Handcrafted History

Historical and modern handcraft mixed with adventures


Leave a comment

Sortera mera (del 2)

Förra gången gick jag igenom och sorterade upp alla bokmärken, nu är det dags för datorns lagringsutrymme. Bilder, pdfer, beskrivningar, texter… Dags att sortera! Skapa ett system, rensa ur gammalt och titta igenom bilderna.

Jag delar upp alla mina medeltidsbilder i mappar beroende på tillfälle, typ av bild mm. Vilket system du använder dig av spelar ingen roll, bara du hittar själv. Jag fotar ganska mycket på event, så efteråt försöker jag sätta mig ner och titta igenom bilderna och rensa bort suddiga och dåliga bilder.

Inget är så oinspirerande som att behöva plöja igenom en massa dåliga bilder varje gång du vill visa något för en kompis eller lägga upp en bild på bloggen. Bilder från lajv och medeltidsevent får en egen mapp för varje tillfälle, medan bilderna jag fotar av hantverk och arbete hamnar i hantverksmappen där jag sorterar bilderna efter varje projekt. Sedan har jag också en mapp med “inspiration” där bilder från internet hamnar.

Om du har begränsat med utrymme för bildsparande eller märker att du inte använder de du samlat på dig så kan du prova en alternativ förvaring såsom Dropbox, eller spara inspiration och bilder via Pinterest istället. Det finns många alternativ!

Våga också gå igenom bildmapparna och rensa lite, och samma gäller med alla texter och nedladdningsbara artiklar. Det som kan vara bra att använda som källa eller som du kan vilja läsa igen sparas, men resten finns nog på internet ifall du behöver dem i framtiden…

IMG_1589

Den här bilden hittade jag när jag sorterade mina mappar. Ingen medeltidsbild men en påminnelse om att det är fint att sitta i syrummet och titta på utsikten samtidigt som jag jobbar…


Leave a comment

Snörnäbbar

En snörnäbb är en liten metallkon som du trär på en rem för att få ett snyggt och praktiskt avslut.

WP_20160302_11_10_21_ProRemmen blir lättare att trä genom snörhål och håller längre. Jag använder mina för att snöra klänningar och liknande tajta plagg, och H har en hel samling på knektdräkten. Du kan också ha ett snöre med en snörnäbb i varje ände, för att knyta ihop plagg eller plaggdelar, men till klänningar behöver jag bara en näbb eftersom de snörs från samma håll hela tiden.

 

När jag snör klänningarna så brukar jag göra en spiralsnörning runt genom alla hål. Längst ned har jag en knut eller ögla som hindrar snodden att glida upp genom hålen. När jag snör upp klänningen så brukar jag oftast knyta upp knuten längst ner och dra igenom snodden genom hålen, men ibland snör jag upp klänningen uppifrån genom att trä tillbaka snörnäbben genom hålen. Mitt tips är att inte snöra upp klänningen genom att dra snörnäbben baklänges genom hålen eftersom både hål och fästningen till snörnäbben slits snabbare då.

WP_20160302_11_08_26_ProSpiralsnörning verkar vara den vanligaste typen av snörning under medeltiden. Hålen sitter inte i jämna par, utan lite diagonalt så att snodden drar jämnt. Klänningen snörs med en snodd, runt hela vägen nerifrån och upp. På vissa bilder kan man se snörningen på insidan genom glipan, eller så är klänningen helt snörd och du ser bara snörningen på utsidan.

 

 

WP_20160302_11_08_56_ProHögst upp och längst ned sitter hålen parallellt med varandra för att få ett jämt avslut. Jag brukar också snöra det sista snörhålsparet två gånger för att göra snörningen stabil och låsa den. Oftast behöver jag inte knyta den då, annat än med en enkel löpögla. Det gör det enkelt att få upp snörningen igen även om den blivit fuktig eller det är mörkt och svårt att se, vilket jag var tacksam över under Visby.

 

 

 

 

 

WP_20160302_11_09_34_Pro Längst ner är snodden knuten med en knut eller en löpögla. Om jag inte behöver dra igenom snodden för att att få av mig klänningen knyter jag den med en dubbelknut.

 

 

 

 

 

 

WP_20160302_11_08_56_Pro

Om du gör en riktigt lång snodd så behöver den inte dras bort från hålen, utan du kan få av dig klänningen genom att fördela snodden mellan hålen så den blir nog lös att dra över huvudet. Det går åt mer snodd än man tänker sig; jag gjorde över 3 meter till den här klänningen som ett experiment. Det går bra att dra den över huvudet, men frågan är om det inte går fortare och är mer historiskt att helt enkelt snöra om den varje dag?

