihop remsorna med en tunn linnetråd och kaststygn.

IMG_1657

Om du drar åt lite extra medan du syr kommer banden bli spiralformade. Jag tycker det är snyggt, men vill du ha släta band syr du lite lösare och kan sedan pressa dem helt släta och raka med strykjärn och ånga.

När du syr fast banden så nålar du först fast dem på hatten och provar hur de ska sitta så hatten sitter bra och balanserat. Vill du ha hatten till en mansdräkt kan du prova direkt på huvudet. Ska du använda den på en wulsthaube som kvinna behöver du först ha gjort wulsten (korven) och huvuddukarna då dessa påverkar hur hatten ligger på huvudet.

IMG_1656

18. Sy fast banden med lintråd, sy runt hela bandet ca 1 cm,

  avsluta genom att sy genom hela hattens innerkant och upp över bandet några varv så det sitter stadigt.

Klar! Nu saknas bara fjädrarna; jag ska köpa vita strutsplymer som sätts fast runt hela hatten.

Sådana hittar jag på Kapitelhusgården till exempel.

IMG_1655

IMG_1654

Titta gärna på mitt inlägg om hattar för att se olika träsnitt och bilder på hattarna.

Om du vill ha andra mått på din hatt är det enkelt att räkna om mina, börja med att tillverka ståltrådsramen med det mått du vill ha på hatten. Mät sedan omkretsen runt ståltråden -1 cm; så lång tygbit behöver du. Lägg inte på någon sömsmån för sömmen som gör tygbiten till en tub, du vill ha en spänd tygbit och tyg töjer sig alltid lite. Tygbitens bredd ökar och minskar också med ramens storlek; du vill ha kvar ca 15 cm i mitten som hål för huvudet. Räkna på hattens diameter: om hatten är 40 cm i diameter så blir tygremsans bredd 40 – 15 (huvudhål)= 25/2 = ca 13 cm. 13 cm + sömsmån på varje sida = 15 cm. 15 cm är måttet på brättets ena sida (undersidan) * 2 ger dig remsans totala bredd = 30 cm.  Uträkningen är ungefärlig, prova alltid på din egen hatt, med ditt eget tyg innan du syr ihop allt.


2 Comments

Tutorial/beskrivning på Sköldehamnshätta

Jag har fått lite förfrågningar kring hur man själv kan räkna ut mönster och storlek på struthättor och liknande, så nu har jag ritat upp min formel för hur man tar mått till en sköldehamnshätta, samt hur man gör när man syr ihop den.

Sköldehamnshättan (Skjoldehamn) hittades i en myr i Norge och är väldigt tidig för att vara medeltid och dateras till mitten av 1000-talet, och många använder den som en vikingatida hätta just därför, då det som bekant är stor brist på fynd från vikingatiden. Det har också diskuterats huruvida hättan skulle ha ett samiskt ursprung, men något som är viktigt att tänka på är att Norden på den här tiden inte var uppdelat i nationsgränser såsom vi känner dem idag, och att man definierade folk och områden på helt andra sätt än vi gör.

Det finns gott om fyndmaterial (bland annat på Västerbottens museum och Murbergets museum) av fynd som är både tydligt vikingatida och samiska i sitt formspråk, och som även återfinns på andra ställen i Norden under samma tid (mycket tyder på att smycken massproducerades och att handeln täckte stora områden.) Det är alltså troligt att både klädesdräkt och formspråk influerades från flera håll i den lokala människans dräkt och tillhörigheter. Så oavsett om arkeologer slutligen kommer fram till att hättan är typiskt samisk, lokal eller allmängiltig för större geografiska områden under 1000-talet kan du alltså våga dig på att återskapa den till din dräkt.

Hättor är ju så enormt bra på att hålla värmen och skydda mot nederbörd, så de flesta moderna vikingamänniskor inser att de vill ha en som skydd mot väder och vind. Jag känner likadant och har med mig en varm yllehätta när jag ska ut i dåligt väder, eller när det är kallt. Man får dock tänka sig att den kanske inte alls förekom under vikingatiden, utan är en bra och praktisk kompromiss när man fryser.

Originalet har ett par smarta konstruktioner i form av en formad söm längst upp på huvan samt ett par snören som, om de knyts i nacken, drar åt huvan och förhindrar att blåst letar sig in. De flesta hoppar över de här detaljerna då de känns annorlunda (och helt ärligt inte superestetiska) och gör istället en helt rak och lös hätta. Var inte rädd för att prova att återskapa originalet i sin helhet, speciellt inte om du är ute efter ett praktiskt ovädersplagg.

skaldhood

För att vara säker på att hättan får den passform du vill ha kan det vara bra att göra en toille (ett provplagg), speciellt om du har en begränsad mängd tyg som du är rädd om. Toiller kan göras i tunt bomullstyg eller annat tyg som du har över, och tanken är att man ska se så storlek och passform är bra.

