HANDCRAFTED HISTORY


Leave a comment

Tellerbarret till trossfraun

Det här är hatt nummer två som jag experimenterat med, det är en sån här hatt med massor av plymer och hopveckat tyg som dras ihop mot hattkullen. Min blev mörkblå med vita sidendetaljer för att passa ihop med resten av dräkten. Internet kallar den här hatten för “platter hat” alltså en Tellerbarret. Det verkar syfta på lite olika slags stora, plana hattar.

 

af9b5c40cb368e17cf8a6a746b3ee364

dress1

Jag valde att handsy min i kläde, siden och remsor av linnetyg. Nu ska jag bara köpa lite fina fjädrar till den, just den här modellen verkar ha plymer av struts runt hela brättet. Ingen budgethatt precis, men väldigt häftig!

IMG_1655 IMG_1654

 

 

 


1 Comment

Om Hattar

Nu är hattar av olika slag det jag intresserar mig av. Klänningen är ju som bekant klar, och jag har gjort en version av huvudduk/wulsthaube med tillhörande…korv. Den kallas just nu för korven men jag tror jag måste prova några fler versioner… mer om det senare.

Så, hattar! Hattar finns det en massa av på olika träsnitt och målningar och kvinnor verkar ha ungefär samma slags hattar som männen. Det är däremot långt ifrån alla kvinnor som har hattar, så det är lika lugnt att vara utan så länge du har huvuddukarna på dig!

Några typer av populära hattar som jag hittat är dels den stora hatten med rynkat tyg och en mängd fjädrar runt om. Här bärs den av kvinnor. Ett smalt tygband går från hatten och runt den vänstra kvinnans haka, förmodligen för att undvika att hatten blåser iväg. Den högra kvinnan verkar ha ett band som går runt i nacken eller liknande, hatten borde sitta lika bra där på grund av wulsten som bildar en ås för hatten att vila på. Snett ska de sitta, förstås!

dress1b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe287

 

Även män kan ha superstora hattar. Han till vänster bär den med rynkat tyg, och fjädrar runt om hela, medan mannen till vänster matchar sina fjädrar med mustascher (coolt!). Han verkar ha en slät variant, möjligtvis sydd i våder av olikfärgat tyg (som han ovanför) eller gjord i något annat material. Läder eller strå kanske?

af9b5c40cb368e17cf8a6a746b3ee3640da67f16fa11683a60fe96d4b6d7b095

En annan populär hatt verkar vara denna, som består av ett brätte sydd av ett par bitar som går runt själva hattkullen mitt på huvudet. På män verkar den här hatten generellt sett vara lite större, men mindre varianter finns det också exempel på. Kvinnan har en sådan, med en tjusig strutsfjäder i. Hon verkar ha knutit fast den bak i nacken och bär den snett och långt fram på huvudet.

34747fc91cdb3650673546d645a61d68dress2dress3

Hattar som har klippta/skurna brätten är också snygga. De verkar vara sydda av dubbelvikt tyg som klipps upp i vikningen. Kvinnan längst till vänster har en med många, täta snitt medan de andra har lite längre avstånd mellan snitten. Mannen i mitten bär sin direkt mot håret och så snett som et bara går. Med eller utan fjädrar går också bra. Mannen bredvid kvinnan (längst till vänster) har en mystisk hatt som jag inte vet hur jag ska tolka. Allt jag kan tänka på är sådana där origami-pappersgrodor…

690a2bbc0e188cc75337b6bf6f90f468    10393891_10152551106213523_8469128820597500475_n  403px-The_Soldier_and_his_Wife20b7c332a7a7231d050cbbc7e40ab2fb

Om du ändå har tänkt klippa snitt i hatten, så kan du fylla på med lite fluff i en kontrasterande färg, i själva flärparna. Kom ihåg att längst fjädrar vinner.

ecd0214a2ec6107fa8c74e28e92a4a9f

Man kan också ha så många fjädrar så att hatten i princip inte syns.

7c61c8b768503367621a7ab3f81dbea5

Eller en liten hatt med en Jättelång (!) fjäder som står rakt upp.