 

 

 

 

Ett problem med snörnäbbar som finns att köpa idag är att de sällan passar med de snörhål som jag syr, de känns alltid lite för stora och klumpiga. Att sätta fast snörnäbben på remmen är också ett kapitel för sig; oavsett hur mycket det limmas, sys och knyts så har de en tendens att vilja lossna efter ett tag. De senaste snörnäbbarna jag köpte hade hål runt hela öppningen, det gör att de kan sys fast ordentligt. Efter den insikten gjorde jag två hål i mina hela snörnäbbar och kunde sedan sy fast remmarna i näbbarna. Då höll de bättre, men sömmen nöttes oftast upp först och näbben ramlade av. Typiskt…

Nu senast gjorde jag snörhålen i min gröna klänning så stora om jag ville ha dem, och inte så stora som snörnäbben behövde. Hålen såg finare ut och var bekväma att sy (ok, lite våld kanske användes) men jag funderade lite på var jag skulle få tag i nog små snörnäbbar. Lösningen blev att göra om de jag redan hade; genom att bända upp sidorna på snörnäbben så kunde jag stoppa i den slyngade snodden, och sedan vek jag in snörnäbbens sidor en åt gången. Den första veks ned mot snodden för att klämma fast den ordentligt, och den andra lades sedan omlott över så omkretsen på snörnäbben minskade. På slutet så använde jag inte hålen för att sy fast snodden eftersom den satt bra, utan jag vek istället metallkanten in mot snodden. Resultatet blev små metalltänder som biter in i snodden och håller fast den ytterligare. Förmodligen kommer de här metallpiggarna till slut skava av snodden, men det ska bli intressant att se om remmen håller längre tid nu!

WP_20160217_14_04_04_ProWP_20160217_14_04_08_ProWP_20160217_14_07_56_Pro

En snodd utan synliga sömmar som kan skavas upp, med en smalare snörnäbb som enkelt glider genom hålen!


Leave a comment

Vikingabling

Alltså, att sy i all ära, men finns det något roligare än vikingabling (även kallat för smycken, pärlor, brons, glitter…) till dräkten? I somras fick jag ett jättefint nålhus av H, och sedan dess har jag spanat efter bra kedjor att hänga den i.

WP_20160314_15_12_05_Pro

I brist på historiska kedjor tog jag till slut en vanlig smyckeskedja i brons och hängde den i, och det fungerade väl helt ok. Men den var inte speciellt stabil och hade börjat ge upp, när Malin skickade mig nya bronskedjor efter ett vikingatida finskt fynd. Så nu har jag supersnygga historiska kedjor i brons i en sådan där underbar honungsfärgad nyans.

WP_20160314_15_11_22_Pro

WP_20160314_15_11_32_Pro

Malin skickade också med en massa ringar så jag kunde fästa kedjorna som jag ville, och några extra småringar. Jag tyckte det verkade plättlätt att bygga 2i2kedjorna så jag försökte sätta ihop de överblivna ringarna till en liten kort minikedja som jag kan sy fast i kappan för att hålla mitt spänne på plats. Det har en benägenhet att vilja öppna sig och ramla loss så jag har inte vågat använda det så ofta.

WP_20160314_14_59_16_Pro

Men plättlätt var det ju inte… min kedja blev inte alls lika jämn och fin och tog jättelång tid att göra, så i framtiden överlåter jag nog det här på Malin som är proffs…

Malin gör i alla fall kedjor och andra smycken på beställning, och har en webbshop (Sagolika länkar) man kan handla i. Det går också jättebra att göra som jag gjorde och bara berätta vad en behöver, så tillverkar hon det. På hennes pinterestsida har hon en massa snygga målningar på historiska kedjor, så det är egentligen bara att kika runt där och peka på något som verkar snyggt!

WP_20160314_15_10_52_Pro

Såhär blev resultatet; saxen och nålhuset hänger från spännbucklorna i kedjor och en kedja har blivit dekoration i mitten.

Den korta egengjorda kedjan sitter i påfågelspännet (den får ni ingen närbild på).


Leave a comment

Ergonomi, eller “hur sitter du egentligen?”

När jag håller kurser eller jobbar i skolor försöker jag alltid komma ihåg att nämna ergonomi, div hur du arbetar, hur du sitter och hur du håller verktyg och material. Den första reaktionen brukar vara identisk; mina elever/kursdeltagare suckar lite och rätar på ryggen i ungefär 0.2 sekunder. Sedan försjunker de i sitt arbete och glömmer bort sig igen.

