Det här inlägget hade jag helt glömt bort, men hittade det när jag bläddrade bakom kulisserna till bloggen. Så nu kommer några bra sömnadstips…
När jag ska visa saker så gillar jag att rita och förklara, här har jag ritat lite bilder med beskrivande text för att förklara för en vän hur man gör fina kilar i särkar, klänningar, kjortlar och liknande medeltida plagg.
Rundningen nertill är viktig och gör stor skillnad för plaggets slutgiltiga form och utseende. Den här principen kan du använda för alla slags plagg som har kilar, oavsett hur små eller stora de är. På den nedre bilden så har jag försökt visa skillnaden på det färdiga plagget om du har en rundad (vänster) eller rak kil (höger).
När du syr i kilen finns det lite olika sätt att gå tillväga på. Enklast tycker jag är att sy i mindre kilar för hand från rätsidan, då viker du tyget över kilen och kastar fast den såsom det här fina inlägget från Som när det begav sig-bloggen beskriver. Om du syr på maskin så är det spetsen på kilen som brukar vara klurigast att få till, så nåla noggrant, ha en liten sömsmån längst upp vid kilen och var inte rädd för att fästa och prova från ett annat håll om det känns bättre. Tricket är helt enkelt att sömmen inte ska brytas eller ha ett hål längst upp, utan gå ihop helt i spetsen. Ungefär såhär;
Ska du på ditt första tältevent i medeltida miljö? Kanske bo på en vikingamarknad, visa upp hur det var att leva medeltida liv eller bara vill bo snyggt under medeltidsveckan? Oavsett om du är nybörjare eller har hållit på flera år så är det alltid roligt att ha ett fint läger, utan att för den skulle lämna alla bekvämligheter hemma. Här kommer mina bästa tips på hur du får ett läger med medeltida/vikingatida känsla som fortfarande är bekvämt.
Saker du förmodligen vill ha med men som du kan byta ut mot snyggare alternativ:
Handduk- tygstycke i linne.
Tvål- en fast handtvål.
Diskborste- viska av björk eller borste av trä.
Diskmedel- häll upp i en liten keramikkruka eller liknande.
Ficklampor och ljuskällor- välj lyktor och ljus.
Saker du förmodligen vill ha med som kan döljas eller förpackas smart:
Hygienartiklar; sy en liten påse i linnetyg att förvara dem i.
Kylbagen med frysklampar och färsk mat; sy en säck att förvara och bära den i eller hitta en träkista med bra mått att förvara den i.
En flaska handsprit; lägg i en korg eller sy en liten påse att ha den i för att kunna förvara den lätt tillgänglig.
Saker som är medeltida/vikingatida och som gärna får lämnas framme i lägret för en skön medeltida känsla:
Skinn av ren, får och hjort som man kan sitta på.
Muggar och kannor med medeltida/vikingatida form. Är du osäker, titta på de fynd som finns och beställ eller leta liknande.
Skålar och fat i trä (metall för sen medeltid) och skärbrädor och fina verktyg och redskap.
Ljuslyktor
Yllefiltar och mantlar att svepa runt sig när det blir kyligt, och kuddar att sitta eller luta sig mot. Sy ett enkelt kuddfodral i ett stadigt ylletyg och stoppa in en billig innerkudde från Ikea så får du snabbt en fin kudde att ha framme.
Att ha möbler att sitta på utanför tältet är både bekvämt och snyggt.
Smarta tips på förvaring:
Säckar i linne eller hampa (ett enkelt bomullstyg fungerar bra som budgetalternativ) att ha rena kläder, smutstvätt, pant och skräp i.
Säck eller väska i linne för att kunna handla och bära maten i.
Flätade korgar eller kontar att packa och förvara i.
Träkistor och trälådor är tunga men kan även fungera som bord eller sittplats.
Matvaror:
Ägg håller bra utan kyla, lägg i en korg.
Mjölk, äppeljuice och andra drycker hälls upp i diskreta glasflaskor, eller på plats i fina keramikkannor när det är dags för servering.
Musli, flingor och havregryn hälls upp i tygpåsar.
Frukt kan du skölja och lägga i korgar eller påsar i förväg. Kom ihåg att ta bort små etiketter.
Morötter, lök och andra rotsaker mår bra luftigt, lägg dem direkt i en korg.
Bröd kan bli torrt utan påse, men lägg brödpåsen i en snygg tygpåse så kan du sedan ta fram brödet och lägga på en träbräda och lämna plastpåsen i tygpåsen.
Ost och rökta korvar kan lindas in i tyg, läggas i en tygpåse eller förpackat i vaxad linnetyg (finns att köpa på tygaffärer) och stängas med ett snöre.
Keramikburkar kan förvara marmelad, sylt, smör och honung.
Te, kaffe, socker och salt kan hällas upp i näver eller träburkar och förvaras torrt.
Råa köttvaror är känsligast; ta med i fryst form, i plastpåsar som är väl tillslutna och packa ner med kylklampar. Ät inte om du är det minsta osäker på färskheten, det är jättetråkigt med matförgiftning i tält.