954b64610bcc73999a96b9f7eb53ece8

Som med alla andra plagg så är hatten beroende av din status, ditt kön, din klass och ditt yrke. Men just landsknektarna och deras kvinnor bryter mot många av reglerna, och kvinnor kan ses bära samma slags hattar som sina män. De bär dem dock inte riktigt på samma sätt. Istället för att lägga hatten direkt mot huvudet har de sin wulst under huvudduken, vilket innebär att hatten sitter bäst lite längre fram på huvudet, och bärs gärna snett.

Bland landsknektarna kan de största och mest dekorerade (dyra) hattarna kan ses på de som är bäst klädda i övrigt; förmodligen militärt framstående personer och deras kvinnor. Fjädrar verkar också ha en betydelse; fler och fluffiga är bättre. Den stora hatten med rynkat tyg verkar dock alltid ha fjädrar hela vägen runt om. För mer bra tankar om hur fjädrar kan bäras kan du kolla in den här informativa bloggen som också innehåller tips på hur du lockar och sköter dina fjädrar.

Nu måste jag provsy ett par hattar och bestämma mig för vilken variant jag tycker bäst om. Man kanske kan ha flera?


Leave a comment

Lästips för knektar och fraus

Medan jag skriver på några nya poster kring mitt trossfrauprojekt blir det inte så mycket nytt och spännande här. Däremot finns det andra internet-medeltidare som har gjort spännande trossfraudräkter, tutorials och fina inspirationsbilder.

Här har ni mina bästa lästips för att bli inspirerad till att skapa knektdräkt, om du har en bra länk så posta den gärna här!

https://whiljascorner.wordpress.com/2013/06/04/an-overview-of-the-trossfrau/

http://www.curiousfrau.com/

http://www.landsknecht.org/

http://www.proknekt.se/

http://germanrenaissance.net/

https://katafalk.wordpress.com/tutorials/


Leave a comment

Trossfrauklänningen

Äntligen äntligen är den färdig!

 IMG_1566

(Det här är egentligen bara ett nöjd-inlägg med bilder, jag återkommer med fler bilder från projektet och alla bra tips jag samlat på mig.)

Min trossfrauklänning är nog det plagg som hittills tagit längst tid att sy. Hela klänningen är handsydd och alla detaljer tog mycket tid. När klänningen sedan hade två små sömmar kvar yrde en liten vit kanin förbi i ett obevakat ögonblick och såg till att 11 hål också behövde lagas. Han som släppte ut kaninerna var inte populär just då…

Trots alla hål är jag sjukt nöjd med klänningen, jag fick till passformen över axlarna bra (klänningar med vida halslinningar eller förskjutna axel/armpartier brukar annars vilja hasa ner) och alla proportioner stämmer med träsnitten såvitt jag vet. De typiska mjuka linjerna över axlarna och den lilla rundningen där blev också bra. Kantbiten som går runt livet hjälper till med att forma plagget genom att pressas och sedan kastas ner medan tyget under rundades lite över en form.

 IMG_1586

Skjortan blev jag inte helt nöjd med, däremot. Jag misstänker att det beror på lite för mycket tyg, och den vill inte sitta riktigt som jag vill att den ska sitta. Kanske beror det på konstruktionen, eller så är det bara en träningsfråga- det här med att klä på sig. Nu, tredje gången jag provar klänningen fick jag till skjortan hyfsat bra, med rätt mängd fluff.

 IMG_1544

På bilder och träsnitt hasar kvinnorna upp klänningen i midjan med hjälp av ett bälte eller liknande, förmodligen för att kunna gå obehindrat och undvika att smutsa ner fållen vid arbete. Under klänningen bär man en underkjol, min är sydd av linne med en färgad linneremsa på. Underst randiga strumpor i rött och svart, moderna näbbskor (det var snöigt ute) och till dräkten finns det också ett förkläde, och snart ett par huvuddukar och en snajsig hatt.

Men jag får visa hela dräkten en annan dag, gärna med mer sol och mindre snöstorm och snålblåst. Vi var tvungna att gå ut och fota för att få med färgerna, inne är det lite för mörkt och ute är det lite för grått och kallt. Nu är det dags att fortsätta på nästa dräktplagg!

