8 januari 2014

Det här blev ett ganska långt inlägg men förhoppningsvis kan du bläddra dig fram till de stycken du behöver just nu!

Jag hjälper gärna andra att sy och skapa plagg, men allt som oftast ramlar det in glada nybörjare med lite tyg i famnen som de precis köpt på vägen hit. När jag då menar att de inte ska börja sy utan att först tvätta och stryka tyget brukar alltid entusiasmen dala lite.

Men varför ska man tvätta och stryka tyget?

1. Tyg krymper i tvätten.

Det beror främst på att tyget spänns hårt under tiden det vävs, och när tyget tas ner från vävstolen/maskinen är själva fibrerna i tyget fortfarande hårt sträckta. Första gången man blöter tyget kommer fibrerna mjukas upp och dras ihop en aning, hur mycket och hur permanent beror på material, vävteknik, kvalité och många andra faktorer.

Det här är samma sak som händer med snygga T-shirten som blivit lite för kort efter några tvättar, eller jeansen som alltid är supertajta efter tvätten. I fråga om jeansen kommer sedan tyget töja sig en aning i och med användning, och det här är också vanligt när det gäller medeltida tyger; linne och ull kan sträcka ut sig lite, hur mycket beror på tygets kvalité. Vad gäller linne som tvättas i 60 grader kommer tyget sedan inte krympa mer, oavsett hur många gånger man tvättar det i 40-60 grader, så länge man drar till plagget lite efter tvätt. En riktlinje är att aldrig tvätta det färdiga plagget på högre värme än man tvättade tyget i från början. Ull däremot kan fortsätta att krympa i varje tvätt, eftersom värme, vatten och mekanisk bearbetning får ullfibrerna att tova ihop sig. Resultatet blir ett mindre, styvare och mer filtat tyg. För att undvika detta bör man handtvätta ull, i badkaret eller i tvättmaskinen på max 30 grader.

2. Tyger kan vara snett upprullade på tygrullen

Du mäter och mäter och använder måttband, gradskiva, linjal, vattenpass… nej, tygets trådar är inte raka oavsett vad du gör. När tyget är färdigvävt rullas det upp på stora tygrullar på väveriet innan det paketeras och skickas vidare ut i handeln. Det är inte ovanligt att en tygrulle innehåller 50 m tyg. Har du provat att rulla upp 50 m tyg någon gång? Även om det sker maskinellt, är det inte ovanligt att fibrerna sträcks lite snett, vilket gör att när du lägger ut ditt fina tyg på golvet eller bordet hemma, är inslaget (tråden som går tvärs över tyget) en aning snett. Vattentvätten gör att fibrerna mjukas upp och kan återfå den form och sträckning de naturligt skulle ha.

3. Tyger innehåller kemikalier, antimögelmedel, stärkelse och andra mindre mysiga saker.

Innan tyget skickas iväg från väveriet prepareras det för att hålla transport och försäljning bättre. Vilka preparat som används och hur giftiga de är beror bl.a. på varje lands lagstiftning, tygets material, väveriets egen policy, huruvida tyget behöver behandlas, färgas osv. Kemikalierna ska hålla borta mögel, fuktskador, ohyreangrepp mm, och de kan finnas kvar som rester efter själva produktionen, ifrån om färg, betmedel, optiska blekmedel osv. När du då glatt klappar ditt nya tyg eller skakar ut det på golvet hemma kommer de här kemikalierna lossna (eftersom allt tyg dammar mer eller mindre) och fastna på din hud och i dina luftvägar. Nej, givetvis dör du inte av att få lite kemikaliekontakt, men i längden kommer du utsättas för onödigt mycket av det. Som exempel kan tas de lastbilar som transporterar färdiga vardagskläder runt om i Europa; öppna lastutrymmet på en valfri lastbil och chansen är stort att värdena på farliga ämnen i det utrymmet är så höga att du inte får vistas där utan heltäckande skydd och andningsmask. Då ligger kläderna förpackade i lufttäta påsar i kartonger, oftast med ett ytterligare emballage runt om*…

*från dokument utifrån på svt 1

4. Att stryka tyger efter tvätten

Innebär att du slätar ut fibrerna igen, och får ett tyg som är mer lättarbetat, glansigare och lättare att mäta + markera på. Enkelt!

Det här var Varför man ska göra allt det där tråkiga men ack så viktiga förarbetet, här får du nu en snabbguide till Hur du gör det:

Tvätt:

Ylle: max 30 grader varmt i maskin eller för hand i badkaret. Använd ylletvättmedel, galltvål eller schampo.

Linne: 60 grader i tvättmaskin för att det inte ska efterkrympa i följande tvättar, vanligt tvättmedel.

Bomull: 40-60 grader i tvättmaskin, beroende på vilken typ av tyg det är, vanligt tvättmedel.

Siden: max 30 grader i tvättmaskin eller för hand i badkar, använd tvättmedel speciellt för siden. Vissa sidentyger förändras dramatiskt i vattentvätt och kan få så kallade vattenfläckar, förändringar i tyget som inte går bort sedan. Provtvätta gärna en bit innan du slänger ner allt dit fina dyra tyg.

Päls och skinn: nej. Ska inte vattentvättas. Kräktes bäbisen på pälsen? Lägg ner i badkaret i ljummet vatten och skölj försiktigt igenom med såpvatten i flera omgångar.