 

Sömnadsbeskrivning och mått

Sköldehamnshättan sys med en lång rektangel och två kvadrater (framstycket är inte bevarat i sin helhet så det finns tolkningsutrymme om du istället vill prova att göra framstycket rundat, för att göra ett plagg som är mer likt medeltida hättor. Jag tycker att den kantiga formen som hättan får av kvadraterna är lite extra snygg, men här finns bägge varianterna.) Klipp två kvadrater eller en kvadrat och en rundad del, rektangeln kan du lägga med A-sidan mot vikt kant.

A är hättans djup, mät från ansiktet till huvudet slutar. Jag brukar ha 32-34 cm.

B är hättans längd från huvud och ner över axeln, min brukar vara ca 60 cm men den kan göras längre.

C är ansiktsöppningen, mät runt hela ansiktet (under hakan) lite löst för att få en öppning. Prova dra måttbandet “på och av” huvudet så du vet om öppningen blir nog stor för att vara bekväm. Dela måttet du får i 2, resultatet blir C.

D är B-C, alltså hättans längd minus öppningen, ca 25-30 cm på min hätta. D är också sidorna på de kvadratiska kilarna.

lindas_3

Den långa rektangeln kan du klippa ut i ett stycke, eller i två bitar som sys ihop mitt på huvudet. Sy sedan fast kilen; D mot D.

Om du syr på maskin så nålar du fast bitarna räta mot räta och syr raksöm, syr du för hand kan du antingen sy efterstygn på avigsidan, eller sy ihop bitarna från rätsidan med exempelvis kaststygn eller pricksöm.

 lindas

Den andra kilen sys fast på andra sidan rektangeln, och sedan viker du hela hättan dubbel, kilarna viks diagonalt mitt över. Sy ihop resten av hättan på samma sätt som du valde att sy fast kilen på. Kom ihåg att lämna ansiktsöppningen. Bilden visar var du syr ihop hättan.

lindas_2

När du sytt ihop hela hättan kan du kanta den med päls eller en tygremsa, eller bara fålla kanterna (görs enklast med kaststygn). Kom ihåg att pressa och fälla sömmarna på insidan och att stryka hela hättan när du är färdig. Du kan också brodera hättan för lite personlig känsla eller fodra den för att få den varmare.

Lycka till!

höstbudet 2011

Min första hätta med broderier och tunt yllefoder.


Leave a comment

Medeltida bärsäck eller fässing

Från 7 april 2013

In English: https://handcraftedhistory.blog/2021/05/16/martebo-bag-in-linen-fabric/

Första gången jag såg en fässing (gammalt svenskt uttryck) eller Martebosäck (efter Martebo kyrka på Gotland) var på medeltidsveckan. Det är en enkel och praktisk bärsäck som jag blev sugen på att göra.

martebo_01

Tydligen förekommer säcken inte bara kring 1300tal, utan används även senare av knallare och andra resenärer som ville bära med sig en mängd prylar. I större varianter rymmer de extra kläder, filtar och mat, och kan också användas som packsäckar till djur. Jag valde att göra en smidig och mindre variant till medeltida event. Den rymmer lite extra kläder, kvällens festdrycker eller handlingen på mataffären.

På en annan bild från 1300ish (ja, man kanske skulle sparat den?) är öppningen i mitten på säcken, över axeln och gående längs med säcken. Det innebär att säcken kan ”stängas” genom att sno den ett par varv i mitten. Den här säcken var så snygg och enkel så jag tänkte att fler kanske kunde bli inspirerade att sy den, så jag skrev ihop en sömnadsinstruktion med mina mått:

Välj kanvaslinne, grov hampa eller ett annat kraftigare tyg om du vill ha en säck som tål mycket. Är planen att bära på en flaska vin, kamera och bullar duger såkallat samirlinne bra, ett stadigt linnetyg som finns på de flesta tygaffärer. Jag valde ett lite kraftigare linnetyg i kypertväv.

Min säck består av en tygbit som är 140 * 70 (så stor bit hade jag till övers), men justera gärna måtten om du vill ha en bredare väska som bärs lite högre upp på kroppen. Exempelvis som den på bilden; ca 120 * 80-90 cm. För att själv räkna ut måtten till en bärsäck kan du mäta från din axel (eller från packdjurets rygg) och ner dit du vill att den mesta vikten ska ligga (ex midja eller höft), multiplicera med två, och lägg på två cm för sömsmån. Bredden är en smaksak; fundera på vad du ska ha i och ta till med lite extra bredd. Tänk på att bredden halveras när du viker tyget på mitten.