 


Leave a comment

Toille till Trossfraun

Mycket riktigt hittade jag min gamla toille som jag använt till tidigare klänningar, till exempel den blå vinterklänningen, den röda cotehardien och andra projekt. Men om man studerar trossfraukvinnornas siluetter och deras klänningar så finns det några viktiga skillnader gentemot mina tidigare projekt. Jag gjorde därför en ny toille med den gamla som grund, för att kunna använda den som ett mönster rakt av. De förändringar jag gjorde var att jag:

  • Flyttade upp midjan lite, fraus har höga midjor och kjolen kommer förmodligen tynga ner midjan 1-2 cm.
  • Klippte ur urringningen så den blev helt rak och kantig, både fram och bak. Baktill klippte jag ur halslinningen väldigt mycket, på bilder kan man se att den är i princip lika djup som fram.
  • Flyttade ut axeln mot armledens kula. Vanligtvis är min toille ganska rak i axelremsan, och klänningarna vilar mot hela axlarna. Trossfraus har dock en vid halslinning, och klänningarna verkar ligga utanför själva leden i axeln, ovanpå den rundade delen av axeln/armen. Inte så värst praktiskt kanske, men det ska bli roligt att se hur klänningens form påverkar rörelsevidden och passformen! Mitt mål är att få till de där fint rundade axlarna med stark sluttning som man kan se från porträtt från tidsperioden. Ett ideal, javisst, men med rätt passform på din dräkt kan du återskapa kroppsideal utan att behöva ha “rätt form” från början. Vad som är rätt form skiljer sig ju också åt beroende på vilken tidsperiod du vill återskapa…

 

IMG_1361

Den gamla toillen ritades av på nytt tyg och klipptes ut, sedan klippte jag om halslinning fram och bak och tog bort en del av tyget som går upp mot axeln. Tygremsan som klipptes bort flyttade jag sedan till sidan med ärmhålet och tejpade fast där. Resultatet blev en sluttande axel med samma mängd tyg som förra toillen (första versionen ligger på golvet, den färdiga toillen är uppritad på lakansväven).

Den böjda linjen på toillen ritade jag ut för att förtydliga var bysten kommer ligga. När jag klipper ut den färdiga toillen, och sedan tyget till klänningen, klipper jag in ett par millimeter (som ett litet trekantigt jack ungefär) i linje med strecket i framstyckets sidsöm. När jag syr ihop sidorna av klänningen kommer jag att sy in ett par millimeter vid jacket, och det gör att tyget sträcks lite extra just där. Det bildar ett bättre stöd för bysten och förhindrar att klänningens tyg töjer sig under bysten så att byststödet tappas.

IMG_1360

För att prova toillen tråcklade jag ihop bitarna med vaxad lintråd och tråckelstygn (som förstygn men längre). Det kan du lika gärna göra på symaskin om du har någon, och du behöver inte fästa tråden på maskin. Tråcklar du för hand gör du bara en knut i ena änden av tråden, den andra änden kan du fästa när du tråcklat klart genom att göra en liten löpögla eller sy ett stygn tillbaka. Håller bra men gör det enkelt att dra bort tråden när du är klar.

När man sedan provat toillen och är nöjd med den klipps tråckelstygnen upp, och om toillen blivit skrynklig eller veckad brukar jag stryka den innan jag använder den. En klok åtgärd är också att märka toillen med vilket plagg/århundrande den är tänkt till, och när den gjordes. Tro mig, om tre år när du krafsar runt i medeltidskistan och hittar de här tygstyckena är det till stor hjälp…


Leave a comment

Bokrecention och nya infallsvinklar på trossfraus.

Jag beställde den här boken och har ägnat några dagar åt att läsa igenom olika stycken och nogsamt titta på bilderna. Mycket intressant bok, speciellt för de av oss som älskar bildanalyser och bildens symbolbärande betydelser då författaren både var kunnig och underhållande, men efter att ha läst igenom boken är jag nog ändå lite besviken.