Att laga mat över öppen eld är både stämningsfullt och lite krångligt…
För att sova bekvämt:
Luftmadrass, tältsäng eller gästsäng är ett alternativ för att skona ryggen, komma upp från nattkylan och fukten men utan att behöva bygga en säng själv. Luftmadrass eller liggunderlag behöver döljas, sy en påse eller ett överdrag i ett enkelt bomulls, lin eller ylletyg. Sängen är inte heller så medeltida, så lägg över ett fint tyg eller en stor filt som döljer både säng och ben ända ner till golvet. Nu har du också fått extra förvaring under sängen, dold och skyddad.
Linne och bomull blir fuktigt om luftfuktigheten är hög, och de kommer kyl ner dig. Mjuka ylletyger och yllefiltar värmer däremot även om de ör fuktiga. Ett duntäcke värmer också bra, sedan jag började ha med mitt har jag aldrig frusit.
Jag sover med en yllefilt underst, sedan ett stort fårskinn som jag ligger på. Över mig har jag ett duntäcke och en eller två yllefiltar. Tjocksockar och en mössa/sjal på huvudet gör att jag håller mig varm och torr.
Mygg och kryp är aldrig välkomna om man vill kunna sova. Tunt linne eller bomullstyg kan sys ihop till ett myggnät, eller så köper du ett från Ikea eller liknande affär att hänga upp på natten. Vill du snygga till tältet under dagtid kan du bara ta ner det och lägga det under en filt. Snyggt!
Tänk inte att “det löser sig på plats” utan provsov för all del din sovplats en natt hemma. Klarar du inte en natt i ett uppvärmt hus, så kommer det inte kännas bättre 4 mil ut i skogen när temperaturen visar plus fem grader en regnig natt i juli.
Sådant som inte är nödvändigt men som gör tältboendet mycket skönare:
Om marken är fuktig, kall eller bebodd med småkryp kan ett heltäckande golv i tältet vara skönt. Det blir genast mer ombonat och du slipper dra med dig skräp upp i sängen från marken.
Flera ljuskällor i form av lyktor är skönt om nätterna då det är mörkt och du har (hemska tanke) tappat bort dina nattstrumpor. Känns brandrisken olustig? Ta med dig elektroniska värmeljus och placera i medeltida lyktor så är tältet både snyggt och brandsäkert. Lämna aldrig levande ljus obevakade i tältet, inte ens i lyktor.
Ska du slå upp eller riva läger medan det är mörkt? Varsin pannlampa är ju inte speciellt snyggt, men praktiskt och skönt. Fråga arrangörerna om det är en ok lösning om du är osäker inför olika event.
Risk för regn? En presenning som läggs på marken kan du stapla all packning på, lägg sedan en till presenning över så håller sig allting torrt.
Dubbla dörrar eller annan stänganordning på tältet som hindrar regn, kall blåst och mygg från att komma in.
Linor eller rep som du spänner upp i tältet där du kan hänga fuktiga eller blöta plagg på tork.
En kamin eller annan värmekälla som torkar blöta kläder och handdukar och driver ut kylan under natten.
En hink eller dunk med vatten för att dricka och (ta i trä) om elden är framme och något börjar brinna.
En hylla, korg eller påsar som hängs upp i tältet bidrar till bra ordning. Du får också mer golvyta och slipper överraskningarna som det innebär när små (läs knytnävstora) kryp har flyttat in bland dina saker.
Tips på saker du absolut bör undvika:
Att lämna mat eller godis framme lockar till sig kryp, flugor och större objudna gäster. I bästa fall vikingar, i värsta fall möss, råttor och rävar.
Att inte ha en genomtänkt ordning för hur du ska förvara mat, tallrikar, kläder och småsaker i tältet. Ett hög med grejjer är omöjligt att hitta i och Ihh! en jättestor spindel har byggt bo i dina rena underkläder.
Att dricka för lite för att du inte orkar gå bort till dass. Kroppen gör av med mycket vätska när du är ute på äventyr; fyll på för att undvika illamående, huvudvärk och svimning.
Att äta för lite för att du äventyrar och glömmer bort middagen. Kroppen behöver bränsle för att hålla sig varm om nätterna.
En sovplats med linne och bomullstyg kommer göra att du fryser, ta med fårskinn och ylle istället.
Lämna aldrig brinnande ljus i tältet, inte ens i lyktor. Om vinden tar i och något blåser omkull i tältet vill du inte att det ska börja brinna.
Att vara en snyltgäst. Har du inget eget tält, men kompisarna råkar ha ett som du får låna/sova i? Erbjud dig att hjälpa till med att sätta upp, ta ner och sköta tältet och fråga om du inte kan ta med en påse bullar eller kanske bjuda på mat eftersom du får sova i tältet. Medeltida tält är ofta dyra och kräver både skötsel och omsorg för att hålla och kunna användas, något man inte tänker på innan man äger ett eget.
Att låta moderna saker synas och ligga och drälla utanför tältet. Visa andra och eventet respekt och försök hålla så snyggt du bara kan.
Matförgiftning. Att värma vatten för att diska och att gnugga händerna rena med tvål och iskallt vatten kan kännas mindre lockande, men att orka hålla hygienen uppe, och sprita händerna innan måltiderna kan göra hela skillnaden för dig och din grupp.