Hantverka:

  1. Klipp ut en rektangel med måtten 140 cm och 70 cm. Tvätta gärna tyget innan så slipper du krympning, och kemikalierna tvättas ur tyget.
  2. Om du syr på maskin, sicksacka kanterna. Kanterna kan också sicksackas ihop precis efter raksömmen för extra hållbarhet.
  3. Vik rektangeln långsida mot långsida, nåla och märk ut öppningen. Den ska sitta mitt på långsidan, min är ca 35 cm stor.
  4. Sy ihop långsidan, förutom öppningen, med raksöm på maskin, eller med efterstygn för hand. Syr du för hand fäller du sömmen åt ena sidan som extra förstärkning.
  5. Nu har du en ”tub”. Lägg ut tuben så långsidans söm är mitt på tyget, pressa med strykjärn och nåla sedan ihop kortsidorna.
  6. Sy ihop kortsidorna på samma sätt som långsidorna.
  7. Nu har du en rektangulär lång säck med öppningen och sömmen mitt på rektangeln, när säcken ligger platt. Super! Fålla öppningen med lintråd och kastsöm för hand, och prova sedan underverket genom att packa i prylar, snurra mitten på säcken/påsen ett par varv så öppningen snos igen, och släng upp den på axeln. Vill man hellre ha en ”icapåse” kan en knut som knyts av tyget över öppningen korta av säcken till bekväm bära i handen-längd.

Lycka till!


Leave a comment

Euraklänning

Eftersom några har frågat efter min tutorial på Euraklänningen flyttar jag över den från gamla bloggen, men ni får hålla till godo med köksfotografering och paintbilder! Efter att ha använt klänningen ett par år och ritat mönster åt andra några gånger kan jag också ge er följande mycket mycket genomtänkta tips:

  • Var beredd på att justera bredden på ärmarna och runt överkroppen om du vill undvika att plagget blir för bylsigt, principskissen är inget riktigt bra universalmönster (som alltid).
  • Klänningen kan bli lite ojämn i nederkant, ta på dig den och justera sedan fållen för ett snyggare resultat.

euraklanning1

Sy en egen Euraklänning:

Du behöver:

  • tyg
  • måttband
  • sax
  • krita
  • tråd
  • nål/symaskin
  • gärna en linjal

Viktiga mått:

Börja med att ta mått på dig själv. Euraklänningens konstruktion är olikt vanliga två eller fyrpanelsklänningar så måtten tas annorlunda. De viktigaste måtten är ärmbitens längd och bredd- utifrån dessa mått ritas resten av klänningen upp.

Ta mått på ärmbitens längd genom att mäta från halsgropen-via rak arm-till tummens nagel. Det här är ett mått som ger dig lite extra rörelsevidd och inte ger en för kort ärm. På mig blev det 78 cm.

Ta mått på ärmbitens bredd genom att börja mäta ca en hand under nyckebenet, gå över axeln och läs av måttbandet i samma höjd på ryggen. På de flesta personer kring min storlek blir detta ca 40 cm. Det är både ärmbitens basbredd samt fram och bakstyckets övre bredd.

euraskiss

Nu lägger du ut tyget dubbelvikt för att rita upp mönstret på det; beroende på hur mycket tyg du har kommer längden på din klänning att variera, mitt förslag är mellan 1,8-2,4 m, beroende på din egen längd och ditt mått från ärmbiten. Mitt tyg var 200 cm, jag rekommenderar att bredden är ca 150 cm.

  1. Börja med att markera en mittlinje på det dubbelvikta tyget (röda prickar)
  2. Markera ärmens bredd runt handleden; 1/2 bredden på var sida om punkten. Min ärm var 14 cm; 7 cm alltså. (grönt streck)
  3. Markera ärmbitens längd genom att mäta från den översta röda punkten till där ärmen ska sluta (78 cm) (grönt streck)
  4. Markera ärmbitens basbredd genom att mäta 1/2 bredden på var sida om mitten; 40/2 = 20 cm. (lila streck) Dra sedan streck mellan linjerna för att få fram armbitens form. (tunt lila streck)
  5. Dra sedan en linje från ärmbitens bas ned till tygets slut- fortsätt alltså på linjen du just gjorde. (tunt rosa streck)

Klar! Eftersom tyget är dubbelvikt får du nu två av allt när du klipper längs linjerna. Fäst gärna tyget i sig självt med några knappnålar innan du klipper.