 

10681515_10152418401894296_1227946221_n

Min drömbild av boken innehöll fina bilder på landsknechtar och trossfraus med noggranna beskrivningar av bilderna och gärna vilka som syntes på dem. Delvis fick jag ju faktiskt också precis det, men det visade sig att mina drömmar om fina avbildningar på olika landsknechtar, som detaljerat tecknades i historiens gång i någon slags beundran, nog var lite mycket begärt. För det första var nog landsknechten illa sedd av majoriteten av befolkningen, och för det andra är många av de bilder, illustrationer och tryck vi tittar på idag politiska bilder som användes av reformationens olika förespråkare och motståndare som propaganda. Flera av bilderna och bildserierna verkar också ha varit rena beställningsjobb som användes för att förespråka Maximilians krigföring, Luthers reformation eller beklaga sig över ungdomens moraliska förfall osv. Dags för en uppfriskning av historielektionerna helt enkelt.

Historielärar-Mats, var är du? Jag behöver ännu en underhållande föreläsning i lättsmält format- gärna med gester och någon filmsnutt till! Inte? Ibland är det skittråkigt att vara vuxen.

Lika bra att lämna historiens gång och fundera mer över boken istället. Det intressanta är att alla de bilder vi lösryckt tittar på idag skapades i en kontext och med ett visst politiskt budskap, och genom att förstå bildernas kontext kan man lära sig mer om 1. vilka som syns på bilderna och 2. hur representativa de är för landsknechtar och trossfraus från ett dräktskapande perspektiv.

Det här träsnittet till exempel är tillverkat av Erhard Schön och kallas för “Ursula and the Cobbler” och kopplas ihop med berättelsen/versen där the Cobbler (skoreparatören/makaren) beklagar sig över den magra lönen från hederligt arbete, och tillsammans med skräddaren bestämmer sig för att prova på hyrsoldatens välbetalda leverne. Med honom följer lilla Ursula, som överger sitt arbete som spinnerska för att bli “a cobbler´s whore”.

b7e3e99abe07a8c60e9bc54c126fe287

Träsnittet föreställer alltså en landsknecht och hans kvinna, men vilken relation de har framgår inte vidare. De bär dräkter typiska för landsknechtar och trossfraus -i sann Disneyanda bär karaktären de kläder som behövs för att visa vad hen är. Samtidigt beskrivs text och bild ur ett ironiskt eller kritiskt perspektiv, att överge en utbildning och hederligt arbete var inte beundransvärt. Samtidigt är bilden, för oss moderna människor, förvillande lik de hjältebilder av landsknechtar som återkommer överallt, från samma tid.

7c61c8b768503367621a7ab3f81dbea5

Mycket hjältemodig Fahnrich med beundrare… Urs Graf 1516

De bilder på landsknechtar och trossfraus vi tittar på idag har alltså skapats för att ge uttryck för olika politiska idéer och propaganda, och idag kan det vara svårt att avgöra bildens ursprungliga budskap och idé. Av den anledningen blir en sådan här bok en viktig utgångspunkt för att bättre förstå den historiska samtiden, och framförallt de människor som levde då.

Tyvärr problematiserar inte författaren av boken kvinnans komplexa roll i historien, utan drar mer lättsmälta berättelser kring kvinnan som hora, underordnad mannen, och som mottagaren av uppfostran och våld. Det kapitel jag hade sett mest fram emot, som beskrev könens plats i samtiden, blev mest en mindre seriös genomgång av bildsymbolik där kvinnans roll ställdes på ända, eller vändes på, vilket var sammankopplat med löje, humor och tragik.

Vi är ändå rätt säkra på att kvinnan kunde ha olika roller i både samhället som landsknechtsarmén överlag, och om man tittar på Urs Grafs bilder verkar han ha en grejj för Dirne, vad vi idag skulle kalla prostituerad. Det är en söt liten kvinna med lockigt hår och sensuella attribut, som känns långt ifrån de mer robusta följeslagare som syns hos många andra tecknares bilder. Dirne, den prostituerade kvinnan, avbildas ofta med utsläppt hår, blottandes hud och med handen i en penningpung.

d6f4b07ebfc676906dc836a582742420

Det är alltså skillnad på hora och hora, och jag tolkar den kvinnliga följeslagaren till landsknechten som att hon kallades för hora av samtiden, av samma anledning som landsknechten bespottades och moraliserades. Hon övergav familj, giftermål och arbete för ett lösryckt leverne med en man som ansågs förkastlig av resten av samhället. (På god grund, vem skulle vilja bli mördad, bestulen eller våldtagen av en framhärjande armé liksom?) Samtidigt var hon ingen Dirne, som tog betalt för tjänster, utan någon slags fru (frau) eller följeslagerska. Hon avbildas ofta med mat och dryck, bärandes på en väska med ägodelar och/eller mynt, med blicken vänd mot mannen hon följer och handen utsträck mot hans. Fraun var alltså inte en hora (whore), lika lite som dagens normbrytande kvinnor kan betraktas som horor.

