Nu kommer ni äntligen få ett avbrott från alla tyska brudar (alltså Trossfraus) som jag jämt tjatar om!
Jag bad nämligen min kompis Patrik Hjort gästblogga lite. Patrik är smed och överlag en sjukt duktig och seriös hantverkare som kan saker som jag knappt ens hört talas om, och förutom att kunna en massa saker säljer han också hantverk och håller kurser i bland annat tenngjutning. Titta in på hans hemsida, eller håll utkik efter honom på MTV då han brukar hålla kurser på Kapitelhusgården.
Här kommer hans erfarenheter från ett experiment med att framställa koppar ur malakit:
Kopparframställning ur malakit
Patrik Hjort 2014.09.11
Metod
Avsikten med försöket är att framställa koppar ur malakit i en öppen degel, upphettad med gasollåga. Vi ville ta reda på om det gick att göra, materialförlusten och tiden som krävs för arbetet. Detta var ett försök som vi länge velat pröva på efter ett besök på järnåldersgården Butser i södra England. Det försöket gjordes med handdrivna bälgar, där gästerna fick turas om att arbeta. Försöket håll på mycket länge, förmodligen över en timme och gav bara små slagginneslutna bitar av koppar. Misslyckandet kan bero på många saker, men de många bytena av ovana arbetare kan ha påverkat. Nu utför vi samma försök med lite modernare metoder där vi använder en effektivare värmekälla, men annars är det samma experiment.
Förutsättningarna var enkla, malakiten stöttes i en kastrull med hjälp av en mässingsstöt och en enkel ugn byggdes i Bäckedals utesmedja (icke uppvärmt utrymme men under tak och innanför väggar). Malakiten stöttes ojämnt, från fint pulver till partiklar upp till 4 mm i diameter.
Pulvret hälldes sedan ned i en förvärmd grafitdegel (temperaturen i rummet var kring -15 C) tillsammans med en gnutta borax och lades på plats i ugnen med två gasollågor riktade så att lågorna roterade någotsånär i utrymmet. Därefter lades några tegelstenar över ugnsöppningen så att värmen skulle stanna kvar.
Pulvret reducerades till en smälta inom 15 minuter. Då plockades degeln ut och smältan hälldes i en form. Slaggen skakades ur degeln och togs till vara för vägning. På bilden nedan kan man se resultatet av smältningen.
Resultatet i siffror
Mängd malakit använd i försöket: 3 bitar (45,1 + 78.7 + 52.35) om tillsammans 176.15 gram
Vikt efter stötning: 173,7 gram (en del av det finaste pulvret fastnade i kastrullen)
Vikt efter reducering och gjutning: 63,15 gram
Slaggens vikt: 27.85 gram
Kopparens och slaggens sammanlagda vikt: 91 gram. Det ger 82,7 gram i övriga förluster.
Utifrån den färdiga kopparens vikt och det ursprungliga stötta pulvret så kan vi räkna ut att vi fick ut 36,36% användbart material.
Slutsatser
Vi lyckades framställa koppar ur malakiten med oväntat gott resultat med tanke på hur det gick i England. Nu skulle det behöva göras några gånger till för att få fram en tydligare procentsats på den genomsnittliga mängden användbart material man får ut. Därtill så skulle det vara intressant att se om man kan rena slaggen och få ut mer koppar ur den. Slutligen så vore det trevligt att framställa tenn ur malm och sedan blanda egen brons från de båda “hemgjorda” metallerna. Nästa försök låter nog dock vänta på sig, då malakit är ett relativt dyrt material att experimentera med.