Jag får ta det som en komplimang att andra människor tycker att det är så intressant att hantverka med mig att de glömmer bort sina egna kroppar, men samtidigt vill jag ju att alla ska ha det bra och slippa ha ont.

När vi arbetat ett tag och jag påminner igen brukar reaktionen bli en annan; barnen suckar lite, men alla vuxna människor har väl någon gång haft ont eller varit trötta i kropp och muskler. När man är vuxen så har kroppen ofta varit med om både skador, sjukdomar och små problem som dröjer sig kvar; en ond rygg, ett trasigt knä… Ja, du förstår hur jag menar. Vikten av en bra ergonomi är lättare att förstå nu; att sitta och hantverka i flera timmar med ett nytt område är påfrestande för kroppen. Både för händerna som arbetar, men också för axlar, armar, nacke och rygg. Oftast spänner man sig omedvetet när koncentrationen blir stor, och det är de svaga punkterna i kroppen som tar stryk; en dålig rygg, en gammal nackskada, stela muskler…

Känner du igen dig?

WP_20150803_13_56_49_Pro

Att komma ihåg att sitta rakt även på en bänk utan ryggstöd är inte lätt, men gör rygg och nacke gladare!

Att öva in en bra sittställning och att avslappnat arbeta med ett hantverk är inte annorlunda än att öva in själva hantverket. För samtidigt som du koncentrerar dig på de nya stygnen och att sy jämnt, så lär sig kroppen vilka muskler som ska spännas och slappna av för att göra det du vill. Ge kroppen bra förutsättningar när du arbetar så kommer du både kunna arbeta längre, bli mindre trött och få ett snyggare resultat!

Vad är då bra ergonomi?

Ergonomi handlar om att minska påfrestningar på kroppen vid arbete; att sitta bra, stå rakt och lyfta med ben istället för med ryggen. Du känner säkert igen det här. När du hantverkar; syr, klipper, skär och ritar är det viktigt att din arbetsplats är anpassad efter dig, och att du arbetar på ett sådant sätt att du tillåter musklerna att slappna av mellan varje rörelse. Det ska inte behöva göra ont, och du ska inte få kramp. Prova till exempel att slappna av med armen och handen när du syr- du kommer upptäcka att olika muskler används till olika rörelser, och att om de som inte är aktiva får möjlighet att sträckas ut och slappna av så kommer du orka mer.

IMG_2233

Att välja en bra arbetsplats är viktigt, men på event har vi ofta inte så många ställen att välja på.

Då är det viktigt att komma ihåg hur man sitter!

Ett misstag som vi alla gör ibland är att vi sjunker ihop, och oftast lutar vi oss framåt över arbetet för att uppleva det bättre. Men när kroppen sjunker ihop framåt frestar det på nacke, axlar och rygg, det blir svårare att andas rätt och att slappna av i musklerna. Armarna blir låsta i musklerna och kroppen blir stel och spänd. Det betyder också att vi tröttnar fortare, och hantverket kan bli ojämnt. Ge det hela ett försök; sy 10 cm med en rak, avslappnad kroppshållning och lugna djupa andetag, och försök sedan sy 10 cm sittandes obekvämt på golvet, hopsjunken och med spända armar. Mest troligt blir det inte lika bra.

Så tänk på hur du sitter, hur du andas och hur du använder din kropp nästa gång du hantverkar så kommer du må bättre och ditt hantverk kommer bli ännu finare!

IMG_2230

Bra ljus är också viktigt, välj en plats med så mycket ljus som möjligt. Gärna flera ljuskällor och naturligt dagsljus. Är du ute i medeltiden så kan levande ljus vara bra som komplement, även på dagtid, för att slippa anstränga ögonen.


Leave a comment

Sömnadsbeskrivning vikingatida kvinnokappa

Det är lite pinsamt att erkänna, men jag har ju faktiskt haft min kappa i flera år utan att göra en beskrivning och rita ut mönstret på den. Jag skulle kunna skylla på att jag ville fälttesta den först så att jag inte ger er dåliga tips, men sanningen är en blandning mellan lathet och att jag helt enkelt glömt bort det. Men skam den som eh…sopar saker under mattan? Så nu kommer både mönster, beskrivning och förklarande bilder. Den här beskrivningen är kortare än den för den medeltida klänningen, då jag hoppat över detaljer och knep som jag beskriver där. Så vill du ha extra mycket tips, läs den beskrivningen också!