Tänk på att för varje modern sak du tar med måste du ta med något annat för att dölja eller förvara denna. Men å andra sidan ger moderna saker såsom fotogenkaminen, tandborsten och linsvätskan ett mervärde som är svårt att klara sig utan. Många moderna saker kan ersättas med medeltida dito för en skönare känsla och ett snyggare läger. Men i slutändan beror det på vilket slags lägerliv du är ute efter.
Du kan klara dig och vara både varm och hyfsat bekväm på modern campingpackning i ett medeltida tält som du håller väl stängt hela eventet. Eftersom ingen annan än du tittar in kan du här ha presenningsgolv, trangiakök, luftmadrasser, sovsäckar och moderna handdukar. Barnen kan ha med sina vanliga leksaker, en Ipad med hörlurar och favoritkudden. För dig som i första hand vill ha ett bekvämt och billigt boende och redan har de här sakerna nära till hands så kan det vara ett skönt alternativ att börja med. Men låt dörrarna till tältet vara ordentligt stängda, så dina medeltida grannar slipper ta del av moderna synintryck.
Du kan också göra som vi gör, och ta med de bekvämligheter du vill ha såsom luftmadrass/tältsäng, kamin, hygienartiklar och så vidare, men sedan dölja dessa med medeltida saker, eller saker med medeltida känsla. Yllefiltar på sängen håller värmen och döljer det moderna duntäcket, en påse träs över kaminen under dagarna, och en linneväska döljer hygienartiklarna. I tältet har vi också tältgolv i tyg med en presenning under när det är blött i marken, enkla vävda mattor, diskreta trämöbler och flätade korgar samt näverkontar för att förvara kläder, skålar och andra saker i. Vi bor väldigt bekvämt och mysigt, får en medeltida känsla i tältet och kan bjuda in besökare och ha dörren öppen efter en snabb städning.
När vi har mycket packning så är det skönt att kunna köra upp nära tältet när det ska packas ihop.
Ikeakassar är tåliga och kan ställas på blöt mark, perfekt för att snabbt packa ihop kläder och filtar och stuva in i bilen.
Många är dock ute efter en helt medeltida känsla i sitt tälthem och försöker undvika moderna saker över huvud taget. Det behöver inte innebära att de är snorrika eller har det obekvämt, men de har säkerligen lagt ner mycket mer tid och förberedelser innan de åker på eventet. Att snickra enkla sittpallar, ett bord och en säng själv behöver inte vara så svårt, men ger ett väldigt fint läger. Titta på hur andra gjort eller besök nätet för inspiration från medeltida fynd. All mat kan packas om hemma, drycker förvaras i keramikkrus och flaskor. Tygpåsar blir förvaring för torrvaror, skräp, tvätt och andra saker. Att packa allting “medeltida” redan innan man åker gör oftast att livet blir enklare när man väl befinner sig på äventyr och bor i tältet; moderna saker behöver inte döljas och stora mängder plastpåsar kommer inte prassla omkring.
Uppdatering: 2 bra tips på saker till lägret som har kommit in är att ha med en spade (se bild ovan) och gärna hinkar eller en extra vattendunk. Tips nummer 2 är en låda med första förband, värktabletter och vätskeersättning. Mycket bra tips!
Nu är jag i full färd med att packa och förbereda inför helgens event; vi ska på vårblot med vikingaföreningen och bo i vikingatält hela helgen. Att bo i tält under sommaren brukar det ju inte vara något med, men nu kryper fortfarande temperaturen ner under nollan många nätter i rad, och så fort solen går ner så känns det att det är just vår och inte sommar. Men vi låter oss inte avskräckas utan packar ner värmande plagg och mycket kaffe!
Här kommer våra (nåja, mina, sambon är ansvarig för bakningen vilket är ett nog så nobelt uppdrag) bästa tips för att inte frysa tårna av oss eller bli förkylda:
Jag packar givetvis med kaffepannan och en massa gott kaffe till morgonen när man vaknar och är huttrig.
I sängarna kommer det ligga filtar och ett mysigt fårskinn under oss, och duntäcke och flera lager yllefiltar ovanpå. Varma yllestrumpor, en mössa och ett ylleunderställ att sova i håller kroppsvärmen kvar. Att sova i linne eller bomull rekommenderas inte- de materialen värmer dig inte under natten och blir kalla när de blir fuktiga.
Värmaren (vi har en fotogenkamin men det finns många olika varianter. Titta på friluftsbutiker eller byggvaruhandlar) tar vi såklart med oss. Den tänder vi på kvällen i tältet för att jaga ut fukt och kyla- när vi lägger oss är det varmt och mysigt.
Enligt väderappen är det som kallast precis innan gryningen, det passar mig perfekt eftersom jag vid det laget somnat gott och fått upp värmen under filtarna. Men fryser vi får vi nog vakna till och tända upp värmaren i tältet lite tidigt, för att sedan ligga och dra oss.
Visar det sig att det fortfarande blir kallt om näsan eller att det är roligare att vara uppe och hänga på nätterna så kan man ju alltid sova några timmar på dagen när tältet är som varmast och kroppen får vila utan att behöva hålla värmen.