Det tyg som finns på kanterna (gula fält) blir dina kilar, det rosa fältet är fram och bakstycke och det turkosa är dina ärmar.

euraskiss3

Sy ihop klänningen:

  1. En av kilarna låg inte mot vikt kant, den är alltså tvådelad. Sy ihop den. Om du vill att kilarna ska se likadana ut kan du göra en så kallad falsk söm i den andra genom att sy ihop den också som om den vore halv (finns historiska fynd på falska sömmar).
  2. Sy sedan ihop ärmbitarnas baser med varandra, men bara 1 cm i varje kant så de hålls ihop. Det som lämnas öppet blir din halslinning.
  3. Sy sedan fast dessa i fram och bakstycke.
  4. Sist syr du fast kilarna i klänningen; här rekommenderar jag knappnålar även om du inte använt dem tidigare, det är lätt att tyget drar sig annars.

euraskiss2

Klipp bort ev flikar av kilen som sticker ut, fålla, pressa ner sömmar och ta på dig klänningen!

eurakil

 


1 Comment

Isydd ärm i ditt medeltida plagg

Från 3 mars 2013

En beskrivning för dig som har ett hum om hur man syr, men är lite osäker på hur man gör den där ärmen. En isydd ärm är en ärm som du syr fast i själva livet på plagget, efter att ha sytt ihop axel och sidsömmar. Den ger fler möjligheter till att passa in tyget för att få ett specifikt utseende eller en viss passform, än en ärm som sys fast plant med öppna sidsömmar.

Syr du moderna plagg behöver du isydd ärm till skräddade plagg, kavajer och plagg av vävt tyg, medan trikåplagg oftast sys plant. Syr du medeltida plagg är den isydda ärmen en förutsättning för tajt sittande plagg kring 13-1500 och framåt. En isydd ärm har alltid en ärmkulle, och sys oftast efter mönster. Den här beskrivningen utgår från att du redan har ett ungefärligt mönster och att ärmsömmen är rakt under armen. Principen är densamma för ärmar med ärmsömmen bakom eller framför ärmen.

1. Sy ihop livet i axelsömmar och sidsömmar och ev fler sömmar (själva kroppen) och lämna ärmhålen till sist.

2. Sy ihop ärmarna, de ska vara lite större i omkrets än själva ärmhålet. Hur mycket beror på modell, skärning, önskad rörelsevidd osv. Se det här mer som en principguide. Mina ärmar är mellan 2-8 cm större i omkrets än själva livet. (Det går också att göra ärmarna lika vida som livets hål, och utnyttja att tyget klipps delvis på skrå för att få en töjbar effekt. Annars är 2 cm en enkel grund, 8 cm eller mer ger en känsla av puffärm som sedan givetvis kan förstärkas med ännu mer tyg om man vill vecka ärmen. Jag utgår från en rak, plan ärm i den här beskrivningen.)

DSCN0346

3. Sy in en tråckeltråd i bägge ärmarna runt ärmhålet.

4. Märk ut mitten/högst upp på ärmen med en knappnål.

DSCN0347

5. Trä in ärmen i livet, räta mot räta, och nåla fast ärmen i axelsömmen (högst upp på livet) och längst ned mot sidsömmen under armen. Nu sitter ärmen fast med två nålar, och har ungefär lika mycket tyg fram och bak.

DSCN0348

6. Nu ska det ärmtyg som är löst på varje sida nålas fast mot livstycket. Ungefär nu kommer du titta på allt ärmtyg som är löst, och tänka saker som ”det är för mycket ärmtyg” och ”det går aldrig”. Bara lugn! Du är rätt ute.

7. Dra i bägge tråckeltrådarna på insidan av ärmen så att ärmen rynkas ihop och omkretsen minskar. Fortsätt tills ärmarna är ungefär lika vida som ärmhålets omkrets.

DSCN0350

8. Fördela ärmtyget som är rynkat upp mot axeln, det mesta tyget ska ligga fördelat där ärmkullen är konstruerad för att ge en snygg passform, bekvämlighet och rörlighet.

DSCN0352

9. Börja nåla fast ärmen i ärmhålet, tyget får rynka sig men aldrig bilda veck eftersom dessa kommer synas när du sytt fast ärmen. Den delen av ärmen som kommer vara under din arm ska inte ha några rynkor, utan där ligger tyget slätt, nästan sträckt. Den del av ärmen som du konstruerade ärmkullen på ska däremot ha extra tyg. Nåla runt hela ärmen, kontrollera att du inte har veck och att tyget är jämt fördelat på fram och baksida.