Nu blev det ett väldigt långt inlägg om kvinnans varande och hennes roll i armén, men efter att ha läst en hel bok som fokuserade på det patriarkala samhället kände jag att jag behövde reda ut alla mina tankar och insikter.

I boken finns trots allt flera riktigt bra och tydliga avbildningar av kvinnor ur olika samhällsskikt, men företrädesvis bönder och arbetande kvinnor, vilket kan tolkas som att träsnitten var de lägre klassernas sätt att kommunicera med bilder och ta del av konstuttryck. Likaså verkar de kvinnor som följde arméerna varit kvinnor som kunde finna en bättre lott i livet än de redan hade, och alltså hörde till de lägre samhällsskikten.

Om man ska använda den insikten i dräktskapandet är det alltså mer nära historien att skapa en dräkt som utgår från den arbetande kvinnans dräkt, och sedan lägga till trossfrauattribut, än att skapa en dräkt som utgår från alla de olika utsmyckningar och uttryck som kopplas samman med de kvinnor som följde armén. Nu svarar jag nog också på min egen fråga där jag funderade på om jag skulle välja en klänning från ett träsnitt och återskapa den så nära som möjligt, eller om jag skulle kombinera flera klänningar från olika träsnitt. Återigen är “less is more” trossfrauns grundidé, medan “more is much more” stämmer bättre in på landsknechten.

Men inte förtvivla nu, det finns fortfarande många fina avbildningar på galna hattar, roliga färgkombinationer och utsmyckningar på dräkterna. Men för att gestalta en trossfrau ska jag nog inte välja allting på samma gång…

 

För den som inte orkar läsa utan bara bläddrade till slutet kan jag sammanfatta med att:

  • Bildernas ursprungstanke var politisk och propagerade för olika ståndpunkter, vilket kan vara svårt att tolka idag.
  • Kvinnans roller i armén var komplexa och varierande, något som syns på klädseln och de symboliska attribut som återges i bilden.
  • Kvinnorna kom från de arbetande skikten av samhället och deras dräkt påminner alltså om dessa kvinnors, men med förändringar som gör det tydligt för betraktaren att det är en trossfrau eller liknande följeslagerska det handlar om.
  • Om du har tråkigt så blir livet alltid bättre med en huvudbonad och historiska antydningar till snusk i alla bilder du tittar på (nej, du missade inget i mitt inlägg- nu måste du läsa boken för att förstå).


1 Comment

Trossfrauskjortan görs bäst på en syträff

Idag var jag på en syträff med föreningen, absolut bästa sättet att få tråkiga handsömnadsprojekt klara! Glada vänner, en massa kaffe, några kakor och sedan var jag i princip färdig med att vecka halsen på min chemise/skjorta som jag ska ha till min Trossfraudräkt. Ja, sedan ska jag vecka ärmarna också, och sy på en remsa på halsen. Men det kommer väl fler syträffar?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

1567 Nils Stures skjorta

Om man tittar på träsnitt och målningar från början av 1500talets Tyskland så är det vanligt att kvinnor har en skjorta med hög, rynkad krage. De flesta modeller verkar vara veckade, de finare damernas kragar är sedan sydda med smock eller liknande broderade mönster, medan vanligt folk verkar ha lagt på en remsa av vad jag gissar är linnetyg över, som ett sätt att hålla vecken samlade och ge stadga till kragen.

Ungefär som den här skjortan, som är lite senare daterad, i Sverige. Även män hade en liknande skjorta, och arvsförteckningar och bilder visar att den påsydda remsan kunde vara broderad eller sydd med dekorsöm.

dress3

Den här kvinnan verkar ha en skjorta med krage och någon sorts knytning för att hålla ihop den i halsen, och föreställer troligtvis (någon som förstår gammal tyska?) en kvinna som färdas tillsammans med någon form av försäljare.