Det här kommer bli så himla härligt! Eller kommer jag frysa tårna av mig? Bäst att ta med ett par extra vantar och strumpor ifall jag blir blöt eller kall…
Rapport från helgen:
Det var klokt att packa med lite extra filtar och underställ att sova i, för med hjälp av de extra lagren ull höll jag mig varm och nöjd under natten. Mössa på när man sover är också sjukt avgörande. (tältgrannen sov i och för sig med ett par tunna filtar och snarkade glatt, men han är så varm av sig så han får inte vara med och tycka…)
Att ha en värmare i tältet var också väldigt skönt, den jagade ur all fukt från luft och sängar och gjorde temperaturen i tältet behagligare. Jag värmde dessutom min fuktiga kudde på den första natten och det var så skönt att få lägga sig på en varm kudde!
På morgonen så gjorde vi upp eld och kokade kaffe, också sjukt värt!
Nu är allt blött eller fuktigt så jag ska ut och hänga upp yllefiltar, kläder och tält på vädring.
Det här är en post för dig som känner dig helt ovan med symaskinen, kanske ska sy din första söm eller inte alls kommer ihåg hur du nu gjorde i skolan när du fick ihop saker…
Från början:
Kontrollera så du verkligen har trätt maskinen rätt. Att trä maskinen på rätt sätt är jätteviktigt för att den ska fungera smidigt och inte ställa till med allehanda trassel och problem. Använd instruktionsboken eller, om du inte har någon sådan, googla maskinen och leta efter manualerna i pdf-format. Har du tur kanske det till och med finns en instruktionsvideo.
På tal om att googla… Du är varken den första eller enda som är ovan vid maskiner, att skriva in en sökfras typ “hur trär jag en gammal husqvarna” kommer ge dig massor av träffar, just eftersom någon annan förmodligen haft samma problem före dig. Ibland är det bra att inte vara först med något!
När du har trätt maskinen, provkör lite på en tygbit för att se så att sömmen ser bra ut, att inget trasslar sig och att det blir som du tänkt dig.
Lite allmänna tips när du ska ge dig på att sy:
När du syr ihop plagg på maskin, kom ihåg sömsmånen. Det innebär att du syr sömmen 1-1,5 cm innanför kanten hela vägen runt. Sömmen håller bättre då. Sicksack däremot, vill du gärna sy alldeles vid kanten. De flesta maskiner brukar ha sträck eller måttangivelser som hjälper dig att lägga ut tygbiten, men du kan också gå efter pressarfoten. Den här sömmen har ungefär 7 mm sömsmån, och knappnålarna har jag lagt på tvären så det går fort att dra ut dem allteftersom jag syr.
Om tråden trasslar eller maskinen stannar och verkar ha fastnat, kontrollera först om trådträdningen är rätt. Det absolut vanligaste felet är att tråden åker ur eller lägger sig lite fel i trädningen vilket leder till att trådspänningen blir fel och trassel uppstår.
Nåla eller tråckla ihop bitarna innan du syr ihop dem på maskin. Jag vet att det kan kännas lite jobbigt och som att du förlorar tid, men att inte behöva hålla koll på lösa tygbitar gör att det blir enklare att sy och mindre risk för konstiga resultat.
När tygerna verkar bli olika långa oavsett hur noga du är:
Åhnej, har du mätt fel på tygbitarna igen så den ena blev längre? Det behöver inte vara du som är slarvig med måttbandet, symaskiner matar nämligen fram tygerna med hjälp av matartänder, som sitter undertill på maskinen (en del maskiner har också övermatare, men det ska jag inte gå in på nu) och det är vanligt att det undre tygtycket matas fram lite fortare, medan det övre trycks framåt av pressarfoten.
Om det här händer dig (se bild nedan), trots att du nålat eller tråcklat bitarna så behöver du minska på pressarfotstrycket. Det går att göra på reglage på de flesta maskiner, prova dig fram och se vad som passar bäst. Lätta inte så mycket på trycket att du tappar tygerna eller får en konstig söm, utan ta lite åt gången. Kan du inte justera pressarfotstrycket så återstår två hands-on-tips; det första är att alltid vara medveten om att det undre tygstycket kommer matas igenom lite fortare och klippa det ett par cm längre, vilket fungerar på enkla produkter såsom kuddfodral, tunikor mm. Det andra innebär att försiktigt lyfta aningens på pressarfoten med hjälp av spaken med några centimeters mellanrum, under tiden du syr, för att tygerna ska justera sig mot varandra och inte dras ojämnt. Det sista rekommenderar jag bara till korta sömmar där du verkligen är desperat (eller inte orkade googla hur man ändrade pressarfotstrycket).
Lycka till, och kom ihåg att ingen föds som proffs! Vi har alla känt oss ovana, frustrerade och hjälplösa över maskiner som inte fungerar som vi tänkt oss. Proffsen är de som inte gett upp utan tjurat på…
Den här klänningen sydde jag för ett par år sedan, fotade och använde, men kom mig aldrig för att skriva om den. Jag visste nog inte riktigt vad jag tyckte. Nu har jag använt den på några event och fått utvärdera funktion och snygghet lite, så nu har jag äntligen satt ihop en text med en sömnadsbeskrivning och mönsterkonstruktion, mest eftersom jag lovade min vän K lite hjälp och inspiration för att hon ville sy en egen.