DSCN0353

10. Sy runt ärmhålet med raksöm på maskin eller tråckla med förstygn för hand.

11. Prova.
12. Klar! Handsyr du så syr du fast ärmen med efterstygn. Dra bort tråckeltråden och pressa axeln försiktigt med strykjärn.

Sprätta och gör om ifall du inte blir helt nöjd. En isydd ärm är en teknisk detalj som du snabbt kommer greppa efter att ha provat ett par gånger, så var inte rädd för att misslyckas!

Lycka till!

Plagget jag sydde var en 1300-tals klänning med snörning fram. Fler bilder kommer på den när den är färdig =)


3 Comments

Sy en hängselklänning/hängselkjol

26 februari 2014

Ett av de plagg som jag även efter en tids användande är väldigt nöjd med är min gröna hängselkjol (eller hängselklänning) i tuskaftsvävd grön ull. Mönstret är inspirerat efter ett fynd från Hedeby och består av fyra paneler. Jag hade en mörkgrå och en brun sedan tidigare, och ville nu variera mig lite och har letat runt mycket på olika sidor som diskuterat fyndmaterial och olika tolkningar.

hängselkjol2

Som ni säkert redan lagt märke till så finns fantastiskt många olika varianter av rekonstruktioner och förslag på hur kjolarna kan ha sett ut, och jag tror också att det fanns olika varianter. Jag bestämde mig dock för att efterlikna fyndet från Hedeby, då denna har lite av en trolig söm bevarad och ger ett förslag på hur kjolarna kan ha varit hopsydda. Efter att ha läst lite diskussioner på Historiska Världar och tittat på guldgummor valde jag också att göra den hellång; det är min tolkning av släpet och jag är nyfiken på hur tyget kommer att falla med en sådan modell. Efter ett tag kortade jag dock av kjolen- släp är inte min grej utan jag snubblar mest på dem.

Här kommer en kort sömnadsbeskrivning för dig som vill göra en egen!

Du behöver:

  • 2-3 m *1.5 m tyg (2 m= small, 3 m=large)
  • sax
  • linjal, måttband
  • tygpenna
  • knappnålar
  • symaskin/nål/tråd
  • en kompis som provar in klänningen på dig

Ta sedan följande mått på dig:

  • Armhåla-längd på kjolen + 3 cm sömsmån nedtill och 5 cm upptill (högre modell) (med armhåla menar jag så långt upp i leden du kan komma, ärmhålet klipper du ut sist för att få en bekväm form
  • Bredd runt överkroppen, /4 + 4cm till varje panel (sömsmån och rörelsevidd)
  • Längd armhåla-midja (midjan är där du är som smalast)

Jag valde att göra en figursydd, men ledig variant som tillåter ett par mellanklänningar under. Modellen består av fyra lika stora paneler som jag efter att ha klippt ut och tråcklat ihop provat in på mig, med hjälp av en kompis. Panelerna är raka upptill och börjar vidgas i midjan.

hängselkjol1

Jag ritade ut bitarna varannan upp och varannan ned, utläggningen beror på tygets bredd och din personliga längd men det här är ett enkelt sätt.

För att få en kjol i storlek 36-38 blev mina bitar ungefär: bredd upptill 26 cm, längd armhåla-midja 30 cm, bredd nedtill 68 cm. Bredden nedtill går att variera efter mängden tyg, jag använde 2 meter men ju större mängd tyg desto mer bredd nertill får du. Längden på kjolen blev 136 cm.

När du klippt ut alla delar kan du tråckla ihop dem och prova kjolen; ärmhålen behöver klippas ut på en sådan här hög modell, dessutom kan du ta in klänningen under byst, i midja och svank direkt i de fyra sömmar som finns, för att få en fin passform. Kom ihåg att prova med rätt antal klänningar och eventuell bh under! När du är nöjd syr du ihop kjolen, pressar ned sömmarna, och jämnar till kanterna. Sedan är det bara att dekorera och fålla, samt fälla sömmarna.

Fyndmaterial föreslår att dekorationer på hängselkjolar var vanligt, och speciellt upptill går det åt små mängder för att göra mycket skillnad, så sy på ett snyggt brickband eller lite sidenremsor. Hängslen provar du lättast ut genom att fästa smala sydda tygremsor med knappnålar för att hitta ett bra läge, jag tycker att de blir bekväma om du låter dem ligga i linje med tänkta bh-band. Sy fast remsorna på insidan av kjolen baktill, fram fäster du dem med ett par spännbucklor, eller syr fast dem även här om du saknar sådana.

 

hängselkjol3