Jag beställde den här boken och har ägnat några dagar åt att läsa igenom olika stycken och nogsamt titta på bilderna. Mycket intressant bok, speciellt för de av oss som älskar bildanalyser och bildens symbolbärande betydelser då författaren både var kunnig och underhållande, men efter att ha läst igenom boken är jag nog ändå lite besviken.
Min drömbild av boken innehöll fina bilder på landsknechtar och trossfraus med noggranna beskrivningar av bilderna och gärna vilka som syntes på dem. Delvis fick jag ju faktiskt också precis det, men det visade sig att mina drömmar om fina avbildningar på olika landsknechtar, som detaljerat tecknades i historiens gång i någon slags beundran, nog var lite mycket begärt. För det första var nog landsknechten illa sedd av majoriteten av befolkningen, och för det andra är många av de bilder, illustrationer och tryck vi tittar på idag politiska bilder som användes av reformationens olika förespråkare och motståndare som propaganda. Flera av bilderna och bildserierna verkar också ha varit rena beställningsjobb som användes för att förespråka Maximilians krigföring, Luthers reformation eller beklaga sig över ungdomens moraliska förfall osv. Dags för en uppfriskning av historielektionerna helt enkelt.
Historielärar-Mats, var är du? Jag behöver ännu en underhållande föreläsning i lättsmält format- gärna med gester och någon filmsnutt till! Inte? Ibland är det skittråkigt att vara vuxen.
Lika bra att lämna historiens gång och fundera mer över boken istället. Det intressanta är att alla de bilder vi lösryckt tittar på idag skapades i en kontext och med ett visst politiskt budskap, och genom att förstå bildernas kontext kan man lära sig mer om 1. vilka som syns på bilderna och 2. hur representativa de är för landsknechtar och trossfraus från ett dräktskapande perspektiv.
Det här träsnittet till exempel är tillverkat av Erhard Schön och kallas för “Ursula and the Cobbler” och kopplas ihop med berättelsen/versen där the Cobbler (skoreparatören/makaren) beklagar sig över den magra lönen från hederligt arbete, och tillsammans med skräddaren bestämmer sig för att prova på hyrsoldatens välbetalda leverne. Med honom följer lilla Ursula, som överger sitt arbete som spinnerska för att bli “a cobbler´s whore”.
Träsnittet föreställer alltså en landsknecht och hans kvinna, men vilken relation de har framgår inte vidare. De bär dräkter typiska för landsknechtar och trossfraus -i sann Disneyanda bär karaktären de kläder som behövs för att visa vad hen är. Samtidigt beskrivs text och bild ur ett ironiskt eller kritiskt perspektiv, att överge en utbildning och hederligt arbete var inte beundransvärt. Samtidigt är bilden, för oss moderna människor, förvillande lik de hjältebilder av landsknechtar som återkommer överallt, från samma tid.
Mycket hjältemodig Fahnrich med beundrare… Urs Graf 1516
De bilder på landsknechtar och trossfraus vi tittar på idag har alltså skapats för att ge uttryck för olika politiska idéer och propaganda, och idag kan det vara svårt att avgöra bildens ursprungliga budskap och idé. Av den anledningen blir en sådan här bok en viktig utgångspunkt för att bättre förstå den historiska samtiden, och framförallt de människor som levde då.
Tyvärr problematiserar inte författaren av boken kvinnans komplexa roll i historien, utan drar mer lättsmälta berättelser kring kvinnan som hora, underordnad mannen, och som mottagaren av uppfostran och våld. Det kapitel jag hade sett mest fram emot, som beskrev könens plats i samtiden, blev mest en mindre seriös genomgång av bildsymbolik där kvinnans roll ställdes på ända, eller vändes på, vilket var sammankopplat med löje, humor och tragik.
Vi är ändå rätt säkra på att kvinnan kunde ha olika roller i både samhället som landsknechtsarmén överlag, och om man tittar på Urs Grafs bilder verkar han ha en grejj för Dirne, vad vi idag skulle kalla prostituerad. Det är en söt liten kvinna med lockigt hår och sensuella attribut, som känns långt ifrån de mer robusta följeslagare som syns hos många andra tecknares bilder. Dirne, den prostituerade kvinnan, avbildas ofta med utsläppt hår, blottandes hud och med handen i en penningpung.
Det är alltså skillnad på hora och hora, och jag tolkar den kvinnliga följeslagaren till landsknechten som att hon kallades för hora av samtiden, av samma anledning som landsknechten bespottades och moraliserades. Hon övergav familj, giftermål och arbete för ett lösryckt leverne med en man som ansågs förkastlig av resten av samhället. (På god grund, vem skulle vilja bli mördad, bestulen eller våldtagen av en framhärjande armé liksom?) Samtidigt var hon ingen Dirne, som tog betalt för tjänster, utan någon slags fru (frau) eller följeslagerska. Hon avbildas ofta med mat och dryck, bärandes på en väska med ägodelar och/eller mynt, med blicken vänd mot mannen hon följer och handen utsträck mot hans. Fraun var alltså inte en hora (whore), lika lite som dagens normbrytande kvinnor kan betraktas som horor.
Nu blev det ett väldigt långt inlägg om kvinnans varande och hennes roll i armén, men efter att ha läst en hel bok som fokuserade på det patriarkala samhället kände jag att jag behövde reda ut alla mina tankar och insikter.
I boken finns trots allt flera riktigt bra och tydliga avbildningar av kvinnor ur olika samhällsskikt, men företrädesvis bönder och arbetande kvinnor, vilket kan tolkas som att träsnitten var de lägre klassernas sätt att kommunicera med bilder och ta del av konstuttryck. Likaså verkar de kvinnor som följde arméerna varit kvinnor som kunde finna en bättre lott i livet än de redan hade, och alltså hörde till de lägre samhällsskikten.
Om man ska använda den insikten i dräktskapandet är det alltså mer nära historien att skapa en dräkt som utgår från den arbetande kvinnans dräkt, och sedan lägga till trossfrauattribut, än att skapa en dräkt som utgår från alla de olika utsmyckningar och uttryck som kopplas samman med de kvinnor som följde armén. Nu svarar jag nog också på min egen fråga där jag funderade på om jag skulle välja en klänning från ett träsnitt och återskapa den så nära som möjligt, eller om jag skulle kombinera flera klänningar från olika träsnitt. Återigen är “less is more” trossfrauns grundidé, medan “more is much more” stämmer bättre in på landsknechten.
Men inte förtvivla nu, det finns fortfarande många fina avbildningar på galna hattar, roliga färgkombinationer och utsmyckningar på dräkterna. Men för att gestalta en trossfrau ska jag nog inte välja allting på samma gång…
För den som inte orkar läsa utan bara bläddrade till slutet kan jag sammanfatta med att:
- Bildernas ursprungstanke var politisk och propagerade för olika ståndpunkter, vilket kan vara svårt att tolka idag.
- Kvinnans roller i armén var komplexa och varierande, något som syns på klädseln och de symboliska attribut som återges i bilden.
- Kvinnorna kom från de arbetande skikten av samhället och deras dräkt påminner alltså om dessa kvinnors, men med förändringar som gör det tydligt för betraktaren att det är en trossfrau eller liknande följeslagerska det handlar om.
- Om du har tråkigt så blir livet alltid bättre med en huvudbonad och historiska antydningar till snusk i alla bilder du tittar på (nej, du missade inget i mitt inlägg- nu måste du läsa boken för att förstå).