Klänningen är en vikingatida klänning tänkt att ha som mellanklänning under hängselkjolen när det är kallt, eller som en klänning över en linnesärk. Mönsterkonstruktionen är en blandning av Euraklänningen och en vanlig rak klänning med paneler och kilar. Den är alltså något av ett experiment, och den här exakta mönsterkonstruktionen har ingen historisk motsvarighet. Jag har utgått från olika idéer och fynd på hur kjortlar och klänningar klipptes ut och sammanfogades, och sedan kombinerat några för att göra en klänning som är praktisk och fin, men framförallt tygbesparande. Till den här klänningen gick det åt 2 meter tyg på 150 cm bredd i storlek s.
Till skillnad från Euraklänningen blir den här formsydd och bildar inga knöliga veck när en hängselkjol bärs över. Det går åt något mindre tyg än till en klänning med hellånga paneler och kilaar, och mönsterbitarna är tacksamma att ha till ett tyg som är 100-120 cm brett.
De mått som du oftast behöver ta när du ska sy en klänning eller kjortel är klänningens längd, överkroppens omkrets, längden från axeln till midjan, armens längd och ärmhålets omkrets. jag ritade en bild för att visa vilka jag menar:
Några viktiga skillnader när du tar mått:
Ärmbitarnas längd blir längre än en vanlig ärm. Mät från halsens bas-över axeln-runt böjd armbåge-till handleden. Mitt mått blev 78 cm istället för 64 cm ungefär.
Fundera över rörelsevidden då du måste kunna dra klänningen över huvudet där den är som smalast (nedanför ärmkilarna men ovanför kjolkilarna). Din kroppsform spelar roll, till exempel behöver breda axlar eller en större byst mer plats. På den här klänningen tar du inte mått runt bröstkorgen/bysten för att få fram panelernas bredd, utan runt midjan där klänningen blir som smalast. Bysten kommer få mer plats med hjälp av ärmkilarna och ärmkonstruktionen. Om du har stora skillnader mellan midja och byst måttmässigt, kan det vara bra att först sy klänningen i ett skräptyg, eller rita upp mönsterdelarna på ett papper och beräkna om måtten blir bra.
Börja med att ta alla mått du behöver till de olika bitarna. De raka panelerna (A) räknas ut genom att ta klänningens totala längd – ärmbredden/2 (eftersom ärmen viks dubbel). Hur bred ska ärmen (C) vara? Jag gjorde min ca 40 cm i storlek small. Jag skulle tänka mig att du kan utgå från samma mått och öka 2 cm för varje storlek (small, medium, large). Men prova på dig själv; ärmen ska vara nog bred för att kunna läggas runt axeln och sluta vid din armhåla ungefär. Rörelsevidd får du från kilen (D), där den korta biten går ut i ärmen och den längre hela vägen ned längs sidan. Kilarna (B) börjar i midjan och slutar i klänningens nederkant. Mät från midjan och ner till golvet, eller så lång du vill ha klänningen.
Lägg till 2 cm sömsmån i alla kanter som ska fållas och 1-2 cm sömsmån runt resten av kanterna.
Räkna ut/rita upp dina bitar på en bit papper och lägg ut dem så tygeffektivt som möjligt.
Rita upp mönsterdelarna på tyget med en krita.
Klipp ut.
Börja med att fålla ärmbitarna på den bredaste sidan (C), det som ska bli halsöppningen. Sy sedan ihop dem med ett par stygn i varje kant så de sitter fast med varandra, ca 1-2 cm i varje ände. Mellan sömmarna bildas ett hål, det blir din halsöppning.
Klipp upp fram och bakstycket (A) och sy fast kilarna (2 av B) som ska vara mitt i styckena.
Sy fast kilarna (de andra två B) som ska vara på sidorna i framstycket, en på varje sida.
Sy fast ärmbitarna (C) i fram och bakstycket (A). Panelernas kortsida sys ihop med en bit av ärmarnas långsidor. Det här är enklare när ärmbitarna sitter ihop med varandra med ett par stygn (se punkt 6).
Lägg ut klänningen plant på golvet med avigsidan utåt och nåla fast ärmkilarna i framstycket och ärmbiten. Sy fast, och upprepa med andra sidan.
Sy ihop ärmarna från kilen och ut till handleden.
Sy ihop klänningen i sidorna.
Prova in längd, fålla, fäll sömmar.
Såhär ser en schematisk bild av alla delar ut:
Vill du ha fler tips och beskrivningar på hur du ska göra de olika stegen? Kolla i så fall in min beskrivning på den gula klänningen där jag går igenom hur du nålar, syr fast kilar och får snygga sömmar.
Förra gången gick jag igenom och sorterade upp alla bokmärken, nu är det dags för datorns lagringsutrymme. Bilder, pdfer, beskrivningar, texter… Dags att sortera! Skapa ett system, rensa ur gammalt och titta igenom bilderna.
Jag delar upp alla mina medeltidsbilder i mappar beroende på tillfälle, typ av bild mm. Vilket system du använder dig av spelar ingen roll, bara du hittar själv. Jag fotar ganska mycket på event, så efteråt försöker jag sätta mig ner och titta igenom bilderna och rensa bort suddiga och dåliga bilder.