0303c1380b38e08a6c1d503047758c5a

Hög krage med en remsa fastsydd över vecken. Kvinnan spelar någon form av instrument-

63ae56cc4ab6d81cf3819e712f443ab8

Snajsig dam (ingen trossfrau alltså) med svarta broderier på en veckad skjorta, och en öppning fram som verkar gå hela vägen ned i klänningen.

54add90ccefb91c456af206e35d0d0c8

En till snygging som inte är en trossfrau, men som har en liknande skjorta, den här gången med en påsydd remsa(?) med broderi eller dekorsöm.

Det finns inte så många träsnitt eller målningar som visar trossfraus eller liknande med den här typen av skjorta, men den är vanlig på andra kvinnor i samma område och tid i historien. Och vi vet att kvinnorna som följde armén var rätt vanliga kvinnor som bestämt sig för ett annorlunda liv, så det ligger nära till hands att anta, att precis som deras klänningar påminner om samtidens kvinnor, påminner underkläderna också om deras bofasta systrars.

En anledning till att den inte syns på så många avbildningar är att trossfraus ofta har andra plagg (tex en gollar) eller packning över axlarna, samt att avbildningarna ofta saknar detaljer som är lätta att förstå pga deras storlek eller tidens formspråk.

En annan modell av detta plagg som finns avbildat i samband med trossfraus/dirnes kan kanske hellre kallas för chemise eller särk, då det verkar vara en typ av plagg med vid halslinning, men fortfarande rynkad i halsen. Den här modellen finns representerad hos trossfraus/dirnes, likaså verkar vissa av träsnitten mena att kvinnorna (oftast Dirnes/prostituerade på bilderna) inte har någonting alls under klänningen.

690a2bbc0e188cc75337b6bf6f90f468

d6f4b07ebfc676906dc836a582742420

Nakenshock!

Om vi nu ska lita på Urs Graf, som tillskrivs skapandet av de här bilderna.

Han verkar ha en grej för en viss sorts tjejer, och det är inte de som står och ser rejäla ut och lagar mat.

7c61c8b768503367621a7ab3f81dbea5

Fast ibland verkar de ju rätt påklädda.

Att välja underplagg till Trossfraun är alltså inte helt enkelt eller självklart, men jag ska prova göra en skjorta med krage- jag tycker att de är snygga och det verkar praktiskt med en krage som skyddar mot sol eller vind. Sedan kanske jag får prova den andra sortens chemise (franska för undersärk ungefär) kanske genererar de mer solbränna eller gratis öl?


Leave a comment

Ett gammalt projekt som dykt upp

Just nu arbetar jag mycket på att flytta över gamla inlägg från min förra blogg till den här bloggen. Anledningen till bloggflytten var huvudsakligen att servern som min gamla blogg låg på jämt var nere, jag kom aldrig åt att uppdatera den och folk kom inte åt att läsa den. Helt värdelöst. Min nya blogg är jag mycket nöjd med, men jag saknar några av de gamla inläggen. Ni läsare som hängt med länge får ha tålamod med de gamla inläggen som dyker upp lite nu och då, de är märkta med sitt ursprungsdatum längst upp så man ska kunna bläddra förbi dem om man redan läst dem.

Ett inlägg jag hittade på min gamla blogg handlade om mitt första försök till en trossfrauklänning. Det slutade med att klänningen såldes eftersom jag inte riktigt fastnade för den, och inte kunde hitta några användningsområden under det kommande eventsåret. Här är i alla fall några bilder på den, och nu när jag tänker efter har jag nog fortfarande kvar toillen jag gjorde till överdelen.

kampfrau1 kampfrau2  kampfrau4Kampfrau3


Leave a comment

Mer trossfrauinspiration

Häromdagen pratade jag med en mycket trevlig kvinna (A) som dessutom har en blogg (http://textiletimetravels.org) där hon delar med sig av sina insikter och sitt hantverkande. Samtalet ledde i alla fall till nya idéer kring trossfraudräkten, bland annat ska jag försöka skaffa mig den här boken:

10681515_10152418401894296_1227946221_n

Har också hittat några roliga träsnitt som alla visar varianter på klänningar som jag är ute efter att göra. Min svåraste fråga är att bestämma mig för om jag ska välja En klänning och återge den så nära som möjligt, eller om jag ska våga blanda olika klänningar för att få en som är så eh, Mycket, som möjligt. Det verkar hur som helst finnas regler kring hur klänningarna fick se ut, bland annat nämnde A att mängden sidenbrokad som fick användas i en klänning var nogsamt kontrollerad och reglerad. A gjorde mig också uppmärksam på att det är just brokad som de här fina brudarna har på sina klänningar:

dress2

Ah, både brokad och fluffiga dekorerade ärmar! Och en ilsken hund- vad mer kan man önska sig? Kvinnan i bakgrunden har en fantastisk kjol sydd i spetsar istället för de mer vanliga ränderna, men verkar ha odekorerade ärmar i övrigt.

dress1

Den här klänningen gillar jag eftersom den ser lite rejäl och praktisk ut, den har lite slits i kjolen, och sedan i livstycket och över axeln,men raka ärmar i övrigt. Det vanligaste verkar vara (om man får tro träsnitt) att man dekorerar antingen ärmar eller kjol med slits, sällan bägge och aldrig, såvitt jag vet, med samma typ och mönster på slitsarna. Diagonala slitsar, såkallade X-slitsar, verkar ha varit det tyska, medan +-slitsarna var schweiziska.

dress3

Den här klänningen har däremot helt fantastiska slitsar i kjolen, jag börjar dregla när jag ser dem. Dessutom verkar hon ha *woo* en ärmlös ylleklänning med skjortan/chemisen som syns i halslinning och i ärmarna och med lösa (???) ärmdelar. Mycket tjusigt, men inte helt lätt att se hur den är sydd. Sjukt stark måste hon vara i alla fall, som bär en vagga på ryggen och ändå ser sådär oberörd ut…

dress4

Här har vi en till variant, men helt säker på att det är en trossfrau eller dylik följeslagerska är jag inte. Dels verkar hon ha det väldigt bekvämt- sitter och filar på lite instrument medan fler hänger bakom henne, dels verkar hon ha en mycket tjusig klänning, mönstrade skor och både pimpad huvudbonad och halsband. Visst fanns det musicerande kvinnor i armén, men frågan är om de omgav sig med en sådan arsenal av prylar?

Jag börjar verkligen förstå alla de som sytt sig en trossfrau/kampfrau och sedan benämner den som sin Första Klänning. Det finns ju så extremt många varianter och mönstringar som man vill prova på!

Här har ni ett par snygga dräkter och fina hantverk om ni vill ha lite inspiration från den nutida världen:

http://whiljascorner.wordpress.com/

http://eddieluciano.wordpress.com/2013/07/22/how-the-kampfrau-1-0-was-made/


Leave a comment

Väska till Trossfraun

Jag har precis påbörjat ett nytt litet väskprojekt som ska bli en del av min trossfraudräkt. Det finns flera olika modeller på väskor och påsar avbildade, några som jag tittat på för inspiration är de här:

403px-The_Soldier_and_his_Wife

källa: http://en.wikipedia.org/wiki/File:The_Soldier_and_his_Wife.jpg

RP-P-OB-2791

https://www.rijksmuseum.nl/en/collection/RP-P-OB-2791

Men även de här skönheterna!

germanpurses

http://www.bildindex.de/bilder/MI02344d09a.jpg

 

Katafalk har en fin tutorial på sin blogg, om du är sugen på att göra en sån modell med litet lock: http://katafalk.wordpress.com/2012/06/15/kampfrau-bag/

Själv blev jag väldigt sugen på en sådan där modell med små fickor runt om och knytband (för att inte tala om den stora tofsen längst ned!) och i somras skissade jag av en kompis väska som påminde mycket om den till form och konstruktion (mittenbilden). Nu har jag ritat ett mönster och håller på att provsy en väska i mjukt fint renskinn. Det ser ut som att tofsen är i garn, och de runda “kulorna” skulle kunna vara trä eller hornpärlor kanske? Känns som att det här blir ett projekt man får prova sig fram på…

Om du har tips på mönster eller fler bilder på trossfrauväskor tar jag tacksamt emot alla tips!

Annars kommer det väl en uppdatering allteftersom väskan börjar se ut som något…