Det är många som hört av sig och funderat på kurser i höst. Det vanligaste önskemålet är att jag ska swisha förbi på en träff med mina saker och visa hur man gör exempelvis toiller eller väver brickband. Superroligt, det gör jag ju gärna! Här kan du läsa vidare om att boka in mig och vad vi kan hitta på.

Sen tar jag upp frågan om arvode och då är det flera som blir tysta. Ja, jag vet att du bara är student/pensionär/arbetslös/har småbarn att mata och att det egentligen bara är en hobby. Men helt ärligt? Förväntade du dig verkligen att jag själv skulle betala tåget till Malmö/Göteborg/Linköping eller var du nu bor som absolut inte är i närheten av mig, betala mat och boende själv, för nöjet att få undervisa dig och kanske några kompisar en dag? Du är säkert trevlig, men när man har företag så är Ingen så Trevlig. Tyvärr.

Eller tycker du att arvodet var dyrt? Då kan jag berätta för dig att ingen i din närhet med ett lönejobb kommer ställa upp och jobba för den timpenningen som jag just nu lade ut ett förslag på. Du ser bara de tre timmar som du kommer gå kursen på, men jag ser också resan på 11 timmar, förberedelser, inköp av material, produktion av guider och häften och alla timmar vi lagt på att boka något och komma överens om detaljerna. Jag räknar alltså inte ens med de 6 åren jag utbildat mig eller mina 15 års erfarenhet.

Om det blir billigare ifall du bjuder på en kopp kaffe och en soffa att sova på? Inte det minsta, men du kommer ha en gladare kursledare som också kan stanna längre på kvällen och hjälpa dig bara för att det är så himla roligt.

Brickbandsvävning på Umas medeltidsdagar

Att hålla kurser och workshops och föreläsa om mitt intresse är bland det roligaste som finns, men det är också enormt mycket extraarbete. Och uppförsbackar. Och oändligt med människor som i grunden är trevliga och förståndiga, men som när det kommer till hantverk och hobby får något slags snålryck i plånboken och inte alls förstår varför de inte kan få allt gratis.

Men som tur är finns det ändå många fantastiska människor, som befinner sig på resan själva och vet hur mycket arbete det är med hantverk, eller som genuint brinner för sin hobby och gärna betalar en peng för att få ta del av kunskaper och erfarenheter som det annars skulle ta mycket längre tid att lära sig än ett par timmar. När jag började, och där jag började, fanns inga hantverkare och föreläsare som höll kurser. Jag gjorde allt själv, lärde mig allt själv, och gjorde alla misstag själv. När man hittade en duktig mentor blev de stackarna sönderbombade med frågor och funderingar. Hade jag haft möjligheten att gå kurser, och sett vilken enorm fördel det gav framför att lära sig allt själv i dyrt material och under tidspress inför event och lajv så hade jag så sjukt gärna betalat för de kurserna!

Men vad kostar det då?

Den frågan är omöjlig att besvara utan att jag vet mer om vad du/ni vill lära er och var. Jag ska försöka förklara lite mer…

Under medeltidsveckan hade jag ett fast pris på ca 550 kr/pers eftersom jag visste att jag kunde få kurserna mer eller mindre fulla, och hade allt med resa, boende och lokaler ordnat. Men jag kan ju inte gärna säga till dig att det kostar 550 kr för en brickbandskurs. De pengarna kommer varken täcka timarvode, resa eller kringarbetet om du bor i Kiruna och vill ha en egen, privat kurs på Nyårsafton. På samma sätt som jag inte begär att kursdeltagare ska betala den summan om de tar med eget material och kommer hem till mig en vardagskväll.

Så vad kostar det då?

Jag vet, du vill gärna veta. Jag kan ge dig några riktlinjer för kurser; det blir nästan aldrig dyrare än det är på Medeltidsveckan. Så är det. Så samlar du ihop några kompisar och hyr in mig en dag eller helg, eller kommer förbi på de kurser och träffar som jag arrangerar så blir det nästan garanterat billigare. Det som spelar roll är förstås hur mycket materialet kostar, hur lång tid jag arbetar och hur länge jag måste resa. Och sen skadar det ju aldrig att bjuda på kaffe.

Kapitelhusgårdens innergård är ingen dålig utsikt när man ska hålla kurs

Till dig som har en sådan där fantastisk mentor som alltid ställer upp och hjälper dig och lär dig saker: Känn tacksamhet! Du har hittat ett guldkorn och denne bör du uppskatta. Bjud på fika, tacka för hjälpen, eller gå en kurs och ge något tillbaka till mentorn som denne inte kan. Men kräv inte av din mentor att denne ska ge dig samma kunskap och erfarenhetsinnehåll som en kurs gör, för om man är en snäll peppande medmänniska som stöttar andra utan ersättning vill man inte ha en massa krav på sig. Man vill kunna ha roligt under tiden!

Jag lägger ner mellan 20-40 timmar inför varje ny kurs för att ta fram material och häften, prova olika pedagogiska tekniker och förklaringar, beställa saker och försöka förmedla vad man kan få från kursen och vad man kan förvänta sig. Det kan du inte förvänta dig att få gratis. Men du få mycket hjälp genom att fråga snällt, för vi älskar trots allt att berätta om vårt intresse!

Slutligen, ett par ord till dig som är den där mentorn som svarar på alla frågor: jag är också som du, ganska ofta. Och utan oss ideella krafter som ställer upp i föreningar, bland kompisar och på hantverksträffar så skulle inte medeltidSverige se ut som det gör idag. Du är guld värd.

Vackra medeltidsvänner på Umas medeltidsdagar