Inget är så oinspirerande som att behöva plöja igenom en massa dåliga bilder varje gång du vill visa något för en kompis eller lägga upp en bild på bloggen. Bilder från lajv och medeltidsevent får en egen mapp för varje tillfälle, medan bilderna jag fotar av hantverk och arbete hamnar i hantverksmappen där jag sorterar bilderna efter varje projekt. Sedan har jag också en mapp med “inspiration” där bilder från internet hamnar.
Om du har begränsat med utrymme för bildsparande eller märker att du inte använder de du samlat på dig så kan du prova en alternativ förvaring såsom Dropbox, eller spara inspiration och bilder via Pinterest istället. Det finns många alternativ!
Våga också gå igenom bildmapparna och rensa lite, och samma gäller med alla texter och nedladdningsbara artiklar. Det som kan vara bra att använda som källa eller som du kan vilja läsa igen sparas, men resten finns nog på internet ifall du behöver dem i framtiden…
Den här bilden hittade jag när jag sorterade mina mappar. Ingen medeltidsbild men en påminnelse om att det är fint att sitta i syrummet och titta på utsikten samtidigt som jag jobbar…
En snörnäbb är en liten metallkon som du trär på en rem för att få ett snyggt och praktiskt avslut.
Remmen blir lättare att trä genom snörhål och håller längre. Jag använder mina för att snöra klänningar och liknande tajta plagg, och H har en hel samling på knektdräkten. Du kan också ha ett snöre med en snörnäbb i varje ände, för att knyta ihop plagg eller plaggdelar, men till klänningar behöver jag bara en näbb eftersom de snörs från samma håll hela tiden.
När jag snör klänningarna så brukar jag göra en spiralsnörning runt genom alla hål. Längst ned har jag en knut eller ögla som hindrar snodden att glida upp genom hålen. När jag snör upp klänningen så brukar jag oftast knyta upp knuten längst ner och dra igenom snodden genom hålen, men ibland snör jag upp klänningen uppifrån genom att trä tillbaka snörnäbben genom hålen. Mitt tips är att inte snöra upp klänningen genom att dra snörnäbben baklänges genom hålen eftersom både hål och fästningen till snörnäbben slits snabbare då.
Spiralsnörning verkar vara den vanligaste typen av snörning under medeltiden. Hålen sitter inte i jämna par, utan lite diagonalt så att snodden drar jämnt. Klänningen snörs med en snodd, runt hela vägen nerifrån och upp. På vissa bilder kan man se snörningen på insidan genom glipan, eller så är klänningen helt snörd och du ser bara snörningen på utsidan.
Högst upp och längst ned sitter hålen parallellt med varandra för att få ett jämt avslut. Jag brukar också snöra det sista snörhålsparet två gånger för att göra snörningen stabil och låsa den. Oftast behöver jag inte knyta den då, annat än med en enkel löpögla. Det gör det enkelt att få upp snörningen igen även om den blivit fuktig eller det är mörkt och svårt att se, vilket jag var tacksam över under Visby.
Längst ner är snodden knuten med en knut eller en löpögla. Om jag inte behöver dra igenom snodden för att att få av mig klänningen knyter jag den med en dubbelknut.
Om du gör en riktigt lång snodd så behöver den inte dras bort från hålen, utan du kan få av dig klänningen genom att fördela snodden mellan hålen så den blir nog lös att dra över huvudet. Det går åt mer snodd än man tänker sig; jag gjorde över 3 meter till den här klänningen som ett experiment. Det går bra att dra den över huvudet, men frågan är om det inte går fortare och är mer historiskt att helt enkelt snöra om den varje dag?
Ett problem med snörnäbbar som finns att köpa idag är att de sällan passar med de snörhål som jag syr, de känns alltid lite för stora och klumpiga. Att sätta fast snörnäbben på remmen är också ett kapitel för sig; oavsett hur mycket det limmas, sys och knyts så har de en tendens att vilja lossna efter ett tag. De senaste snörnäbbarna jag köpte hade hål runt hela öppningen, det gör att de kan sys fast ordentligt. Efter den insikten gjorde jag två hål i mina hela snörnäbbar och kunde sedan sy fast remmarna i näbbarna. Då höll de bättre, men sömmen nöttes oftast upp först och näbben ramlade av. Typiskt…
Nu senast gjorde jag snörhålen i min gröna klänning så stora om jag ville ha dem, och inte så stora som snörnäbben behövde. Hålen såg finare ut och var bekväma att sy (ok, lite våld kanske användes) men jag funderade lite på var jag skulle få tag i nog små snörnäbbar. Lösningen blev att göra om de jag redan hade; genom att bända upp sidorna på snörnäbben så kunde jag stoppa i den slyngade snodden, och sedan vek jag in snörnäbbens sidor en åt gången. Den första veks ned mot snodden för att klämma fast den ordentligt, och den andra lades sedan omlott över så omkretsen på snörnäbben minskade. På slutet så använde jag inte hålen för att sy fast snodden eftersom den satt bra, utan jag vek istället metallkanten in mot snodden. Resultatet blev små metalltänder som biter in i snodden och håller fast den ytterligare. Förmodligen kommer de här metallpiggarna till slut skava av snodden, men det ska bli intressant att se om remmen håller längre tid nu!
En snodd utan synliga sömmar som kan skavas upp, med en smalare snörnäbb som enkelt glider genom hålen!