Jag började med en inspirationsskiss, mycket viktigt. Skissen är fyra år gammal ungefär, på den ligger nyritade mönsterdelarna och en schematisk bild av kappan när den är hopsydd.

WP_20160212_13_16_58_Pro

Att sy den här kappan är inte så annorlunda mot att sy en vanlig klänning, med skillnaden att den är öppen fram förstås. Eftersom kappan är ett ytterplagg så vill jag också ha en lite lösare passform, eftersom jag oftast har flera lager kläder under.

När jag tog mått till kappan utgick jag från de här nedan, bytte “klänningens längd” mot kappans längd och ökade sen på ärmhålet några cm, samt omkretsen runt överkroppen med några cm för att få plats med kläder under. Kappan har också bredare framstycken än halva totala omkretsen eftersom jag vill kunna dra den lite omlott när det är kallt och regnigt. Jag har för mig att jag la till 6-8 cm på varje framstycke efter att jag hade räknat ut vilken omkrets det färdiga plagget skulle ha, delat upp det i två för bakstycke och framstycken. Framstyckena är alltså en fjärdedel av den totala omkretsen + ca 6 cm.

WP_20160212_13_19_04_Pro

  • Kappans längd mäts från axelns högsta punkt/nackkotan som sticker ut lite.
  • Kilens längd = kappans längd – från axel till midja
  • Kappans bredd = överkroppens bredaste punkt + extra vidd för att rymma kläder under
  • Ärmhålet mäts löst runt armleden
  • Ärmens längd mäts från mitt på armleden, förbi böjd armbåge, till handleden.
  • Mät löst runt handleden för att enkelt kunna dra på och av kappan.
  • Lägg på 1,5 cm sömsmån på alla sidor.

 

 

 

WP_20160212_13_17_14_Pro

Rita ut bitarna och skriv ner alla mått på ett papper. Basen/bredden på kilen (C) beror lite på dina övriga mått, men var inte rädd för att göra breda kilar. 60-80 cm behövs för att kappan ska gå att dra ihop över flera lager klänningar, och falla snyggt.

Ärmen (D) har en ärmkulle och sömmen sitter under armen. Ärmkullen är ca 6-8 cm hög beroende på din storlek och dina mått. Prova dig fram! Den lilla fyrkantiga kilen (E) kallas ärmspjäll och sitter mitt i armhålan under armen. Den sys fast i både ärmen och fram (A) och bakstycket (B) och ger dig vidd och rörlighet i ärmen och är ett sätt att spara tyg då ärmen kan klippas ut smalare, och sedan få vidd i ärmhålet med hjälp av kilen. Du kan också sy kappan utan ärmspjäll, gör då ärmen lika bred som ärmhålet.

WP_20160212_13_17_47_Pro

Sy ihop kappan i följande ordning:

  1. Börja med att sy på sidornas kilar i framstycket, klipp upp bakstycket och sy i kilen där, eller sy i kilen i ett helt delat bakstycke.Pressa sömmarna.
  2. Sy ihop axlarna med varandra, pressa.
  3. (Om du syr på maskin kan du göra den här punkten nu, annars väntar du till punkt 5.) Sy fast ärmspjällen i ärmarna längs med ena sidan så de sitter fast.
  4. Nåla fast ärmarna i fram och bakstycket medan de ligger på ett plant underlag (ingen isydd ärm behövs här), sy fast dem och pressa.
  5. Tråckla fast ärmspjällen i ärmen och fram och bakstycket och sy fast. Pressa. Den här punkten är lättast att göra för att få ett snyggt ärspjäll om du är ovan, och används också när du syr på hand. På maskin blir det bökigt att sy fast hela nu, så där kan du göra punkt 3.
  6. Sy ihop kappan i ärmarna och sidorna, pressa.
  7. Prova in halshål och urklippet fram, vik först tyget tills du blir nöjd med form och fall, då klipper du bort det överflödiga tyget på framstyckena.
  8. Fålla kanter, fäll sömmar och dekorerar om du vill.

Klart!

Bra tips:

  • Kilarna i kappan är breda, det ger ett snyggt fall och gör att jag kan dra ihop kappan runt mig även om jag har flera kjolar under.
  • Halsöppningen i framstycket klipper jag till när kappan är hopsydd, då kan jag enkelt ta på mig den och rita ut öppningen så den blir snygg.

035 034 044