Torkning:

Ylle: plantorkning, lägg ut ditt tygstycke eller plagg så plant som möjligt och låt torka för sig självt.

Linne: hängtorkning, gärna utomhus (eftersom det luktar så gott då!).

Bomull: som linne

Siden: hängtorkning, använd mjuka klädnypor för att inte skapa märken i tyget.

Päls och skinn som blivit blött: plantorkning utan värmekälla.

Tunga plagg och tyger ska torka så plant som möjligt, för att inte tänjas ut och få en konstig form även i torkat tillstånd.

Strykning:

Ylle: på medelvärme, helst med en fuktad strykduk på för att inte lämna märken i tyget.

Linne: på hög värme, gärna medan tyget fortfarande är lätt fuktigt. Kan manglas med fint resultat.

Bomull: på medelhög till hög värme.

Siden: på låg värme, med strykduk mellan för att skydda tyget, provstryk gärna innan på en mindre bit, och se upp för läckande strykjärn som spottar ut vattendroppar, eftersom det kan ge vattenfläckar.

Päls och skinn: päls ska inte strykas utan hellre ruggas/borstas upp med en borste. Extremt skrynklig päls kan hängas ut på vädring. Tunnare skinn kan strykas om du vill pressa det till en form eller pressa ner sömsmåner, använd fuktad strykduk och börja med låg värme.

Lite mer om ull och ylletyg:

Ylle är speciellt eftersom tyget oftast ändrar sin karaktär när du tvättar det. Oftast är det ytan och strukturen samt hur tydligt du ser väven som förändras när du vattentvättar tyget. Om du är väldigt mån om att tyget ska behålla sitt exakta utseende som färdigt plagg kan du välja att inte vattentvätta yllet innan du syr i det. Det innebär dock att du får stå ut med kemikalierna i fortsättningen, samt att du inte kommer kunna vattentvätta plagget utan risk för krympning i framtiden. Ren ull är dock ett väldigt tacksamt material eftersom det stöter ifrån sig smuts, och kan fräschas upp genom att vädras och skakas ur. Organiskt material såsom smuts och lera försvinner oftast genom att vädra ullen ute (gärna i lite fuktigt väder) och skaka ur det då och då.

Skräddare och dylika yrkesmänniskor undviker ofta att tvätta ylle och dampar/ångstryker istället tyget innan sömnad. Genom att utsätta tyget för ångan släpper spänningen i fibrerna och tygets fall ändras, utan att du behöver oroa sig för att tyget ska krympa. Min erfarenhet av dampning är att det ändå lätt ruggar upp tygytan och ger dig det där resultatet av redan tvättat tyg, förutom att tyget krymper mindre. Du blir inte heller av med alla kemikalier, förutom de som transporteras bort av ångan (som du andas in när du stryker). När du dampar ett ylletyg stryker du det alltid med en fuktig pressduk ovanpå för att tyget ine ska få märken efter strykjärnet.

Ordlista och vad är vad:

Material och benämningar:

• Ull: vanligtvis fårull, materialet.
• Ylle: tyg som är vävt/stickat av ull
• Ren ny ull: anger att ullfibrerna inte är återanvända
• Superwashad ull: ullen är behandlad för att inte krympa, vanligt i garn
• Lin: lin kommer från linväxten och är ett material.
• Linne: tyg/tråd gjort av lin
• Bomull: både växten, själva materialet, och de produkter man gör av det.
• Silke: är trådar av kokongen som silkesfjärilens larver spinner, materialet.
• Siden: tyg vävt av silkestrådar
• Syntetiska material: material som inte framställts ur djur eller växtriket utan på kemisk väg.
• Behandling av materialet:
• Strykduk: tygbit i bomull eller linne som skyddar tyget du stryker. Ett gammalt vitt lakan duger bra
• Stryka: stryka tyget med ett strykjärn för att släta ut skrynklor och veck
• Pressa: stryka enskilda delar av ett plagg för att forma ärmkullar eller sömmar, platta ner sömsmåner mm.
• Inslag och varp: varpen är de långa trådarna som spänns upp i vävstolen och bestämmer vävens längd, inslaget är den tråd som går fram och tillbaka genom varpen så att tyget vävs.
• Plantorkning: torkning av plagg och textilier genom att lägga dem på ett plant underlag för att de inte ska tappa form eller bli utsträckta under torkningen. Tyg kan torkas på gräs, en torkställning, fukttåligt underlag mm. Om du har ont om plats, vik tyget försiktigt och vänd/vik om det under torktiden.
• Hängtorkning: torkning på lina, torkställning, galge mm där plaggets hängs ner.
• Mangel/manglas: en mangel kan vara handdriven eller elektrisk och planar ut tyget genom att pressa det genom en vals, tyg som manglas blir slätt och lite glansigt. Mangla gärna linne och bomullstyg.
• Dampning: att stryka ett ylletyg med våt strykduk för att fibrerna ska mista vävspänningen innan sömnad. Kan också kallas ångpressning eller ångstrykning.

Tänk på att den här guiden inte är det Enda Rätta Sättet att göra saker på, och att den främst är till för dig som syr medeltida eller lajvkläder. Tipsen är riktade till dig som vill få ett hum om saker och ting och veta varför innan du börjar.

Jag i mina orangea 1200talare under MTV 2013.

Det är roligt att handla tyg, och ännu roligare när man kan lite om det och vet hur man ska ta hand om sina nya guldkorn!