Alltså, att sy i all ära, men finns det något roligare än vikingabling (även kallat för smycken, pärlor, brons, glitter…) till dräkten? I somras fick jag ett jättefint nålhus av H, och sedan dess har jag spanat efter bra kedjor att hänga den i.
I brist på historiska kedjor tog jag till slut en vanlig smyckeskedja i brons och hängde den i, och det fungerade väl helt ok. Men den var inte speciellt stabil och hade börjat ge upp, när Malin skickade mig nya bronskedjor efter ett vikingatida finskt fynd. Så nu har jag supersnygga historiska kedjor i brons i en sådan där underbar honungsfärgad nyans.
Malin skickade också med en massa ringar så jag kunde fästa kedjorna som jag ville, och några extra småringar. Jag tyckte det verkade plättlätt att bygga 2i2kedjorna så jag försökte sätta ihop de överblivna ringarna till en liten kort minikedja som jag kan sy fast i kappan för att hålla mitt spänne på plats. Det har en benägenhet att vilja öppna sig och ramla loss så jag har inte vågat använda det så ofta.
Men plättlätt var det ju inte… min kedja blev inte alls lika jämn och fin och tog jättelång tid att göra, så i framtiden överlåter jag nog det här på Malin som är proffs…
Malin gör i alla fall kedjor och andra smycken på beställning, och har en webbshop (Sagolika länkar) man kan handla i. Det går också jättebra att göra som jag gjorde och bara berätta vad en behöver, så tillverkar hon det. På hennes pinterestsida har hon en massa snygga målningar på historiska kedjor, så det är egentligen bara att kika runt där och peka på något som verkar snyggt!
Såhär blev resultatet; saxen och nålhuset hänger från spännbucklorna i kedjor och en kedja har blivit dekoration i mitten.
Den korta egengjorda kedjan sitter i påfågelspännet (den får ni ingen närbild på).
När jag håller kurser eller jobbar i skolor försöker jag alltid komma ihåg att nämna ergonomi, div hur du arbetar, hur du sitter och hur du håller verktyg och material. Den första reaktionen brukar vara identisk; mina elever/kursdeltagare suckar lite och rätar på ryggen i ungefär 0.2 sekunder. Sedan försjunker de i sitt arbete och glömmer bort sig igen.
Jag får ta det som en komplimang att andra människor tycker att det är så intressant att hantverka med mig att de glömmer bort sina egna kroppar, men samtidigt vill jag ju att alla ska ha det bra och slippa ha ont.
När vi arbetat ett tag och jag påminner igen brukar reaktionen bli en annan; barnen suckar lite, men alla vuxna människor har väl någon gång haft ont eller varit trötta i kropp och muskler. När man är vuxen så har kroppen ofta varit med om både skador, sjukdomar och små problem som dröjer sig kvar; en ond rygg, ett trasigt knä… Ja, du förstår hur jag menar. Vikten av en bra ergonomi är lättare att förstå nu; att sitta och hantverka i flera timmar med ett nytt område är påfrestande för kroppen. Både för händerna som arbetar, men också för axlar, armar, nacke och rygg. Oftast spänner man sig omedvetet när koncentrationen blir stor, och det är de svaga punkterna i kroppen som tar stryk; en dålig rygg, en gammal nackskada, stela muskler…
Känner du igen dig?
Att komma ihåg att sitta rakt även på en bänk utan ryggstöd är inte lätt, men gör rygg och nacke gladare!
Att öva in en bra sittställning och att avslappnat arbeta med ett hantverk är inte annorlunda än att öva in själva hantverket. För samtidigt som du koncentrerar dig på de nya stygnen och att sy jämnt, så lär sig kroppen vilka muskler som ska spännas och slappna av för att göra det du vill. Ge kroppen bra förutsättningar när du arbetar så kommer du både kunna arbeta längre, bli mindre trött och få ett snyggare resultat!
Vad är då bra ergonomi?
Ergonomi handlar om att minska påfrestningar på kroppen vid arbete; att sitta bra, stå rakt och lyfta med ben istället för med ryggen. Du känner säkert igen det här. När du hantverkar; syr, klipper, skär och ritar är det viktigt att din arbetsplats är anpassad efter dig, och att du arbetar på ett sådant sätt att du tillåter musklerna att slappna av mellan varje rörelse. Det ska inte behöva göra ont, och du ska inte få kramp. Prova till exempel att slappna av med armen och handen när du syr- du kommer upptäcka att olika muskler används till olika rörelser, och att om de som inte är aktiva får möjlighet att sträckas ut och slappna av så kommer du orka mer.
Att välja en bra arbetsplats är viktigt, men på event har vi ofta inte så många ställen att välja på.
Då är det viktigt att komma ihåg hur man sitter!
Ett misstag som vi alla gör ibland är att vi sjunker ihop, och oftast lutar vi oss framåt över arbetet för att uppleva det bättre. Men när kroppen sjunker ihop framåt frestar det på nacke, axlar och rygg, det blir svårare att andas rätt och att slappna av i musklerna. Armarna blir låsta i musklerna och kroppen blir stel och spänd. Det betyder också att vi tröttnar fortare, och hantverket kan bli ojämnt. Ge det hela ett försök; sy 10 cm med en rak, avslappnad kroppshållning och lugna djupa andetag, och försök sedan sy 10 cm sittandes obekvämt på golvet, hopsjunken och med spända armar. Mest troligt blir det inte lika bra.
Så tänk på hur du sitter, hur du andas och hur du använder din kropp nästa gång du hantverkar så kommer du må bättre och ditt hantverk kommer bli ännu finare!
Bra ljus är också viktigt, välj en plats med så mycket ljus som möjligt. Gärna flera ljuskällor och naturligt dagsljus. Är du ute i medeltiden så kan levande ljus vara bra som komplement, även på dagtid, för att slippa anstränga ögonen.
Det är lite pinsamt att erkänna, men jag har ju faktiskt haft min kappa i flera år utan att göra en beskrivning och rita ut mönstret på den. Jag skulle kunna skylla på att jag ville fälttesta den först så att jag inte ger er dåliga tips, men sanningen är en blandning mellan lathet och att jag helt enkelt glömt bort det. Men skam den som eh…sopar saker under mattan? Så nu kommer både mönster, beskrivning och förklarande bilder. Den här beskrivningen är kortare än den för den medeltida klänningen, då jag hoppat över detaljer och knep som jag beskriver där. Så vill du ha extra mycket tips, läs den beskrivningen också!
Jag började med en inspirationsskiss, mycket viktigt. Skissen är fyra år gammal ungefär, på den ligger nyritade mönsterdelarna och en schematisk bild av kappan när den är hopsydd.
Att sy den här kappan är inte så annorlunda mot att sy en vanlig klänning, med skillnaden att den är öppen fram förstås. Eftersom kappan är ett ytterplagg så vill jag också ha en lite lösare passform, eftersom jag oftast har flera lager kläder under.
När jag tog mått till kappan utgick jag från de här nedan, bytte “klänningens längd” mot kappans längd och ökade sen på ärmhålet några cm, samt omkretsen runt överkroppen med några cm för att få plats med kläder under. Kappan har också bredare framstycken än halva totala omkretsen eftersom jag vill kunna dra den lite omlott när det är kallt och regnigt. Jag har för mig att jag la till 6-8 cm på varje framstycke efter att jag hade räknat ut vilken omkrets det färdiga plagget skulle ha, delat upp det i två för bakstycke och framstycken. Framstyckena är alltså en fjärdedel av den totala omkretsen + ca 6 cm.
Kappans längd mäts från axelns högsta punkt/nackkotan som sticker ut lite.
Kilens längd = kappans längd – från axel till midja
Kappans bredd = överkroppens bredaste punkt + extra vidd för att rymma kläder under
Ärmhålet mäts löst runt armleden
Ärmens längd mäts från mitt på armleden, förbi böjd armbåge, till handleden.
Mät löst runt handleden för att enkelt kunna dra på och av kappan.
Lägg på 1,5 cm sömsmån på alla sidor.
Rita ut bitarna och skriv ner alla mått på ett papper. Basen/bredden på kilen (C) beror lite på dina övriga mått, men var inte rädd för att göra breda kilar. 60-80 cm behövs för att kappan ska gå att dra ihop över flera lager klänningar, och falla snyggt.
Ärmen (D) har en ärmkulle och sömmen sitter under armen. Ärmkullen är ca 6-8 cm hög beroende på din storlek och dina mått. Prova dig fram! Den lilla fyrkantiga kilen (E) kallas ärmspjäll och sitter mitt i armhålan under armen. Den sys fast i både ärmen och fram (A) och bakstycket (B) och ger dig vidd och rörlighet i ärmen och är ett sätt att spara tyg då ärmen kan klippas ut smalare, och sedan få vidd i ärmhålet med hjälp av kilen. Du kan också sy kappan utan ärmspjäll, gör då ärmen lika bred som ärmhålet.
Sy ihop kappan i följande ordning:
Börja med att sy på sidornas kilar i framstycket, klipp upp bakstycket och sy i kilen där, eller sy i kilen i ett helt delat bakstycke.Pressa sömmarna.
Sy ihop axlarna med varandra, pressa.
(Om du syr på maskin kan du göra den här punkten nu, annars väntar du till punkt 5.) Sy fast ärmspjällen i ärmarna längs med ena sidan så de sitter fast.
Nåla fast ärmarna i fram och bakstycket medan de ligger på ett plant underlag (ingen isydd ärm behövs här), sy fast dem och pressa.
Tråckla fast ärmspjällen i ärmen och fram och bakstycket och sy fast. Pressa. Den här punkten är lättast att göra för att få ett snyggt ärspjäll om du är ovan, och används också när du syr på hand. På maskin blir det bökigt att sy fast hela nu, så där kan du göra punkt 3.
Sy ihop kappan i ärmarna och sidorna, pressa.
Prova in halshål och urklippet fram, vik först tyget tills du blir nöjd med form och fall, då klipper du bort det överflödiga tyget på framstyckena.
Fålla kanter, fäll sömmar och dekorerar om du vill.
Klart!
Bra tips:
Kilarna i kappan är breda, det ger ett snyggt fall och gör att jag kan dra ihop kappan runt mig även om jag har flera kjolar under.
Halsöppningen i framstycket klipper jag till när kappan är hopsydd, då kan jag enkelt ta på mig den och rita ut öppningen så den blir snygg.
